Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv.

Denna uppsats undersöker de från statligt håll formulerade mål och syften med att ha Förintelsen som en utgångspunkt för att väcka frågor om bland annat demokrati och tolerans. Formuleringarna har sedan ställts mot fakta som från statligt håll lyfts fram för att se om de korrelerar. Tre texter producerade från statligt håll har analyserats och ställts mot forskare insatta i ämnet. Flera av de önskvärda målen från statligt håll att studera har uppfyllts, så som vikten av att väcka empati. Dock är det enbart offren som lyfts fram, förövare och åskådares livssituationer saknas.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

This essay is about democracy and how a democracy index can be used as a tool to illustratethe gap between reality and ideal. The purpose of this study can be expressed by two researchquestions: Does the Economist Intelligence Unit's (EIU) democracy index illustrate thedistance between reality and the ideal of democracy presented by Dahl? and Can the EIU'sdemocracy index be modified by a) internal adjustments and b) using the variables includedin World Economic Forum?s (WEF) equality index?By using a combination of theories (Dahl?s theory of democracy, Rawls theory of justice andchosen theories critical to liberal democracy) as an analytical framework the following twoquestions have been answered:1) Which of the variables included in the EIU's democracy index have the potential to capturethe level of political equality?2) Which of the variables included in the WEF?s equality index have the potential to capturethe degree of political equality?By using a quantitative method the study?s third and last question has been answered:3) How strong is the rank correlation between the EIU?s democracy index and the WEF?sequality index, that is; how strong is the rank correlation coefficient (rho)?The data presented by the WEF?s equality index indicate that women are systematicallydiscriminated against as a group. From a democratic perspective the EIU may need tomeasure inequalities at a group level in order to capture the lack of political equality betweenindividuals. By reformulating some of the EIU?s variables, by revising the EIU?s point systemand by using the variables included in the WEF's equality index to extend EIU?s democracyindex, the chances of capturing the gap between reality and the ideal of democracy presentedby Dahl would likely increase..

This essay is about how basic democratic values are formed in preschool. I have focused on children´s abilities to take on responsibility and also, on the importance of relationships in the development of democratic values in preschool.This essay starts in self-perceived dilemmas, based on my own feeling that the children should have more rights and that the preschool often has too many unreflected rules and routines. The dilemma has been reflected on and has been discussed in relation to other theories. I have also reflected on my own behavior as a teacher and to what extent this behavior has influence on the outcome.The relationship between the governing documents and the work in preschool has been reviewed with the conclusion that they are not synchronized with each other.The investigation shows several examples of the meaning of a good working relationship between teacher and child and that children´s own sense of responsibility should be taken seriously and be recognized as a resource.In the discussion with the theories a connection between democracy, relationships and children´s responsibility was detected. The meaning of a good working communication and the teacher?s significance for the development is central and is made visible and problematized.The concluding words show how the approach to democratic and fundamental values must come to a change in preschools, a change that the teacher partly is responsible for.

Med stöd av Precede-Proceed-modellen syftar denna studie till att kartlägga invånarnas intresse för ett kommunalt hälsofrämjande kostarbete i Kungsbacka kommun. Utgångspunkt finns i de nationella folkhälsomålen såväl som i Kungsbacka kommunfullmäktiges prioriterade mål för demokrati och hälsa. En i huvudsak kvantitativ enkät utformades för att svara på om invånarna är intresserade av kommunens kostarbete och i så fall hur de vill ta del av ett sådant arbete. Enkäten delades ut i pappersform på valda platser samt publicerades som en webbenkät på kommunens hemsida och Facebooksida, i ett försök att nå ut till invånare från olika delar av kommunen och i olika åldrar. Sammanlagt 167 personer svarade på enkäten varav 100 var intresserade av kommunens arbete.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande:? Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället?? Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag?? Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan?? Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen?För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.

This essay has the ambition to examine and compare Croatia?s and Bosnia and Herzegovina?s development towards a consolidated democracy. By applying Linz & Stepen?s theory on how to consolidate a democracy and put focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure the purpose is to find similarities and differences between Bosnia and Croatia within this field.The focus of this study is to compare two similar countries that have developed in very different ways. By applying the theory and a comparative method the purpose is to examine why two so similar countries with so much in common have developed in so different ways?In order to better answer the question there are two part questions and these are:What difficulties, concerning consolidation of democracy, have Croatia and Bosnia faced since the democratic transition in the beginning of the 1990s?What similarities and differences in the area of democratic consolidation (with focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure) are there between the two countries?As the analysis shows, the main reason why these two countries differ so much is that Bosnia is a divided country with different nationalities and each nationality only wants to realize its own interest and does not care about what is best for the country as an entity.

The Syrian Muslim Brotherhood has since the start of the Syrian uprising in March 2011 moved from a low-key position in exile to become one of the main actors in the political opposition. There appears to be a consensus among researchers today on the democratic commitment of the Syrian Brotherhood. However, ambiguity remains regarding its commitment towards gender equality, women?s rights and participation. This essay focuses on the gender discourse of the Syrian Brotherhood?s leadership, according to its policy-documents, from 2004 ? 2013.

Den här undersökningen är ett resultat av ett uppdrag från Vindelns folkhögskolas allmänna linje i Umeå som undersöker deltagarnas uppfyllelse av måluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frågeställningarna gjordes en fallstudie där både intervjuer och enkäter genomfördes.Undersökningen utgår från sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier på måluppfyllelse och miljöbeskrivning från folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes präglades av sociokulturellt lärande och inte fungerade tämjande. Deltagarnas upplevelser är i mycket hög grad positivt både när det gäller måluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring måluppfyllelse stämmer väl överens med tidigare studier och var i vissa fall ännu mer positivt än folkbildningsrådets rikstäckande studier. Målet kring ökade kontakter kring närsamhället uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.

In recent years the concern about the future of the European Union and itssupposed lack of democracy, efficiency and legitimacy has increased. Thisconcern has resulted in extensive debates and the establishment of a conventionwith the task to create a draft treaty for a European Constitution.The aim of this essay is to study how the three theoretical concepts,democracy, efficiency and legitimacy, have been described and used in the debateabout the future of the European Union. My main interest is to see how theseconcepts are described in a debate regarding a political system that goes beyondthe borders of the nation-state. I have made a comparative textual analysis of thedebates taken place in Sweden and Spain during a period of over two years. Ihave, for instance, found out that openness and clearness have a prominentposition as democratic values together with equality and justice (in Spain) and theinstitution of accountability (in Sweden).

I Sverige måste samrådsmöten hållas enligt lag i utvecklingen av planer såsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Förhållningssätt till medborgardialog och sättet att arbeta på varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns några särskilda villkor för den metod som ska användas när det gäller samråd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats är att studera attityder och praxis gällande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hållbar utveckling som främsta mål. Frågor som besvaras i detta arbete är hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhållningssätt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som användes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och två kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, där stora frågor har tagits upp, och medborgarna inte varit särskilt inblandade. Istället har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.

SammanfattningNär informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor.