Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger tänker kring sitt förhållningssätt i konflikter och vilka effekter de tror att förhållningssättet kan få i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer där sex pedagoger från olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhållningssätt till konflikter och varför konflikter uppstår. Något som alla deltagare belyste var att det är viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter själva. Flera olika strategier kunde ses på hur konflikthantering går till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutändan ska känna sig nöjda.

Denna artikel presenterar en Learning Study som innehåller tre forskningslektioner.Syftet med studien var att analysera på vilket sätt variationsmönster inverkar på enelevgrupps lärande och förståelse för vad som påverkar blodomloppet. Studiensdesign baserades på Variationsteorin och undersökningsgruppen utgjordes av 45elever i årskurs sex. Resultatet visade att alla elever utvecklade sina kunskaper omvad som påverkar blodomloppet. Genom att åskådliggöra blodcirkulationen som ettsammanbundet system och hur en väska transporteras i ett helt system gentemot ettsystem med hål i fick eleverna se att oavsett var i systemet brottet är påverkas alla delarna..

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam.

Ett konstmuseum på 3000 m² i Uppsala vid Fyrisån. En utmejsling i det kulturella och historiska stadslandskapet i Uppsala där besökaren kan vandra längs museumet alla tider på dygnet. Genom att ge små glimtar lockas besökaren att besöka de samlingar av modern och klassisk konst samt den samling av grafiska tryck som finns på utställning. Formen tillåter rörelse i alla riktningar och förlänger kajen. Byggnaden är utformad i trä som är konturskuren på ytterskiktet med en stomme av ett rymdfackverk i stål.

Syftet med studien är att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att få en inblick i vilket arbetsätt de har med former, rumsuppfattning och mätning som här representerar begreppet geometri.Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssätt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur.Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri på skilda sätt utifrån sin inriktning, alla fick med de delar som här representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri på djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen är i såväl ämnet som arbetssättet..

Gender mainstreaming kan sägas vara en central del av dagens jämställdhetsarbete, i Sverige och utomlands. Strategin som fick sitt definitiva genombrott i och med FN:s fjärde kvinnokonferens 1995 har på kort tid anammats av otaliga länder och organisationer. Strategin kan ur ett feministiskt synsätt anses vara radikal då den grundläggande tanken är att en (re)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av policyprocesser skall ske, så att jämställdhetsperspektivet är inkorporerat i alla policys på alla nivåer och i alla steg, av de aktörer som normalt är involverade i policyskapande. I det här arbetet belyses den process genom vilken spridningen av gender mainstreaming har skett. Likaså behandlas Sveriges roll i policyöverföringen av gender mainstreaming.

I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden.

Funderingar kring användningsfall? Denna uppsats belyser användningsfallsmodellering, en enkel, effektiv och vida spridd metod, dock förenad med vissa svårigheter. En fallstudie är genomförd på två företag för att illustrera hur användningsfall utformas och om det finns någon utformning som kan ge mervärde för utvecklingsprocessen. Ett mervärde vi funnit är att använda beskrivningssätt som alla förstår. Uppsatsen belyser även svårigheter relaterade till framtagningen, varför dessa uppstår och hur de kan undvikas.

Syftet med uppsatsen är att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrån ett ekokritiskt perspektiv för att på så sätt se hur natursynen i böckerna påverkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebär att man jämför relationerna mellan det mänskliga och det icke mänskliga i litterära verk.En textanalys av texterna har gjorts för att få fram de små nyanserna i naturbeskrivningarna för att på så sätt kunna få svar på frågeställningarna. Trots att böckerna innehåller en hel del bilder har fokus legat på själva texten.Analysen av texterna visar på en uppmålad bild av en idyll som ständigt hotas av vädrets makter, den vilda naturen eller människan själv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn på naturen där den finns till för att tjäna människan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likställer djur och människor.Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessä, lever båda böckerna ändå upp till många av kriterierna för att få tillhöra den genren..

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta.

Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik, samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers lärande och hälsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden är kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lärare i årskurs F-3 på sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lärarna anser att elever lär sig på olika sätt, samt lär med hela kroppen och alla sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. Nästan alla lärare har stor erfarenhet av utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belägg till varför. Det belägget som flest lärare använder är att eleverna får använda hela kroppen och alla sinnen i lärandet, de får göra.

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder.

Varje dag stöter vi på förpackningar av olika slag. För många personer är öppnandet av dessa förpackningar ett svårt moment, då det krävs en viss grad av handstyrka för att klara av det. Nedsatt handstyrka kan bero på skador eller sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, fingerledsartros och ledgångsreumatism. Åldrandet har också en negativ påverkan på handens styrka och funktion. Ett exempel på svåröppnade förpackningar är de med skruvkork av plast.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att alla elever ska kunna nå sina betygsmål i naturkunskap A på gymnasiet. För att få underlag för undersökningen intervjuades fyra olika naturkunskapslärare. Resultatet visar på en mycket stor variation, dels mellan lärare men även mellan skolor, i hur man hjälper eleverna att nå sina mål. Alla lärare hjälper eleverna olika mycket och på olika sätt. Undersökningen visar på olika sätt att arbeta för att främja elevernas lärande och därmed hjälpa dem att nå sina betygsmål..