Sökresultat:
497 Uppsatser om Förindustriell tidsćlder - Sida 9 av 34
Företagsbesiktning : genomförande i praktiken och dess roll i beslutsprocessen nÀr ett företagsförvÀrv Àr aktuellt
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur företagsbesiktning genomförs i praktiken av revisions- och advokatbyrÄer samt hur och varför företagsbesiktning anvÀnds i beslutsprocessen hos fallföretagen nÀr ett företagsförvÀrv Àr aktuellt. Vi har Àven som syfte att diskutera hur företagsbesiktningen kommer att utvecklas i framtiden.Studien var av kvalitativ karaktÀr dÀr tonvikten lÄg pÄ tolkning och beskrivning av data inom Àmnet företagsekonomi. Som datainsamlingsmetod anvÀndes personliga intervjuer med sex olika företag för att fÄ en beskrivning av hur den praktiska delen ser ut i verkligheten.Studien visar att en företagsbesiktning Àr i de flesta fall komplext, tids-och resurskrÀvande. Likheter i arbetsgÄngen och prioriteringar har funnits hos samtliga konsulter. En företagsbesiktning Àr ett starkt stöd i slutförhandlingarna och olika förvÀrvsstrategier formar en företagsbesiktning men Àven faktorer som Ät vem den genomförs för, förvÀrvets omfattning samt i vilken industri företaget verkar inom.
FörbÀttringsförslag, lastknektar
Ărebro svets & hydraulik AB tillverkar lastknektar till Suzuki Garphyttan. PĂ„ lastknektarna transporteras sedan stora rullar av trĂ„d i stĂ„l. Knektarna har visat sig kollapsa efter viss tids anvĂ€ndning och behöver dĂ€rför en förbĂ€ttrad konstruktion. Höga laster, tuff hantering samt ovarsamma lyft kan vara orsaker till att knektarna kollapsar. Ărebro svets Ă€r vĂ€l införstĂ„dda var skadorna uppstĂ„r i nuvarande konstruktion och vill dĂ€rför förstĂ€rka denna del och konstruktionen i sin helhet.Kraven pĂ„ den nya konstruktionen, förutom att vara mer hĂ„llbar, Ă€r att befintligt mĂ„tt mellan benen ska följas och att knekten ska vara staplingsbar vid transport till galvanisering.Nuvarande knektar har modellerats i CAD-programmet Pro/ENGINEER för att sedan analyseras med Finita Elementmetoden i berĂ€kningsprogrammet ANSYS för att visa var deformation och spĂ€nningar uppstĂ„r.
GPS som verktyg vid gatudrift
LuleÄ kommun funderar pÄ att införskaffa ett GPS-baserat kvalitets- och uppföljningssystem för gatudrift. Detta för att fÄ en bÀttre kontroll pÄ vilka aktiviteter inom gatudrift som har utförts samt nÀr och vart de har utförts. Detta arbete Ät LuleÄ kommun syftar till att utvÀrdera hur ett GPS- baserat kvalitets- och uppföljningssystem kan anvÀndas inom kommunal gatudrift. Vilken data som kan genereras frÄn ett sÄdant system och hur den ska anvÀndas. Arbetet har genomförts som en fallstudie med uteslutande kvalitativt material.
VarumÀrket- vÄr tids viktigaste tillgÄng
VarumÀrket ? vÄr tids viktigaste tillgÄng. Det Àr en immateriell tillgÄng som erbjuder ettexklusivt vÀrde för konsumenten och en möjlighet för företag att utmÀrka sig frÄn sinakonkurrenter. I genomsnitt upp till 50 % av ett företags balansrÀkning kan bestÄ avvarumÀrket och det beskrivs som lika viktigt som produktens kvalité. Immateriella tillgÄngarÀr dock svÄra att identifiera och pÄ grund av detta uppstÄr svÄrigheter vid erkÀnnande ochkapitalisering.
Lean inom försÀkringsbolag : En studie om hur försÀkringsbolag som valt att implementera Lean skiljer sig frÄn de som inte gjort det.
SamhÀllets digitalisering innebÀr stora möjligheter till spridning och Äterbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken Äterfinns en stor grupp Àldre, nÄgot som pÄverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang ÀrÀldres möjligheter att Äka kollektivt och pÄ egen hand planera och genomföra resor, nÄgot somförutsÀtter en god tillgÄng till och förstÄelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser hÀr att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker nÀrkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig pÄ en situerad ansats tillmÀnniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebÀr att tÀnkandet baserar sig pÄmultimodala konceptuella erfarenheter.
LÀrares olika kunskaper inom NO : En litteraturstudie om relationen mellan Àmnes- och pedagogisk kunskap hos grundskolelÀrare de tidiga Ären
Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.
NĂ€r beteendet blir ett problem
Det huvudsakliga syftet med vÄr rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgÄtt frÄn följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjÀlpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjÀlpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning dÀr vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 Är. I vÄrt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansÄg att positiv uppmÀrksamhet till barnen Àr en bra strategi för att frÀmja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillÀgnandet av sociala koder eftersom de lÀr sig av varandra.
"Matematikens mÄl har funnits hela tiden i lÀroplanen" : En studie om pedagogers instÀllning till matematik utifrÄn styrdokumenten
Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..
Komfortskillnad mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser vid initial tillpassning
Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.
AVANCERAD HUDV?RD ? EN BARNLEK? En diskursanalys av hur barn skrivs fram och konstrueras i svensk nyhetsrapportering om avancerad hudv?rd
Syfte:
Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner.
Teori:
Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad.
Metod:
Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs.
Resultat:
Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.
"Jag Àr sÄ trött pÄ att inte fungera!" : En narrativ analys av en berÀttelse om stressrelaterad ohÀlsa
Stressrelaterad ohÀlsa Àr ett stort problem i dag, sÄvÀl för den drabbade individen, som dess nÀrstÄende, samt Àven för samhÀllet i stort. Föreliggande arbete sökte nÄ en djupare förstÄelse av en berÀttelse frÄn en informant, om vÀgen tillbaka till förvÀrvsarbete efter en lÀngre tids sjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels sjÀlva berÀttelsen till form och innehÄll; dels vilken funktion den hade för jagberÀttaren och för den berÀttelsevÀrld dÀr berÀttelsen Àr publicerad, pÄ ett diskussionsforum pÄ Internet. Verktyget för att nÄ djupare förstÄelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berÀttelsen var jagberÀttarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berÀttelsen hade en vÄrdande funktion dels för jagberÀttaren sjÀlv, dels för övriga aktörer i berÀttelsevÀrlden..
Graffiti för folket
Graffiti kanske Àr en av vÄr tids mest uppmÀrksammade uttryckssÀtt. MÀngder av texter har skrivits om kulturen ? mÄnga gÄnger i media. Ofta med ett angreppssÀtt som behandlar ekonomiska, sociala, juridiska eller kulturella aspekter inom graffitikulturen. Syftet med denna forskning har dock inte varit att spinna vidare pÄ nÄgot utav dessa aspekter, utan istÀllet hitta en ny egen forskning.
SÀger en bild mer Àn tusen ord? : - anvÀndandet av bilder och dess betydelse för elevers lÀsutveckling.
Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.
BRISTANDE BED?MNINGAR I V?RDNADSTVISTER En kvantitativ och kvalitativ studie om hur tingsr?tten f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld i v?rdnadstvister
Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.
Spelares psykologiska uppfattning av slump och dess inverkan pÄ spelupplevelsen.
Denna undersökning kartlÀgger hur spelare psykologiskt upplever slumpen i ett enkelt tÀrningsspel, samt hur spelupplevelsen förÀndras dÄ slumpfördelningen har anpassats efter spelarnas förvÀntningar eller avviker frÄn dem. Undersökningen grundar sig i forskning om bland annat matematik, psykologi och spelbeteende i hasardspel. I det hÀr projektet överför jag denna teori pÄ spel i underhÄllningssyfte. Undersökningen visar att spelare generellt upplever att de i vissa situationer har större sannolikhet att lyckas Àn de egentligen har. Undersökningen visar Àven att spelare upplever frustration dÄ deras förvÀntningar pÄ slumpfördelningen avviker avsevÀrt mot den faktiska slumpfördelningen.