Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrÀckning legitimerade sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar frÄgar patienter om vÄld i nÀra relationer i samband med anamnesupptagning vid inlÀggning pÄ vÄrdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för vÄldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvÀrsnittstudie. I enkÀtstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor frÄn fyra olika vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjÀlp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frÄgade ?Aldrig? eller ?SÀllan? om vÄld i nÀra relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhÀndertagande av vÄldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller lÀst och mindre Àn hÀlften visste var den hittades.

Aktiv dödshjÀlp Àr idag ett aktuellt Àmne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gÄnger i sin yrkeskarriÀr möta döende patienter som önskar aktiv dödshjÀlp. Sjuksköterskans huvuduppgift Àr att förebygga sjukdom, frÀmja hÀlsa, ÄterupprÀtta hÀlsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjÀlp i lÀnder dÀr det numera Àr tillÄtet sÄ som i NederlÀnderna och Belgien. Metod: Arbetet Àr uppbyggt som en litteraturstudie dÀr ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut frÄn databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO .

Personer som vÄrdas pÄ sjukhus pÄverkas av vÄrdmiljöns design och atmosfÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vÄrdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vÄrdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vÄrdmiljöns utformning pÄverkar förtroendet för vÄrden, Att önskemÄl om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar vÀlbefinnandet och Att en humoristisk atmosfÀr ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att kÀnna sig vÀntade, sedda och inbjudna.

BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.

VÄld i nÀr relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen pÄ mÀns vÄld mot kvinnor. MÀn som brottsoffer i samband med vÄld i nÀra relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvÀrlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhÀllet. Till följd av detta Àr det svÄrt att uppskatta i vilken omfattning mÀn utsÀtts för vÄld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som bestÄr av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare anvÀnds i ett konferensmaterial kring vÄld i nÀra relationer.

Hepatit C Àr en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och Àr vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovÀgen inte klart pÄvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C Àr genom antiviral lÀkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som pÄverkar personers livskvalitet.

Bakgrund: Endometrios Àr en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det fÄr drabbade kvinnor ofta vÀnta lÀnge pÄ diagnos, rÀtt vÄrd och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig Ät och pÄ olika sÀtt pÄverkar kvinnornas liv.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrÄn sjukdomslidande, vÄrdlidande och livslidande.Metod: AllmÀn litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vÄrdlidande och livslidande som bedömningsgrund.Resultat: Endometrios pÄverkade kvinnornas liv pÄ flera sÀtt. Kvinnorna led ofta av intensiv smÀrta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vÄrdgivare som mÄnga gÄnger ansÄg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktÀr. Vidare pÄverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv dÄ de inte sÀllan bemöttes med misstro frÄn sin omgivningSlutsats: VÄrdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Syftet med denna studie var att belysa mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och att fÄ en ökad förstÄelse inför fenomenet. Vi Àmnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förÀndringsarbete som krÀvs för att minska mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Studien Àr kvalitativ dÄ vi strÀvade efter en djupare förstÄelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med Ätta personer som aktivt arbetar med mÀns vÄld mot kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna vi anvÀnde i vÄr analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isÀrhÄllandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Bakgrund: MÀns vÄld mot kvinnor förekommer i hela vÀrlden. För att upptÀcka de kvinnor som blir utsatta för vÄld Àr det viktigt att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd pÄ en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta sjuksköterskor pÄ en akutmottagning i mellansverige.Resultat: Sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen kÀnde överlag att de inte hade tillrÀckligt med utbildning och beredskap för kÀnna sig trygga med att stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd.

Kvinnor som genomgÄr en inducerad abort Àr inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som pÄverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa kÀnslor i samband med sin abort, de vanligaste kÀnslorna som uttrycktes i ord var; orÀttvisa, sorg, vemod, tomhet, Änger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Relationer och sexualitet utgör grundlĂ€ggande behov för alla mĂ€nniskor men detta Ă€r nĂ„got som ofta förbises av omgivningen nĂ€r det gĂ€ller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares kĂ€nslor, relationer och sexualitet tillĂ€mpas i dagliga arbetet pĂ„ boenden med sĂ€rskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frĂ„gestĂ€llningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, pĂ„ vilket sĂ€tt kan medarbetarnas förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att fĂ„ svar pĂ„ forskningsfrĂ„gorna anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom mĂ„linriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.

En trekant?? En kvalitativ studie om medias eventuella pÄverkan pÄ ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vÄr verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av vÄra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tÀnker och uttrycker vi inte helt individuellt.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. MÄnga kvinnor som fÄr diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp pÄ sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet mÄste avlÀgsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrÄn kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förÀndrad kropp och att fÄ en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att fÄ stöd och kÀnna rÀdsla i sin relation.