The fishing port of Bläsinge is located on the east coast of Öland, Sweden?s second largest island. Today the port has a limited supply of freshwater. The economic association of the fishing port wants to expand their business, so that they will also include tourist services. To do this the harbor will need a more independant source of freshwater, with a higher quality than the present well.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, Umeå University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

Denna studie granskar tre länder; Tyskland, Spanien och Danmark, som använt feed-in-tariffs (FIT) under en längre tid för att främja elproduktion från solceller. Granskningen omfattar hur användningen sett ut och förändrats, samt om det resulterat i en ökning av solceller. I granskningen ingår också en genomgång av det nuvarande stödsystemet för solceller i Sverige, huruvida det främjat industrin för solceller och om FIT:s skulle kunna användas i Sverige. Granskningens resultat visar att det är svårt att härleda användningen av en viss sorts stödsystem till en ökning av solceller, då det ofta är många olika incitament som används samtidigt. Dessutom kan utformningen av FIT:s skilja sig så mycket att bara användningen av FIT inte garanterar att mängden solceller kommer öka.

Syftet med detta arbete är att analysera hur Ringhals reaktor II kan ersättas med hållbar energiproduktion. Detta görs genom att analysera vilka produktionstekniker som är kommersiellt gångbara i Sverige. Sedan analyseras dessa utifrån dess geografiska och tekniska begränsningar i regionen Västra Götaland och Halland för att bestämma hur den nya energimixen kan utformas. Utifrån energimixen simuleras sedan energiproduktionen i elzon 3, SE3, under varje timme över ett år för att undersöka om den nya produktionen kan möta efterfrågan och huruvida elnätet kommer att belastas hårdare på grund av eventuell ökad transmission till/från andra delar av landet. Från energimixen beräknas även vad produktionskostnaden för elektriciteten blir för den alternativa produktionen. Resultatet visar att den föreslagna energimixen klarar av att ersätta energiproduktionen från Ringhals reaktor II med endast en marginell ökning i transmission till/från regionen.

Skellefteå Kraft AB har i dagsläget problem med det centrala fjärrvärmenätet i Skellefteå, då det vid vissa driftfall uppstår alltför låg tryckskillnad mellan fram- och returledningen i delar av nätet. På grund av detta låga så kallade differenstryck, kan kundernas värmebehov i dessa områden inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt. Syftet med detta arbete har därför varit att med simuleringar undersöka möjligheten att lösa detta problem genom att ansluta en tryckhöjningsstation till fjärrvärmenätet. Tryckhöjningsstationen ska placeras så att den utöver att underlätta tryckhållningen av nuvarande fjärrvärmenätet även möjliggör en ökad framtida värmedistribution från Hedensbyn, där huvudproduktionen av fjärrvärmen i Skellefteå äger rum. Vidare ska även potentialen till en ökad elproduktion genom en sänkt framledningstemperatur värderas.Det genomförda arbetet visar att den mest optimala placeringen av en tryckhöjningsstation är vid Moröskolan i Skellefteå.

I svalhallen vid SSAB i Luleå sker det en omfattande energiförlust till omgivningen då stora mängder nyproducerat stål svalnar. I detta examensarbete studeras möjligheten att ta till vara den energin för att producera el med hjälp av Organisk Rankine Cykel (ORC) teknik. En viktig förbehållning är att inte nuvarande stålproduktion på något sätt får hindras. I arbetet undersöktes svalhallens förutsättningar och möjliga hinder för installation av en ORC. Det gjordes även en litteraturstudie över olika värmeväxlingssätt som kan appliceras på svalnande stålämnen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvärdera användbarheten och funktionen av sådana system. För insamling av information inom problemområdet har teorier hämtats från litteraturen samt empiriskt material från företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vävs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera på de tre största aktörerna på den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jämförbara i storlek och tillsammans står för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta område är management litteratur. Denna har i sin tur emellanåt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar på belöningar och incitamentsprogram.

Studiens problemformulering är: Hur uppfattas Vattenfalls hållbarhetsredovisning av deras svenska affärs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse för vad Vattenfalls affärs- och industrikunder använder hållbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering användes en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Valet att enbart fokusera på ett företags hållbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affärs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter från några av Vattenfalls företagskunder. Empirin består även av kommentarer från potentiella respondenter som inte har haft något intresse av att läsa hållbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring användningen av Vattenfalls hållbarhetsredovisning är att den är kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer måste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar.2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda.

Studiens problemformulering är: Hur uppfattas Vattenfalls hållbarhetsredovisning av deras svenska affärs- och industrikunder?Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse för vad Vattenfalls affärs- och industrikunder använder hållbarhetsredovisningen till, vad de tycker om den och vilken information de önskar inför framtiden.För att besvara studiens problemformulering användes en kvalitativ ansats som utgångspunkt. Valet att enbart fokusera på ett företags hållbarhetsredovisning och undersöka hur denna uppfattas av deras affärs- och industrikunder resulterade i att studien genomfördes som en fallstudie. Det empiriska materialet samlades in genom telefonintervjuer med respondenter från några av Vattenfalls företagskunder. Empirin består även av kommentarer från potentiella respondenter som inte har haft något intresse av att läsa hållbarhetsredovisningen.En slutsats som kan dras kring användningen av Vattenfalls hållbarhetsredovisning är att den är kopplad till miljörelaterade aspekter och till bolagets elproduktion.

The Swedish potential of electricity production from roof mounted solar panels has been determined in three steps: accessing the existing roof top areas, simulating the amount of electricity solar panels can produce on these areas and finally analyzing how large the necessary economical change is to make the solar cells profitable.The total existing amount of roof top areas are 319 square kilometers and the area distribution follows the distribution of people. This leads to an installed power of 47,9 GW which are expected to produce 49,0 TWh electricity per year. If the quality of the electricity is prioritized the highest the power is reduced to 3,7 GW, generating 3,8 TWh yearly, but if the hosting capacity is calculated from Sweden?s total electricity need, the capacity is 42 TWh per year.Today, solar panels are not profitable in Sweden for houses, even though there is a subsidy of 35 % of the investment costs, discounted in 25 years. The profitability is calculated with a cost of capital of 5 %, a price on electricity of 1 SEK/kWh and an investment cost of 20 SEK/Wp.

Runt om i världen ökar produktionen av elektricitet från solenergi och Sverige är inget undantag. Här uppnår däremot solelens andel av totala elproduktionen mindre änen promille. I denna rapport har vi därför utvärderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgå i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fältstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun där företag och kommunala byggnader undersökts. Därifrån har takytors area, lutning och väderstreckdokumenterats för att med vår egenkonstruerade beräkningsmodell uträknalämpligheten för platsen.

Dammar är en viktig konstruktion i Sverige och i världen bland annat för vattenförsörjning, reglering av flöden och elproduktion. En expansion på grund av en alkalisilikareaktion (ASR) i en betongdamm kan leda till många problem. Bland annat kan det uppstå läckage av vatten och problem med öppning och stängning av luckor.Mycket forskning har lagts ner på att ta reda på hur ASR påverkar hållfastheten och bärförmågan hos betong. Detta examensarbete syftar till att genom en litteraturstudie visa hur bärförmågan hos en lamell­damm påverkas av en alkalisilikareaktion. I den första delen beskrivs vad en lamelldamm är och principer för dimensioneringen av en monolit.

Rapporten betraktar energisystemen vid Göteborg Energi (GE) och Volvo Cars, Torslanda. De två systemen integreras som ett system och inverkan av olika åtgärder betraktas. Huvudsyftet är att minska systemkostnaden för det totala systemet.Arbetet är genomfört med kraftbonusmetoden, en marginalsyn på el där all ny elproduktion beräknas ersätta kolkondensproducerad el. Allokeringen för utsläpp vid kraftvärmeproduktion är också beräknad med kraftbonusmetoden.För simulering har optimeringsprogrammet Modest använts. En konstruktion av datormodeller av energisystemen vid Göteborg Energi och Volvo Cars har gjorts.