I denna uppsats undersöks vilka funktioner som Àr implementerade i organisationers data mining-verktyg. De funktioner som undersöks, Àr identifierade i litteraturstudier om data mining och datalager. I uppsatsen beskrivs vad ett datalager Àr, samt mer ingÄende vad data mining innebÀr. Fallstudien har skett genom kvalitativa djupintervjuer med respondenter frÄn fyra olika organisationer, dÀr respondenterna arbetar som expertanvÀndare av data mining-verktygen. Slutsatsen i denna uppsats Àr att organisationernas data mining-verktygen inte har alla funktioner, som identifierats, implementerade och att funktionerna skiljer sig mycket mellan organisationernas data mining-verktyg..

Det hÀr examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frÄgorna som ligger till grund för detta arbete Àr vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsÀttningar för fysiska aktiviteter förskollÀrare skapar inom omrÄdet fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgÄngspunkt Àr det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig pÄ frÄgor som hur, pÄ vilket sÀtt och med hjÀlp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer med sex förskollÀrare.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Humor som en hÀlsofaktor har varit kÀnd sedan antiken och dess vÀlgörande effekter bÄde fysiska och psykologiska Àr numera vÀlkÀnda. Att anvÀnda sig av humor i vÄrdrelationen och i arbetslaget Àr positivt men det Àr inte alltid helt lÀtt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan anvÀndas. Hur upplevs humor av patienter och vÄrdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder anvÀnder sig vÄrdpersonal av för att medvetet anvÀnda humor i vÄrdarbetet? Syftet Àr att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsÀttas i det praktiska vÄrdarbetet.

LÀrplattformar anvÀnds idag i allt större utstrÀckning vid distansundervisning. Forskning pekar pÄ att lÀrstilar Àr en viktig faktor att ta hÀnsyn till vid distansundervisning, dock Àr omrÄdet betrÀffande lÀrstilar i relation till lÀrplattformar relativt outforskat, och det saknas tydlig vetskap om hur lÀrplattformar kan designas för att stödja olika lÀrstilar. Den hÀr studien undersöker lÀrstilar i relation till funktioner i lÀrplattformar, genom en explorativ ansats och studie med designinslag. UtifrÄn en litteraturstudie identifierades funktioner i en lÀrplattform, vilka stÀlldes i relation till Kolbs teori om lÀrstilar för att mynna ut i ett antal rekommendationer för undervisning och anvÀndning av funktioner, som lÄg till grund för utformning av en prototyp. Prototypen fungerade som underlag för den empiriska undersökningen, vilken genom intervjuer utgjorde prövning av rekommendationernas relevans, samt kartlÀggning av hur funktioner i lÀrplattformar stödjer olika lÀrstilar vid anvÀndning.

Emotikoner Àr ett vanligt inslag vid datormedierad kommunikation, sÄsom pÄ den sociala nÀtverkstjÀnsten Twitter. Emotikoner tycks ha en vedertagen roll som kÀnslomarkörer i en text, men forskning har visat att de Àven har andra funktioner av mer pragmatisk art. En mer nyanserad bild av emotikoners funktioner pÄ Twitter kan öka förstÄelsen av hur de ska tolkas i texter och stödja utvecklingen av automatiska textanalyser dÀr emotikoner förekommer. DÄ funktionerna hos emotikoner ur ett pragmatiskt perspektiv tidigare har studerats frÀmst inom ramen för andra sprÄk och kommunikationskanaler bidrar denna studie med en analys av kommunikativa funktioner hos emotikoner i twitterinlÀgg skrivna pÄ svenska. 202 twitterinlÀgg innehÄllande fem olika typer av emotikoner analyseras med utgÄngspunkt i existerande litteratur om emotikoner samt pragmatiska teorier som talaktsteori, artighetsteori och implikatur.

NivÄ Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer Àr det som avgör i vilken utstrÀckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet Àr att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgÄr frÄn den deduktiva ansatsen, dÄ det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats pÄ ett visst omrÄde. Det ges Àven plats för en induktiv ansats, för att kunna komma Ät fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tÀnkas pÄverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrÄn vilka faktorer som pÄverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som anvÀnts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det ocksÄ hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Sverige intar en sÀrstÀllning, tillsammans med övriga nordiska lÀnderna, genom att det krÀvs revisionsplikt i samtliga aktiebolag oavsett storlek. I dag Àr obligatorisk revision ett aktuellt och omtalat Àmne nÀr det gÀller huruvida revisionsplikten i smÄ aktiebolag bör avskaffas. Syftet med uppsatsen Àr att studera revisionens funktioner utifrÄn revisionspliktens betydelse i smÄ aktiebolag. För att uppfylla uppsatsens syfte skapade vi en egen teori om revisionens funktioner. Denna teori innefattas av tre funktioner; den kvalitetssÀkrande funktionen, övervakningsfunktionen och utvecklingsfunktionen.

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mĂ„l och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest anvĂ€ndes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bĂ€ttre kapacitet pĂ„ vissa exekutiva funktioner Ă€n spelarna frĂ„n division 1.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur mo?rning i vakuumpa?se och Tublin mo?r- ningspa?se pa?verkar olika egenskaper hos rostbiff, viktiga inom ko?ttkvalitet, med tyngd- punkt pa? a?tkvalitet, det vill sa?ga mo?rhet, saftighet och smak. Ba?da rostbiffarna fra?n a?tta Herefordkvigor anva?ndes och inom varje par tilldelades mo?rningsmetoderna slumpma?s- sigt. De packades och mo?rades i 14 dagar i 2,9oC. Ingen skillnad (p.

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter anvÀnder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnÄ vÀlbefinnande, Att uppnÄ kÀnsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smÀrta, Att trÀna och bibehÄlla fysiska funktioner, Att trÀna och bibehÄlla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lÀttillgÀngligt och bra medel i behandling samt att det gick att anvÀnda för de flesta patientgrupper.