Den hÀr studien bygger pÄ fem informanter pÄ Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hÀstar. Minnet mÄste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva sÄ mÄnga aspekter och detaljer som de kom ihÄg utifrÄn upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrÄn följande delperspektiv; upplevelsen av samspelet med hÀsten, upplevelsen av landskapet samt upplevelsen av hÀlsa, för att fÄ en djupare kunskap kring dessa omrÄden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett vÀldigt nÀra samspel med hÀsten, dÀr förtroende och glÀdje Àr viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser pÄ hÀsten som en vÀn eller partner och strÀvar efter att utveckla relationen dem emellan. NÀr allt fungerar kan ryttaren fÄ en upplevelse av att bli ett med hÀsten och uppleva en kÀnsla av motstÄndslöshet.

Trots att hjÀrtinfarkt fortfarande Àr den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken stÀndigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjÀrtinfarkt med fokus pÄ upplevelse av mening, lidande och den mellanmÀnskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjÀlpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begrÀnsningar, oro inför framtiden, rÀdsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förÀndrat sjÀlvförtroende.

Bakgrund: Palliativa patienter finns i mÄnga vÄrdmiljöer. Palliativ vÄrd definieras av WHO som ett förhÄllningssÀtt med fokus pÄ symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom dÄ kurativ behandling inte lÀngre Àr möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vÄrd pÄ vÄrdboenden uppmÀrksammar att det Àr ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svÄrigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som pÄverkar deras arbete med palliativ omvÄrdnad pÄ vÄrdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlÀttande respektive försvÄrande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdboende inom Malmö stad.

Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjÀrtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var mÀn och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var frÄn nio mÄnader till 20 Är. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehÄllsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

SammanfattningStudien utgĂ„r frĂ„n Aron Antonovskys teori om kĂ€nsla av sammanhang (KASAM) och hur detta relaterar till elevers kĂ€nsla av sammanhang i sitt lĂ€rande utifrĂ„n begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrĂ€ckning elever upplever att det salutogena synsĂ€ttet/förhĂ„llningssĂ€ttet genomsyrar lĂ€randet inom vuxenutbildningen. Syftet preciserade med följande frĂ„gestĂ€llningar: I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som begripligt? I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som hanterbart? I vilken grad upplever eleverna sitt lĂ€rande som meningsfullt? Är det salutogena synsĂ€ttet mer vedertaget i nĂ„gon specifik elevgrupp? Finns det samband mellan elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Förekommer det nĂ„gon könsskillnad i elevernas upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? EnkĂ€tundersökningen genomfördes i fem olika klasser pĂ„ olika nivĂ„er dĂ€r urvalet bestod av 140 elever inom vĂ„rd- och omsorgsutbildning. EnkĂ€ten bestod av pĂ„stĂ„enden utifrĂ„n begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De statistiska analyser som anvĂ€ndes var ANOVA, multivariat variationsanalys (MANOVA) samt faktoranalys. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan de olika klasserna Bas (termin 1), Djup (termin 2), Profil (termin 3), LĂ€rling och VOS (en klass med elever med svenska som andrasprĂ„k) upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i lĂ€randet.

Borderline personlighetsstörning Àr en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning Àr impulsiva, affektiva och har ett sjÀlvskadande och sjÀlvmordsnÀra beteende. Personer med borderline har sÀrskilt svÄrt med relationer och rÀdslan att bli övergiven och lÀmnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skÀl att anta att personer med borderline har svÄrt med relationer Àven med sina vÄrdare. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vÄrdare inom psykiatrisk vÄrd.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr nÄgot som pÄverkar bÄde den drabbade och hens nÀrstÄende. Inom sjukvÄrden glöms ofta de nÀrstÄende bort vid vÄrd av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den nÀrstÄendes upplevelse av att leva med en livspartner som har lÄngvarig smÀrta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen anvÀndes tvÄ omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013).

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit mÄnga svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som Àr utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlÀgga produktionen i ett land med lÀgre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebÀr ett möte med en ny kultur och nya förutsÀttningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det dÀrför en hel del de behöver ta stÀllning till.

Vi har valt att genomföra denna studie dÄ vi anser att det Àr ett Àmne som Àr relevant dÄ det inte finns sÄ mycket tidigare forskning om sambandet mellan identitet, relationer och det postmoderna samhÀllet. Problemformulering i denna studie Àr: Hur upplever 19?20-Äriga ungdomar, av bÄda könen, identitetsskapande och relationer i det postmoderna samhÀllet? Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och pÄ sÄ sÀtt försökte vi förstÄ hur ungdomarna hanterar den komplexitet som ligger bakom de postmoderna identite-terna och deras skapelseprocess. Intervjuerna sattes i förhÄllande till teorier av exempelvis Mead (1977), Bauman (2002, 2003) och Giddens (1997). Tidigare forskning visar att postmodernitetens identitet Àr ett uppmÀrksammat Àmne ex-empelvis genom Hjalmarson Vertovecs (2009) studie kring just postmodernitetens identitet.

Studiens syften var att skapa förstÄelse för hur elever inom autismspektra har det pÄ högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förstÄelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jÀmnÄriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en sÀrskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallÀrare.

Äldres psykiska hĂ€lsa Ă€r ett eftersatt omrĂ„de. De fysiska behoven prioriteras ofta hos Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte Ă€r i fokus. Syftet med studien var att belysa nĂ„gra Ă€ldres upplevelse av sin psykiska hĂ€lsa som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende med hemtjĂ€nst.  Den hĂ€r uppsatsen bygger pĂ„ ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med Ă€ldre. De frĂ„gestĂ€llningar som studien syftade till att besvara var hur de Ă€ldre upplever sin psykiska hĂ€lsa samt vad som kan pĂ„verka den psykiska hĂ€lsan pĂ„ ett positivt och negativt sĂ€tt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hĂ€lsa som god.

The purpose of this study is to gain a better understanding of women who have been abused by their partners. The study also examines how violence takes shape in a relationship. Based on a qualitative text analysis of three autobiographies and one novel, we have obtained the material for this study. The three selected autobiographies are; "I have not told you everything" by Jessie Andersson, "The nightmare" by Maria Dahlén and "It would be a pleasure to kill you" by Magdalena Graaf and the novel "Hidden" by Liza Marklund. To gain a better understanding of this topic, we have used the following theories; the process of normalization of violence, gender and masculinity.