Patienter vars hÀlsotillstÄnd försÀmras pÄ sjukhusen ska kÀnna sig trygga i att det upptÀcks i tid och att ÄtgÀrder vidtas för att förebygga och behandla försÀmringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och lÀkares behov av utbildning i att tidigt upptÀcka patienter med sviktande vitala funktioner pÄ fyra vÄrdavdelningar pÄ Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvÀrsnittstudie. Studien pÄgick under vecka 9 och 10 Är 2011. Det delades ut 202 enkÀter, varav 69 blev besvarade, vilket innebÀr att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: FyrtioÄtta procent av respondenterna upplevde stress dÄ en patient sviktade i sina vitala funktioner. TjugotvÄ procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen procent svarade att de ibland kunde fÄ hjÀlp av en lÀkare/lÀkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstÄnd.

Enligt Kirsh (2010) stÀrker mÀnniskor sin kognitiva förmÄga pÄ ett flertal sÀtt vid anvÀndandet av externa representationer. Inom design anvÀnds externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes tvÄ workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer anvÀndes och om tillhandahÄllet material pÄverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer anvÀnds men att materialet inte nödvÀndigtvis pÄverkar skapandet av fysiska externa representationer.

Företag idag mÄste kunna hantera enorma mÀngder information vilket gör att sökningar blir tidskrÀvande, och viktig information kan lÀtt förbises. Som en lösning pÄ informationsproblemet har mÄnga organisationer investerat i en företagsportal. Detta Àr en dyr investering och i teorin pÄstÄs att det endast Àr kostnadseffektivt för stora företag att implementera ett sÄdant verktyg. Det finns dock medelstora företag som har mindre företagsportaler och vÄrt syfte med uppsatsen Àr att ge en bild av hur företagsportalen i sin helhet kan stödja anvÀndarna och visa vilka av teorins funktioner, som Àr centrala och bör prioriteras. Vid intervjuer med anvÀndare av företagsportaler i medelstora företag, har de intervjuade fÄtt bedöma hur olika portalfunktioner fungerar som stöd i arbetet och vilka de anser vara viktigast.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan anvÀnda sig av. En hÄllbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat. Dagens miljötÀnkande och jordens temperaturförÀndring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter stÀller högre krav pÄ företag Àn vad de gjort tidigare. Högre krav innebÀr att företag bör ha en hÄllbarhetsredovisning dÀr de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete. En undran som uppstod var om hÄllbarhetsredovisningen har ett vidare ÀndamÄl Àn att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete.

Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anstÀllda har. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade Àven ytterligare kunskap vilken vi benÀmnt barriÀrer. En lista pÄ IM-funktioner hÀmtades frÄn Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna.

 Den ökade psykiska ohÀlsan bland tonÄrstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter pÄ den psykiska hÀlsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer vÀckte intresset för hur tjejernas uppfattningar pÄverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar pÄverkar handlandet formades och tre teman som tros pÄverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-Äriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrÄn deras grad av fysisk aktivitet.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det stÄr i uppnÀendemÄlen att eleverna skall kunna tolka och anvÀnda enkla formler, lÀsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och anvÀnda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhÄllanden och hÀndelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen Àr gjord pÄ tre skolor och omfattar tvÄ klasser i Àr 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkÀter och djupintervjuer försökt ta reda pÄ vad eleverna kan inom omrÄdet.

Syftet med studien var att undersöka mentorskapets tre funktioner, karriÀrutveckling, social support och som förebild, pÄ en svensk revisionsbyrÄ, BDO AB. Detta gjordes genom en fallstudie dÀr BDO definierades som fall. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tvÄ mentorer och tre lÀrlingar frÄn organisationen. För djupare kunskap om BDO analyserades Àven interna och externa dokument frÄn organisationen. Tolkningen av empirin skedde genom en analysmodell som vÀxte fram med hjÀlp av tidigare forskning.Mentorskapets tre funktioner, karriÀrutveckling, social support och som förebild, pÄtrÀffades pÄ revisionsfirman.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lÀrmiljön samt vad de anser Àr en stimulerande lÀrmiljö. Metoden som anvÀnts för att samla in data Àr intervjuer med enskilda lÀrare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dÀr det undersökta fenomenet Àr lÀrares uppfattningar av den fysiska lÀrmiljön. Resultatet av studien visar pÄ att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla Àr kritiska aspekter till att etablera och underhÄlla en god lÀrandemiljö. Resultatet visar Àven pÄ de skillnader och likheter som finns i lÀrares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Syftet med studien Àr att undersöka vad undervisningsmetoder som tar fasta pÄ praktiska och fysiska moment i undervisning bidrar med vid andrasprÄksundervisning.Studien genomförs med en kvalitativ intervjumetod genom intervjuer med utvalda pedagoger som arbetar utifrÄn undervisningsmetoder dÀr praktiska och fysiska moment Àr frekventa. Pedagogernas syfte och val av undervisningsmetod har genom klassrumsobservation och elevintervjuer analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Genom klassrumsobservationerna undersöks hur pedagogernas syfte med övningarna faller ut i klassrumsmiljö. Genom elevintervjuer visar studien elevperspektivet pÄ undervisningsmetoderna.Undersökningen visar hur inlÀrningsmiljö, motivation och interaktion pÄverkas av praktiska och fysiska inslag i andrasprÄksundervisningen. Resultatet exemplifierar hur praktiska och fysiska undervisningsmetoder motiverar nyanlÀnda elever till att vÄga anvÀnda sprÄket, skapar en trygg och tillÄtande inlÀrningsmiljö samt pÄverkar interaktionen i klassrummet positivt..

NÄgra psykologiforskare pÄ UmeÄ Universitet behövde ett spelliknande program som kunde anvÀndas vid vetenskapliga tester av anvÀndarnas kognitiva funktioner samt trÀna upp dessa funktioner, Deras grundidé var ett kÀrnprogram med ett flertal olika tester som kunde tas bort och lÀggas till efter behov. De valde ut ett redan existerande ?spel? och bad mig skapa tvÄ nya versioner av detta ?spel?, en nÀstan exakt kopia och en 3D version med rörliga primitiver. MÄlet med detta arbete var att skapa programmet inom 8 veckor..

I arbetet undersöks vilka faktorer som pÄverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Planerad fysisk aktivitet för barn i förskolan behandlas ur perspektiven sjÀlvkÀnsla, hÀlsa, utveckling och inlÀrning. För att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan anvÀnde vi oss av en undersökningsgrupp bestÄende av pedagoger pÄ sex förskolor. Urvalsgruppen har bestÄtt av 52 pedagoger med utbildningarna barnskötare, förskollÀrare och fritidspedagoger. Respondenterna arbetar pÄ sex förskolor i tvÄ kommuner.

Bakgrund: Den fysiska miljö vi befinner oss i pÄverkar oss alltid. VÄrdmiljön kan pÄverka sjuksköterskorna och patienterna antingen positivt eller negativt beroende hur den Àr utformad. Den fysiska miljön kan Àven ha betydelse för de interaktioner som Àger rum mellan sjuksköterskorna och patienterna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans uppfattning av den fysiska vÄrdmiljön inom psykiatrin. Metod: Kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag Àven ta reda pÄ hur den fysiska miljön kan pÄverka lÀrandet. I studien fÄr vi ta del av bÄde elevernas och lÀrarens syn pÄ sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag ocksÄ in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gÀllande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrÄgor Àr: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lÀrandet? Vilka tankar har elever respektive lÀrare gÀllande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna nÀr det gÀller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.