Sök:

Sökresultat:

690 Uppsatser om Förhandlad ordning - Sida 37 av 46

Vietnamkriget : En textanalystisk studie om hur svenska dagstidningar skildrade Vietnamkriget

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Test av brunnslock i komposit enligt standard prEN 124

Standarder finns i alla möjliga delar av samhÀllet. De anvÀnds för att sÀkerstÀlla kvalité, sÀkerhet och effektivitet. Standarden för hur brunnslock produceras och designas heter prEN 124. Den har förÀndrats och det Àr grunden till detta projekt.Brunnspecialisten AB, ett företag i Holmsund, Àr projektets bestÀllare och har behov av att godkÀnna sina brunnslock enligt prEN 124 för fortsatt försÀljning.Projektets arbetsmoment kan delas in i tre saker. För det första att tolka vilka tester som behöver utföras för att godkÀnna brunnslock enligt prEN 124.

Attityder och vÀrderingar i lÀrarutbildningen ur ett studentperspektiv

LÀraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhÀllets gemensamma vÀrderingar. Uppdraget att undervisa Àr komplext och lÀraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes vÀrderingsförmÄga och förhÄllningssÀtt i examensordningen.

LÀrobok eller alternativa lÀromedel? : en inblick i lÀrares val av lÀromedel i gymnasieskolansengelskundervisning

I detta examensarbete diskuteras frÄgor kring lÀrares val av lÀromedel igymnasieskolans engelskundervisning. LÀroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom sprÄkundervisningen, Àven om lÀrarna Àr fria att vÀlja att arbeta utanen lÀrobok. Syftet med detta examensarbetet Àr att studera varför lÀrare vÀljer att arbetamed en lÀrobok, eller varför de vÀljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken Àr att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lÀrobok har framför andralÀromedel och förklara dess popularitet.I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom Àmnet, samt annan litteraturkopplat till omrÄdet, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar pÄ att en stor del av lÀrarna arbetar med lÀrobok, och att lÀroboken isig Àr kritiserad, men Àven nödvÀndig för mÄnga. LÀroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som Àr oerhört viktig för mÄnga elever och lÀrare.Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av Àmnet ochlÀgger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lÀrare med olika lÄng erfarenhet inom yrketoch pÄ sÄ vis fÄ en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan.

Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

VarumÀrkespersonlighet : Hur uppfattar konsumenter olika varumÀrkens personligheter?

VarumÀrkespersonlighet blir en allt viktigare del i företagens strategiska marknadsföring. Studier visar att om man applicerar drag frÄn mÀnskliga personligheter pÄ ett varumÀrke kommer man att effektivare kunna marknadsföra sig mot sina mÄlgrupper. Men inte bara mÀnsliga personlighetsdrag Àr ett verktyg i detta syfte, utan företagen kan Àven likna sitt varumÀrke vid arketyper, vilka kort kan sÀgas vara vÀsen som ofta förekommer i sagor och legender. Denna studie Àmnar att studera hela fenomenet med varumÀrkespersonlighet frÄn konsumenternas perspektiv. Det vill sÀga hur konsumenterna, som i dett fall Àr respondenterna, uppfattar ett visst varumÀrkes personlighet.

CE-mÀrkning av lyftdon

Examensarbetet har genomförts pĂ„ smidesföretaget Bharat Forge Kilsta AB under cirka tvĂ„ mĂ„naders tid med mĂ„let att CE-mĂ€rka tre omĂ€rkta lyftdon som vĂ€ntat pĂ„ att sĂ€ttas i arbete. Projektet startade med en nulĂ€gesbeskrivning dĂ€r information frĂ„n företaget och litteratur samlades. Bl.a. erhölls information om krav, material och tidigare arbete. Även handledarna pĂ„ Örebro Universitet bidrog med mycket kunskap.

Outpost : ett idéförslag till ett besökscentrum i Tivedens nationalpark

Inom arkitektbranchen Àr tÀvlingar ett vanligt arbetssÀtt men samtidigt ett unikt förfarande för arkitekter som akademisk yrkesgrupp. Vi hade inga tidigare erfarenheter av arkitekttÀvlingar och sÄg examenssarbetet som ett bra tillfÀlle att bygga erfarenheter inför yrkeslivet. VÄrt gemensamma examensarbete Àr en undersökning av tÀvlingsformatet som arbetssÀtt och genomförs genom att delta i den allmÀna idétÀvlingen OpenGap InNatur_2. DÀrefter kommer vi att utvÀrdera och reflektera över vÄrt deltagande och resultatet i tÀvlingen. VÄrt mÄl Àr att kunna erbjuda landskapsarkitekter och studenter vÀrdefull inblick i vad denna typ av tÀvlingar innebÀr och den specifika problematik som vÄrt val av tÀvling förde med sig. InNatur_2:s tÀvlingsuppgift bestod av att arbeta fram ett idéförslag pÄ ett besökscentrum för ett valfritt skyddat naturomrÄde.

Pedagogers syn pÄ en stimulerande miljö för lÀs- och skrivutveckling

Det har forskats mycket runt barns olika sÀtt att lÀra och hur de blir pÄverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjÀlpa till att göra inlÀrningen intressant. I forskningen har det ocksÄ kommit fram vikten av att undervisningsmiljön Àr stimulerande för att stödja en god sprÄkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar mÄnga olika möjligheter till aktiviteter, men skall Àven vara medveten om att lÀs- och skrivutvecklingen Àr viktigast. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers lÀs- och skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka pedagogers sÀtt att ta vara pÄ och utveckla barns nyfikenhet och lust att lÀra och Àven hur pedagoger ser pÄ barns egna sÀtt att lÀra.

Best management practices hos nötköttsproducenter pÄ Gotland

Denna studie undersöker hur utbredd anvÀndningen av Best Management Practices (BMP) Àr hos gotlÀndska dikoproducenter samt om det finns nÄgra samband mellan dikoproducenternas anvÀndning av BMPs och deras egenskaper och uppfattning av förutsÀttningar att anvÀnda BMPs. Studien genomfördes under vÄren 2014 genom telefonintervjuer med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr dÀr frÄgor om producentens egenskaper samlas in tillsammans med svaren pÄ ett antal pÄstÄenden kring producentens regelbundna anvÀndning av vardera BMPs och producenten uppfattning av förutsÀttningar. PÄstÄendena formulerades utifrÄn en Likert-skala och fÄtt inspiration av de sju förutsÀttningar som pÄverkar producenter anvÀndning av ny teknik som beskrivs i Gillespies et al. studie om anvÀndning av BMPs i nötköttsproduktion i Louisiana, USA 2007. De undersökta BMPs Àr VÀgning av ungdjur, DrÀktighetsundersökning, Foderanalys och Produktionsuppföljning.

Vad vet man? Vad gör man? : KartlÀggning över tid av koronarpatienters livsstilskunskap och beteende efter en hjÀrtinfarkt

Vetskapen om att hjÀrtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjÀrtskyddande livsstil gör omrÄdet mycket intressant.Syfte: Att göra en undersökning över tid angÄende livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjÀrtinfarkt med fokus pÄ fysisk aktivitet, stresspÄverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.Metod: EnkÀtutskick gjordes till tvÄ patientgrupper, som haft hjÀrtinfarkt för 2-4 mÄnader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 Är sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. Resultat: KunskapsmÀssigt framgick det att bÄda grupperna hade överlÀgset bÀst kunskaper gÀllande rökning och stress. Störst osÀkerhet rÄdde inom omrÄdet frukt/grönsaker. Efter tvÄ Är sÄg man att samtliga omrÄden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjÀrtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga omrÄden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant frÄn de övriga.

INGEN REKLAM TACK! : Men gÀrna Ikea-katalogen : En studie kring vad som hÀnder nÀr marknadsföringen kliver in i sociala forum pÄ Internet

De sociala nÀtverken pÄ Internet blir allt fler och fÄr allt fler anvÀndare, nÄgot som i sin tur Àven pÄverkar marknadsföringen pÄ Internet. Genom att marknadsföringen tar allt större plats pÄ de sociala nÀtverken, anar vi att det kan störa relationers sociala ordning. DÀrför undersöker vi i den hÀr uppsatsen vilken roll marknadsföring har, och kan fÄ, inom sociala nÀtverk pÄ Internet, och vilken konsekvens det kan fÄ för sociala relationer.Genom kvalitativa intervjuer med representanter frÄn PR-byrÄer och anvÀndare av sociala forum pÄ Internet, tog vi del av de förekommande strategierna och anvÀndarnas uppfattning av dessa. I intervjumaterialet hittade vi intressanta motsÀgelser, och det Àr det som uppsatsen Àr byggd pÄ. Som verktyg för att reda ut intervjumaterialet har vi tittat nÀrmre pÄ vad nÀtverk egentligen Àr och vad det har för betydelse för bÄde relationer och marknadsföring, eftersom det Àr lite av ett nyckelord bÄda parter.

?DET HANDLAR INTE OM ATT INTE VILJA, UTAN ATT DET INTE G?R? En kvalitativ studie om vuxna med ADHD och aktivitetsbalans i vardagen.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Stress pÄ olika villkor? : en jÀmförelsestudie om stressorers pÄverkan pÄ ungdomar frÄn olika samhÀllsmiljöer

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att jÀmföra elevers upplevda stress pÄ tvÄ olika skolor dÀr skolmiljön och nÀrliggande samhÀlle ser annorlunda ut frÄn varandra. Syftet i studien vill vi besvara med dessa frÄgestÀllningar: Hur stresspÄverkade Àr eleverna? Skiljer sig de stressrelaterade psykosomatiska symptomen Ät mellan skolorna? Vilka stressorer upplever eleverna och skiljer de sig Ät? Samt vad upplever eleverna att de sjÀlva, förÀldrar och pedagoger i deras nÀrhet kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda deras upplevda stress?MetodVÄr studie Àr en kvantitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av enkÀter med fasta och öppna svarsalternativ. EnkÀterna har delats ut pÄ tvÄ gymnasieskolor till elever i Är 2, 72 elever ifrÄn skola A och 73 elever ifrÄn skola B. Totalt har 145 elever medverkat i enkÀtstudien och könsfördelningen blev 69 killar och 76 tjejer.

ÅtgĂ€rdsprogram pĂ„ gymnasiet. En kritisk diskursanalys av pedagogisk elevdokumentation pĂ„ en gymnasieskola

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->