För att en skarp bild ska kunna avbildas på retina krävs det att cornea och lins är transparenta men även att de innehar kvalitativa egenskaper i brytning. Fel i corneal kurvatur är en av orsakerna till refraktiva fel hos ögat. Kurvaturen kan mätas med en keratometer eller en topograf, vilken den sist nämnda även har stor betydelse bland annat vid kontaktlinstillpassning, refraktiv kirurgi och till hjälp vid diagnostisering av flera sjukdomstillstånd.Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om kurvaturen ändras under dagen, på en 8-timmars period, och i så fall hur mycket.Metod: Corneal kurvatur studerades på 16 ögon, 7 män och 9 kvinnor, med en median ålder på 24 år. Mätningarna utfördes med en Topcon CA-100F Corneal Analyzer, tre gånger under en dag, med fyra timmars mellanrum. Nio punkter på cornea jämfördes specifikt, vilka var apex samt 1 och 2 mm därifrån; superiort, temporalt, inferiort och nasalt.Resultat: Studien visade att cornea var flatast på morgonen och blev kupigare under dagen på alla mätpunkter förutom superiort.

I detta arbete har vi studerat förutsättningar för att lösa en problematisk trafiksituation där trafiken leds genom Gällivare tätort. Trafiken som går genom staden i dagsläget leder till sämre boendemiljö.För att lösa de identifierade problemen valde vi att med datorstöd ta fram förslagsritningar för en ny vägsträckning utanför tätbebyggt område. Sträckan det rör sig om är 5,9 km lång med en hastighetsbegränsning på 90 km/h.All utformning av vägens geometri har utförts i enlighet med trafikverkets krav gällande dimensionering av vägkonstruktioner. Som resultat att visa upp har vi skapat ritningar i plan, profil samt sektion som följer alla dimensioneringskrav.Rapporten redovisar även en kostnadsuppskattning för produktion av vägen. Kostnaden är framräknad till 70 miljoner kronor med hjälp av ett tidigare referensprojekt som trafikverket utfört 2012.Osäkerheter i arbetet framförs i ett eget kapitel, där alla osäkerheterna så som avsaknad av geotekniska undersökningar, felaktig data, trafikmängd mm.

AbstractDenna uppsats belyser förväntningar på specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrågas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartläggning och utveckling. Förskolan är till för alla barn, och de bör ses utifrån ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Lärare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

Syftet med min uppsats är att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frågeställningar jag använt mig av är: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprätthåller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i västra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra är skolledare för gymnasieskolan och alla har samhällsprogrammet som sitt ansvarsområde. Jag utgår från ledarskapsforskning som visar på en historisk förändring i synen på ledarskap och på ledaren.

Syftet med min uppsats är att belysa hur skolledare reflekterar kring sitt ledarskap. De frågeställningar jag använt mig av är: Hur upplever skolledarna att deras ledarskap har konstruerats? Hur reflekterar skolledarna kring sitt ledarskap? Vad upprätthåller skolledarnas vision och vilja att leda? Jag har genom kvalitativ metod intervjuat fyra skolledare i västra Sverige om deras ledarskapssyn. Alla fyra är skolledare för gymnasieskolan och alla har samhällsprogrammet som sitt ansvarsområde. Jag utgår från ledarskapsforskning som visar på en historisk förändring i synen på ledarskap och på ledaren.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att ämnet är svårt att undervisa om, har vi ställt oss frågan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna få förståelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som är att undersöka hur några behöriga matematiklärare i årskurs 1-3 säger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna få en förståelse för ämnet. Defrågeställningar som vi använt oss av i studien är, hur säger sig några lärare att de undervisar i matematik? Hur säger sig lärarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi främst använt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom ämnet matematik. Som stöd i vårt analysarbete har vi använt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser är av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

En studie om inlärning i en hörselintegrerad miljö och vilka vinster det kan ge en normalhörande elev i en sådan situation..

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Elever med läs- och skrivsvårigheter är ofta normalbegåvade, men pga. sina svårigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmärker dem är, att de har svårt att finna sig tillrätta i den vanliga klassrumssituationen och därför är de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur två olika skolor arbetar för att säkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda på genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslärare och elever ute på skolorna.

SammanfattningSyftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Karriärcoachning är ett begrepp som blivit allt vanligare de senaste 20 åren. Det finns oändliga valmöjligheter, och där kan karriärcoachning vara ett stöd. Karriärcoachning bygger vanligtvis på individuella program med strukturerade samtal, arbetsuppgifter samt psykologiska test. Syftet har varit att undersöka hur litteraturen benämner karriärcoachningen som begrepp, och sen sätta det i förhållande till vad personalchefer har för erfarenheter av karriärcoachning. Data samlades in genom intervjuer med olika personalchefer.

Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela världen, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla människor lider av schizofreni. Sjukdomen är ofta förenad med olikaproblem så som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur människor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen påverkarderas livsvärld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie där fyra självbiografier lästes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: känsla att behöva skydda sigoch/eller andra, känsla av att leva i overklighet, känsla av hjälplöshet och undergivenhet,känsla av skuld och/eller skam och känsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom är. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstådda, förbisedda som människor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, då det av resultatet framgår att de både drar sig undan själva och derastidigare vänner tar avstånd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes på många olika sätt och symtomen hade storpåverkan på det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvärld.