Syftet är att undersöka om det finns möjlighet att uppnå överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att använda sig av information om förändringar av reporäntan. För att uppfylla vårt syfte utför vi en händelsestudie med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Genom att studera nio branschindex och OMX index vid reporänteförändringar, undersöker vi om det föreligger någon skillnad dem emellan. Att en onormal avkastning kan uppnås kan statistiskt säkerställas för OMX index dag 1 efter en annonsering om en sänkning av reporäntan. Vid en höjning finner vi däremot inga bevis för en reaktion på marknaden.

Problem: Då konfektyrmarknaden är välutbredd krävs det att företag inom den branschen noga överväger hur de vill etablera sin produkt på en ny marknad och hur de ska gå tillväga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvägagångssätt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrån utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företaget Manner har gått tillväga med sin etablering i Sverige med hjälp av erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden och distributörens erfarenhet på den svenska marknaden. Metod: Studien är uppbyggd med två huvudrubriker som är etablering och internationalisering. Data som har använts är primärdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes både i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer.

Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrån ettschumpeterianskt synsätt. Metoden var longitudinell och materialet utgick både frånuppgifter från Sveriges Handelskalender 1889/90 ? 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av några få entreprenörer, som följdes av en hel svärmav tillverkare - imitatörer.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Sågverksindustrins logistikkostnader är idag höga och utgör närmare en fjärdedel avslutpriset på produkten. Branschen möter nu konkurrens från andra delar av Europa ochkunderna ställer samtidigt högre krav på snabbare och mer flexibla leveranser. I Varberggörs sedan hösten 2009 en stor satsning för att effektivisera logistikflödet inom branschenför sågade trävaror vilket har resulterat i ett koncept som sedan 2011 går under namnetTimberbridge.Med utgångspunkt i de höga logistikkostnaderna inom sågverksindustrin är studiens syfteatt studera om samarbete mellan företag kan effektivisera sågverkens transport-ochlogistikupplägg från sågverk till kund. För att utreda detta genomfördes inledningsvis endjupintervju med en representant från Port of Varberg för att få relevantbakgrundsinformation. Dessutom har tidigare forskning inom olika teoretiska områdenstuderats och har sedan kombinerats med empirisk data från en undersökning i form avtelefonintervjuer med 29 svenska sågverk.Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats och resultatet visar att Timberbridgehar goda förutsättningar för att bli en etablerad leverantör för svenska sågverk.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Under 2005 omkom 34 personer i olyckor med fritidsbåtar. Av de 981 sjöräddningsinsatserna som genomfördes 2005 utgjorde cirka 70 % räddningsinsatser för fritidsbåtar. Det ställs idag inga som helst krav på formell kompetens på den som vill framföra en båt så länge den inte är längre än tolv meter och bredare än fyra meter. Båten får dessutom lov att gå hur fort som helst. Sammanlagt äger de svenska hushållen ungefär 718 000 fritidsbåtar.

Tydligt framstår det att dagens företag arbetar allt mer efter ett projektorienterat arbetssätt. Framväxten av de kreativa företagen som nu tar större marknadsandelar, använder sig av denna arbetsform, vilket gör denna uppsats viktig i förståelsen och hanteringen av deras situation.Uppsatsens syfte är att med hjälp av tidigare forskningsunderlag från både Professor Amabile och Engwall, med varsitt forskarlag, försöka förstå och kartlägga de viktigaste faktorer som dessa företag idag ställs inför gällande deras kreativa förmågor. En syntesmodell framtogs av författarna som vidare förklaras och undersöks på djupet via tio stycken semistrukturerade intervjuer. De delar som valdes till syntesmodellen var; arbetsplatsklimat och erkännande, självstyrt eller tydliga direktiv, utmaning och tidsresurser. Intervjuer gjordes på designbyrån Ergonomidesign och reklambyrån Klirr Stockholm AB. Med hjälp av undersökningen och teorier kunde författarna komma fram till att de utvalda faktorerna tydligt visade sig på företagen och utan tvekan påverkade de anställda i olika utsträckning.

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity påverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan två modeföretag, så kallat intrabranschsamarbete, påverkar huvudvarumärketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgår från Aakers modell för att mäta brand equity. Metoden för studien harvarit att använda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvändes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,där ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter från Textilhögskolan i Borås deltog i studien, fördelat över två fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumärkes brand equity kan stärkas och påverkas positivt medhjälp av co-branding.Begränsningar - Uppsatsen är begränsad till ett samarbete genomfört av två textilföretag vilketgör resultaten främst applicerbara på samarbeten inom modebranschen.

Problem: Vad är det som hindrar och/eller främjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

This study was carried out at a company within the computer industry, a sector that is expanding and is facing scarcity of competent personnel. The purpose was to examine factors that are crucial for being an employer of choice. To get a profound picture of the employees' comprehension of their work situation, a qualitative method with semi-structured interviews with ten of the employees were conducted. To examine factors that are important for future employees a survey was created and handed out to fiftysix civil engineering students majoring in computer science. The results from the interviews showed that the organisation's culture was of great value to the employees.

Inledning ? Restaurangbranschen är, och har alltid varit, en personalintensiv bransch med slitsamma arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljö. Den är för många en inkörsport till arbetsmarknaden men sällan ett långsiktigt karriärsval och branschen har bland annat därför den högsta personalomsättningen av alla branscher i Sverige. Personalomsättning har både positiva och negativa konsekvenser för företag.Syfte ? Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ur en restaurangchefs perspektiv går att identifiera några incitament för att understödja personalomsättning, eller i alla fall inte aktivt motverka den inom restaurangföretag, samt om hög personalomsättning skapar fördelar för företagen.Metod och material ? Sekundärdata samlades in genom en litteraturstudie och primärdata genom tre kvalitativa intervjuer med hjälp av ett stimulusmaterial utformat som ett case.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar motbilder i reklam, icke glorifierande reklam och dess uppkomst. För att belysa den icke glorifierande reklamen och dess bakgrund har vi valt att använda fyra olika modeföretag med starkt framträdande reklam. Företagen är Benetton, Diesel, H&M och Sisley och alla fyra har använt sig av uppmärksammad reklam som bryter mot den kutym som branschen normalt använder sig av. Uppsatsen vill undersöka vilken roll som reklamsprängning haft för utvecklingen av den icke glorifierande reklamen, som blivit allt vanligare. Vidare analyserar uppsatsen ett antal reklambilder från de fyra ovan nämnda fallföretagen inom modebranschen.

Bakgrund: Hotell- och restaurangbranschen är dålig på att anställa personer med eftergymnasiala utbildningar med inriktning på hotell och restaurang, de prioriterar istället individer som har mycket arbetslivserfarenhet. Det beror på att branschen är praktisk och att åsikten att yrkeskunskapen kan läras ut på golvet fortfarande är stark.Syftet:Syftet är att undersöka hur studenter som examinerades 2010 från Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan Örebro Universitet, uppfattar den utbildningen de genomgått.Metod: Dessutom kommer uppsatsen innehålla åsikter och tankar från före detta studenter som examinerades sommaren 2010 från Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan, Örebro universitet. Resultatet bygger på tre intervjuer med yrkesverksamma personer från hotell- och restaurangbranschen, samt tio besvarade enkäter från före detta studenter från RHS.Resultatet: visar på att hotell- och restaurangbranschen prioriterar arbetslivserfarenhet före eftergymnasiala utbildningar dock är utbildning viktigt för att arbeta sig upp inom företaget. De tidigare studenterna instämmer och anser att RHS utbildningar bör utveckla sina ledarskapskurser för att studenterna ska få större möjligheter inom hotell- och restaurangbranschen.Slutsats: Om en individ vill arbeta sig upp inom hotell- och restaurangbranschen går det snabbare om personen har en universitet/ högskoleutbildning i bagaget..