Ett erkÀnt problem inom industrin för mjukvaruutveckling Àr bristen pÄ kvalitativ systemdokumentation. Hos företaget Multisoft Consulting finns detta problem. Utvecklare mÄste spendera onödigt mycket tid pÄ att sÀtta sig in i befintliga system. Som en del av lösningen vill företaget införa automatisk generering av dokumentation. Genereringen ska ske i plattformen SoftadminŸ som anvÀnds för att bygga alla kundsystem.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Bakgrund: Dokumentation innebÀr sammanstÀllning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. Metod: Denna allmÀnna litteraturstudie med mixad design baserades pÄ ett induktivt arbetssÀtt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprĂ€ttat riktlinjer för förlossningsvĂ„rden som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ?Projekt sĂ€ker förlossningsvĂ„rd? och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona Ă„r 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och lĂ€kares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhĂ„llande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument pĂ„ förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har anvĂ€nts.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Upplevelsen av smÀrta Àr en inbyggd reflex, som normalt varnar för att nÄgot hÄller pÄ att skadas eller redan har skadats i kroppen, och fÄr kroppen att reagera innan nÄgot allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smÀrtbehandling bör en analys av smÀrtan göras, som förutsÀttning för att patienten ska kunna fÄ en lÀmplig smÀrtbehandling. SmÀrtskattning Àr en viktig del av den fullstÀndiga smÀrtanalysen. Dokumentation av smÀrtskattningen gör det möjligt att pÄ ett systematiskt sÀtt utvÀrdera given smÀrt behandling. Forskning tyder pÄ att sjuksköterskors smÀrtskattning innan smÀrtbehandling, dokumentation av smÀrtskattningen, smÀrtskattning innan undersökning och smÀrtskattning innan omvÄrdnad Àr bristfÀllig.

SammanfattningBakgrund: Upplevelsen av smÀrta Àr en inbyggd reflex, som normalt varnar för att nÄgot hÄller pÄ att skadas eller redan har skadats i kroppen, och fÄr kroppen att reagera innan nÄgot allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smÀrtbehandling bör en analys av smÀrtan göras, som förutsÀttning för att patienten ska kunna fÄ en lÀmplig smÀrtbehandling. SmÀrtskattning Àr en viktig del av den fullstÀndiga smÀrtanalysen. Dokumentation av smÀrtskattningen gör det möjligt att pÄ ett systematiskt sÀtt utvÀrdera given smÀrt behandling. Forskning tyder pÄ att sjuksköterskors smÀrtskattning innan smÀrtbehandling, dokumentation av smÀrtskattningen, smÀrtskattning innan undersökning och smÀrtskattning innan omvÄrdnad Àr bristfÀllig.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn pÄ barns delaktighet i förskolan. Studien Àr uppbyggd av tre olika moment bestÄende av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn pÄ delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet Àr ett svÄrdefinierat begrepp som behöver analyseras för att fÄ en förstÄelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet Àr den vÄr mest centrala utgÄngspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgÄr Àven bland annat frÄn John Deweys (1916/1997) tankar om lÀrandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

I det hÀr arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket gÄr att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anstÀllning till rektorstjÀnst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa pÄ olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar frÄn den empiriska undersökning som har gjorts i det hÀr arbetet. I arbetet görs Àven en historisk Äterblick över hur behörighetskravet för rektorer har förÀndrats och dÀrmed Àven hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. DÄ Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnÄs genom utbildning och erfarenhet Àr detta en aspekt som har en central roll i det hÀr arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat pÄ att det Àven finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, dÀrför Àr Àven detta nÄgot som har tagits hÀnsyn till och studerats nÀrmare i den empiriska undersökningen.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.