En stor utmaning för ett sÀljföretag i dag Àr inte bara att identifiera och attrahera en specifik mÄlgrupp. Det bör Àven skapa sig en bild av hur organisationen bör kommunicera med den presumtiva kunden för att skapa en stadig relation, som i sin tur kan borga för Äterköp. Situationen som uppstÄr dÄ en försÀljare för första gÄngen interagerar med en kund kallas sanningens ögonblick. Det Àr vid detta ögonblick som grunden till en hÄllbar relation mellan sÀljare och kund förhoppningsvis lÀggs. Det Àr av högsta vikt för ett företag att försÀljaren Àr införstÄdd i det beteende som företaget anser vara korrekt, och pÄ sÄ sÀtt Äterspeglar den attityd och kundbild som organisationen har för avsikt att förmedla gentemot kunden.

During the summer of 2007 I was employed by Högestad Christinehofs Förvaltning AB. My main task was to make an inventory of giant trees at the estate. Högestad and Christinehof,which with their total possession of 13 000 ha of land is the biggest estate in Scania. A giant tree is a tree with a diameter in breast height more then 1 meter. Trees of these dimensions are registered by Swedish authorities. Landowners with a giant tree on their property can receive a subsidy for cutting trees that are in competition with the giant tree.(Levenskog, 2007) Giant trees are important for biodiversity in the landscape and there are important habitats for different insects, birds, bats, lichens and funguses.

Abstract: Private equity used to be synonymous with tremendous yields and rates of return. However, the private equity market trembled in 2008, due to the financial meltdown caused by the worldwide credit crisis. Considering the current low number of exits within the private equity industry, the purpose of this thesis is to examine if there has been any change in how private equity firms control their portfolio companies since the inception of the crisis. One private equity company and two portfolio companies have been studied. The case study is prepared from interviews with senior directors in the portfolio company and investment managers in the private equity firm.

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Bakgrund: Massturism och dess utveckling har lett till att mÀnniskor blivit intresserade av mer Àn endast sol och bad. Detta har gett förutsÀttningar för utvecklingen av en ny gren inom turism, nÀmligen den alternativa turismen. För att kunna överleva pÄ marknaden mÄste resebyrÄer med tematiska resor erbjuda det lilla extra och skapa mervÀrde med sina kunder. Detta kan exempelvis göras genom en tvÄvÀgskommunikation och genom att bygga upp relationer bÄde intern och extern i organisationen.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för att temaresebyrÄer ska kunna överleva pÄ marknaden och skapa mervÀrde för sina kunder?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera och utvÀrdera sambandet mellan intern marknadsföring och Äterkommande kunder.Metod: Detta arbete har en kvalitativ ansats dÀrför att det leder till en djupare förstÄelse av fenomenet som undersöks.

Inledning: Operations management (OM) och human resource management (HRM) Àr tvÄ discipliner som historiskt sett behandlats och studerats separat. Vid val av leverantör, ett av de centrala beslut som OM-funktionen ansvarar för, har detta kommit att ses som ett problem. Framförallt inom tjÀnstesektorn dÀr de mÀnskliga resurserna Àr centrala för företagets framgÄng. Detta har stÀllt ökade krav pÄ motivation, ergonomi samt intern kundnöjdhet inom serviceföretag, faktorer som OM traditionellt sett lÀmnat lite utrymme Ät. Ett av de inköpsbeslut som sÀllan uppmÀrksammats inom litteraturen Àr det gÀllande processteknologi, dvs.

En 80-talist karaktÀriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur dÀr de fÄr svar pÄ sina relevansfrÄgor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna fÄr gÀrna lÀmna utrymme för ansvar och mÄlstyrningen Àr kanske den styrning som bÀst motiverar en 80-talist. en 80-talist Àr uppvÀxt i ett konsumtionssamhÀlle och uppskattar den monetÀra belöningen dÄ denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det Àr dock vÀldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetÀra belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestÄende förÀndring av vÄr rÀttviseuppfattning, dÀribland vilken roll hÀlsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rÀttviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhÄllningssÀtt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hÀnvisning till att de inte innefattas i Rawls rÀttviseuppfattning. Medan den gÀngse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förÀndra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frÄgan Àr mer problematisk Àn vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte Àr ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta pÄverkar inte bara vÄr syn pÄ Rawls rÀttviseteori, utan Àven synen pÄ vilka implikationer genteknik i sjÀlva verket har pÄ vÄr rÀttviseuppfattning..

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och Àgarna i aktiebolag har fÄtt en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen pÄ de etiska reglerna har förvrÀngts. Skandalerna har duggat tÀtt i hela vÀrlden och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte nÄgot undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Arbetet Àr ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, pÄ Linnéuniversitet. Arcoma AB Àr ett företag i VÀxjö som utvecklar och tillverkar kompletta röntgensystem. Företaget har som mÄl att förbÀttra anvÀndarvÀnligheten av systemet med hjÀlp av en LED-display. De kan förbÀttra systemet genom att byta ut en enhet som styr röntgengeneratorn mot LED-displayen. Detta leder till att anvÀndaren fÄr bÀttre kontroll och styrning av systemet, samtidigt som patienten behandlas.I rapporten beskrivs implementering av bÄde hÄrdvara och mjukvara till displayen, samt den tekniska bakgrunden som till exempel HDMI och LED-tekniken.

VÄren 2007 offentliggjorde USA planerna pÄ att upprÀtta ett missilförsvar i Polen och Tjeckien som ett skydd mot missilangrepp frÄn Iran. FrÄn Ryssland blev reaktionen mot planerna kraftfull. Retoriken frÄn Moskva pÄminde om kalla krigets dagar. Vilka Àr de bakomliggande orsakerna till denna starka reaktion? Syftet med studien Àr att undersöka vilka orsaker, sÄvÀl externa som interna, det Àr som styr den ryska instÀllningen.

Kommunikation Àr nÄgot som skapas nÀr en eller flera mÀnniskor interagerar med varandra och dÀr information av nÄgot slag utbyts. Kommunikation inom företag kallas för intern kommunikation och Àr viktigt för att uppnÄ syftet med verksamheten. Det Àr ocksÄ viktigt för att medarbetare inom organisationen ska kÀnna sig delaktiga och engagerade i företaget, vilket ocksÄ bidrar till att den dagliga verksamheten blir mer effektiv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den interna kommunikationen hos ett företag uppfattas samt vilka effekter den interna kommunikationen kan ha pÄ medarbetarnas delaktighet och engagemang inom företaget. En kvalitativ metod har anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och en fallstudie har genomförts för att erhÄlla rik information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att ta reda pÄ intervjupersonernas upplevda vardag.

Kvalitet hos översÀttningar Àr beroende av korrekt anvÀndning av specialiserade termer, som kan göra översÀttningen lÀttare att förstÄ och samtidigt minska tidsÄtgÄng och kostnader för översÀttningen (Lommel, 2007). Att terminologi anvÀnds konsekvent Àr viktigt, och nÄgot som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvÀrdera sÄdana funktioner, dÄ ingen tidigare större studie av detta har pÄtrÀffats.För att fÄ en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först tvÄ kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta pÄ en översÀttningsbyrÄ. Resultaten jÀmfördes med aktuella teorier inom omrÄdet och visade pÄ stor överensstÀmmelse med vad exempelvis Bass (2006) föresprÄkar.UtvÀrderingarna inleddes med en granskning av tÀckningsgrad hos en verklig termdatabas jÀmfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad pÄ ett autentiskt översÀttningsminne.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och förstÄ argumentationen pÄinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frÄgorna vilka argument för och emot ordet pappa som Äterfinnsoch vilka diskurser om förÀldraskap och faderskap som framtrÀder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fÀltet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrÄn begreppen heteronormativitet och sprÄketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrÄdar publicerade 2007-2011 pÄ fem subforum för regnbÄgsfamiljeroch frivilligt ensamstÄende mammor pÄ sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primÀrt som en socialt nÀrvarande förÀlder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebÀr att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna Äterfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstÄende,heteronormativ omvÀrld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsförÀldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur förÀldrar bör berÀtta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I bÄda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.