Sökresultat:
4163 Uppsatser om Förlust av talet - Sida 60 av 278
Sjuksköterskans sprÄk - den Àldre patientens upplevelse
SprÄket har en central roll i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Inom
vÄrden Àr sprÄket en förutsÀttning för samtal, handling och samarbete. Fördomar och
stereotypa uppfattningar av mÀnniskor kan bland annat manifesteras genom sprÄket. Detta
mÀrks i vÄrden av Àldre dÄ sjukvÄrdspersonal tenderar att tala med hög och gÀll röst, man
förenklar sprÄket och anvÀnder en överdriven intonation. I mÄnga fall pÄminner talet om
hur en vuxen person talar till ett barn.
Rapportering av Styrsystem i Ă rsredivisningar
Föreliggande uppsats innehÄller en undersökning av styrsystemsrapportering i svenska börsbolags Ärsredovisningar.Undersökningen Àr frÀmst inriktad pÄ förekomst och omfattning av styrsystemsrapportering. Tillika vad som rapporteras.För genomförandet av undersökningen har en metod, för undersökning av styrsystemsrapportering i Ärsredovisningar, framarbetats och anvÀnts.Resultatet av undersökningen visar att förekomsten av styrsystesrapporteringen ökat avsevÀrt under 1990-talet. Men det Àr fortfarande en majoritet av de undersökta företagen som inte rapporterar alls om sina styrsystem i Ärsredovisningen.Resultatet av undersökningen diskuteras utifrÄn ett intressent perspektiv.Resultatet förklaras frÀmst ett ökat krav pÄ framtidsinriktad information frÄn Ärsredovisningarnas professionella anvÀndare..
Byggnadsintegrerade solceller : - Verkningsgrad och temperatur
Det svenska byggnadsbestÄndet Àr i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som Àr gjorda under det sÄ kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostÀder skulle byggas under 1960-talet och början pÄ 1970-talet. Gimmel Fastigheter Àr ett fastighetsbolag som Àger 24 stycken lamellhus pÄ Granbergshöjden i BollnÀs. Dessa byggnader Àr uppförda under denna period och Àr dÄligt vÀrmeisolerade samt har fuktlÀckage frÄn takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrÄn detta att byta takkonstruktion frÄn de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tillÀggsisolera vindsbjÀlklaget.
Med filmen som vapen. En studie om filmens eventuella möjligheter i det sociala arbetet
Genom den hĂ€r magisteruppsatsen sĂ„ ville jag fĂ„ till en diskussion om hur man inom bland annat socionomutbildningen skulle kunna anvĂ€nda sig av filmen som ett verktyg inom utbildningen. Jag ville visa lĂ€saren hur man genom att anvĂ€nda sig av vissa valda delar av Roy Anderssons filmproduktion kan öka förstĂ„elsen av den svenska vĂ€lfĂ€rdskrisen under 90-talet. Ăven om denna uppsats inte Ă€r en mall i hur detta skall göras sĂ„ visade jag dock genom en kort genomgĂ„ng att allt som behövs för att uppnĂ„ detta Ă€r att en heldag avsĂ€tts till förmĂ„n för filmvisning och efterföljande diskussion. Genom en sĂ„dan heldag kan flertalet elever pĂ„ ett konkret sĂ€tt ta till sig kunskap om den svenska socialpolitiken..
Den tvÄfÀrgade trÀdgÄrdsstormhatten : en historisk undersökning av och bevarandestrategier för en perenn i en privattrÀdgÄrd
I NordingrĂ„ utanför Kramfors, Ă
ngermanland, pĂ„gĂ„r en restaurering av ett boningshus frĂ„n 1890-talet. Ăgarna har som mĂ„l att skapa en kĂ€nsla av sekelskifte och renoveringen görs varsamt med hĂ€nsyn till ursprungliga detaljer och material. TrĂ€dgĂ„rden har, sedan 1970-talet, levt sitt eget liv och förvildade perenner samsas om utrymme med grĂ€s och Ă€ngsvegetation. För att hus och trĂ€dgĂ„rd ska fungera som en enhet finns ett behov av att vĂ€rna om de Ă€ldre vĂ€xter som finns i trĂ€dgĂ„rden. Uppsatsen syftar till att diskutera bevarande av kulturvĂ€xter och hur det kan göras i den hĂ€r specifika privattrĂ€dgĂ„rden.
Kyrklig förnyelse
Svenska kyrkans stÀllning har onekligen förÀndrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av Ärhundradet. Kyrkan gÄr nu ett nytt Ärhundrade till mötes genom att göra en del förÀndringar inom organisationen. Dessa förÀndringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gÀller det innehÄllsmÀssiga utan nÀstan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka mÀnniskan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förÀndrar och förnyar det kyrkliga innehÄllet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förÀndring krÀvs vad ska dÄ förÀndras och vad ska vara kvar?* Hur nÄr man en vettig förÀndring?.
LÀsinlÀrning : - i ett socialt sammanhang genom tiderna
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder som anvÀndes under olika tidsperioder för barns lÀsinlÀrning. Vi ville veta mer om samhÀllets vÀrderingar i de gÀllande perioderna och hur den rÄdande barnsynen pÄverkade lÀsinlÀrningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika lÀsinlÀrningsmetoderna Àr en avspegling pÄ de samhÀlleliga förhÄllandena sÄ ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhÀllets utveckling och barnsyn har pÄverkat utformandet av de olika lÀsinlÀrningsmetoderna.
FrÀmling, Paprika och Alienation : en studie om den offentliga skulpturens betydelse för miljön i BorlÀnges stadskÀrna
Offentlig skulptur Àr en viktig del av ett samhÀlles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhÀllet/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnÀrer var pÄ vÀg. De var grÀnsöverskridande bÄde i frÄga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta stÀllning i samhÀllsdebatten.
TrÀdkyrkogÄrden : framtidens gröna begravningsplats
Under hela mÀnniskans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhÀllet i stort och vÄr syn pÄ naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med sÄ kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intÄg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav pÄ att alla gravsÀttningar skulle ske i vigd jord pÄ kyrkogÄrdarna. KyrkogÄrden fungerade endast som en plats att förvara de döda och nÄgon medveten trÀdplantering eller annan utformning fanns ej.
?Det Àr jag som Àr kungen. I Finland Àr benÀmningen president!? : En medieanalys av de smÄ kulturskillnadernas stora betydelse i svensk-finlÀndska sammanslagningar
Sammanslagningar över Ăstersjön har aldrig varit sĂ„ populĂ€ra som de har varit under 1990-talet. Sverige och Finland Ă€r tvĂ„ grannlĂ€nder som kan uppfattas lika som bĂ€r, om man tittar lĂ€ngre bort frĂ„n Asien, men Ă€ndĂ„ sĂ„ slutar samarbetet oftast med besvikelse. Den största anledningen till att samarbetena inte fungerar brukar vara att deras kulturer skiljer sig Ă„t. Svenskarna Ă€r lagspelare som tycker om att diskutera och komma fram till genomtĂ€nkta beslut medan deras kallprat Ă€r nĂ„got som frustrerar de finska kusinerna pĂ„ andra sidan av havet. DĂ€r Ă€r man gĂ€rna effektiv och tar snabba, mer riskfyllda beslut och har ett betydligt mer auktoritĂ€rt sĂ€tt att styra.
LĂ€romedel och metoder
Syftet med mitt arbete har varit att jÀmföra tvÄ lÀromedel i tyska för svenska nybörjare, Är 7, frÄn tvÄ olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om sÄ Àr fallet , vari dessa bestÄr. Jag har studerat olika sprÄkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan lÀromedlens upplÀgg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstÄr. Jag gÄr i kronologisk ordning igenom olika sprÄkundervisningsmetoder och vad som kÀnnetecknar dessa. DÀrefter presenterar jag de tvÄ lÀromedlen och gör en jÀmförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att lÀromedlen skiljer sig Ät och jag finner tydliga tecken pÄ att bÄda lÀromedlen Àr starkt pÄverkade av och konstruerade utifrÄn de metoder som varit dominerande under tillkomstÄren..
LÀxor i svenskÀmnet : En kvantitativ innehÄllsanalys av lÀxor i grundskolan
LÀxor har alltid varit en del av skolan och synen pÄ lÀxor under Ärens gÄng varierat historiskt. FrÄn början av 1900-talet var lÀxor viktiga för fostran och lÀxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot lÀxor. 1962 skrivs lÀxor in i lÀroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur lÀxorna ska utföras. Inom Lgr80 fÄr lÀxan ett uppsving och en strÀngare ton, men i och med Lpo94 sÄ skrivs lÀxor ut ur kursplanen.
Thamesmead : brutalistisk vision och brutal verklighet
Thamesmead Àr ett förortsomrÄde i London, söder om Themsen. Dess arkitektur har, sedan det byggdes i slutet av 60-talet, skildrats pÄ film ett flertal gÄnger. Den karaktÀristiska utformningen Àr ett exempel pÄ 1960- och 70-talets brutalistiska arkitektur som vÀcker olika kÀnslor hos brukare och arkitekter. I denna text beskrivs Thamesmeads utveckling frÄn planering till nutid. Bakgrunden till de arkitekturideal som styrde omrÄdets utformning behandlas samt delvis sociala förutsÀttningar.
Personlighetens betydelse för prestation och gruppeffektivitet
Personlighetspsykologin har dominerats av forskning kring fem- faktor-modellen under framförallt 1980-90 talet. (Pervin, 1990). Det finns idag ett antal studier som sökt att beskriva individers prestation utifrÄn fem-faktor-modellen. Det finns dock inga entydiga resultat som indikerar att vissa specifika personlighetsfaktorer kan förklara en individs prestation. Föreliggande undersökning omfattade 455 personer pÄ ett medelstort företag i Mellansverige.
Historiebruk vid Halmstads 700-Ärsjubileum
Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-Ärsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen Àratt öka medvetenheten kring hur man anvÀnder historia och att ta reda pÄ vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-Ärsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr den officiella jubileumsboken Epoker och hÀndelser i Halmstad (2006) och maj- och junimÄnad ur tvÄ lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillÀgg har anvÀnts för att analysera kÀllmaterialet. Undersökningen visar att det var frÀmst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..