Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken delaktighet RATS Teater erbjuder sin publik i mobiltelefondramat Antigones dagbok och vidare visa på hur publiken förvaltar denna delaktighet under föreställningstillfället.I uppsatsens första del görs en semiotisk tolkning av föreställningens visuella och audiella teckengrupper. I uppsatsens andra del görs en receptionsstudie med den unga publiken. Förutom observationer och intervjuer återfinns en analys av det textmaterial som publiken får möjlighet att skapa under föreställningstillfället.I uppsatsens teoridiskussion redogör jag för delaktighetsbegreppets mångfacetterade innehåll och funktion. Detta är nödvändigt för visa på begreppets variationer beroende på i vilken forskningskontext det används och vidare för att ringa in på vilket sätt begreppet delaktighet diskuteras i relation till uppsättningen.Antigones dagbok är utformad som en applikation för smartphones och kan beskrivas som gps-styrd radioteater i offentlig miljö. Ljudfiler spelas upp när publiken närmar sig de i förväg bestämda spelplatserna.

Syfte och frågeställningar: Genom en publikstudie undersöka i vilken utsträckning följare av reality serien Paradise Hotel uppfattar deltagarna och deras relationer som verkliga. I vilken utsträckning uppfattar publiken deltagarna och deras relationer som äkta och verkliga? Hur uppfattar publiken deltagarnas beteende samt agerande i den iscensatta miljön de befinner sig i? Metod och material: Studien är gjord som en kvalitativ publiksstudie där det empiriska materialet består av fyra stycken inledande intervjuer som sedan följs av två fokusgrupper med fyra deltagare i respektive grupp. Materialet transkriberas, kodas och tolkas utifrån Ervin Goffman dramaturgiska perspektiv. Huvudresultat: Efter genomförda fokusgrupper kan slutsatser dras kring den verklighet följare av Paradise Hotel upplever.

Denna studie undersöker hur känslor uttrycks på Twitter i relation till reality-serien The Real Housewives of Beverly Hills. För att kunna göra detta har en metod valts som fungerar bra på att undersöka kulturer på internet, Netnografi. 125 tweets har tematiserats efter känslor och operationaliserats med hjälp av det värdeobjekt som känslorna kretsar kring. Tweeten delades först in som positiva, med kärlek och glädje som känslor. De negativa delades in i äckel, avundsjuka, irritation, ilska och hat.

Syfte: Syftet är att göra en marknadsplan för VSK bandy. Denna marknadsplan ligger till grund för att locka mer publik till arenan vid matchdagar. Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod har används i uppsatsen, både en intervju och en enkätundersökning. Resultatet från intervjun redovisas i empiridelen och enkätundersökningen har använts när handlingsplanen har skrivits. Resultat & slutsats: Resultatet visar att VSK bandy har kommit mycket långt när det gäller att jobba för sponsorerna och för att locka till sig publiken. För sponsorerna handlar det nu om att skapa ett mervärde. Det har blivit extra viktigt att jobba så de känner att de får något tillbaka.

SammanfattningI stora delar av världen används forumteater för att motverka förtryck. När forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte är att ta reda på vad de i studien ingående jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. Frågeställningen är: Hur beskriver jokrar jokring?I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats.

Denna kandidatuppsats avhandlar tre stycken analyser av tre stycken filmscener frånfilmerna A Clockwork Orange, Reservoir Dogs och Watchmen, tre stycken exempel påscener där så kallad anempathetic music används. Denna form av musik kan beskrivassom att den distanserar sig från vad som händer i den rörliga bilden genom att förmedladen motsatta känslan, till exempel om musiken är glad och lättsam medan en våldtäktsker i bild. Denna uppsats analyserar i dessa tre analysexempel vad sådan filmmusikkan bidra med för berättarfunktioner och meningspotential i filmexemplens narrativ.Resultaten från analysen visade på att musiken i de tre valda analysexemplen bidrar tillökad reflektion hos publiken och hur detta möjliggör för att anempathetic music kan sessom empathetic mot publiken och deras tolkning av filmscenernas narrativ..

Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är  relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett perspektiv hos publiken.

Titel: Morgondagens morgontidningar ? en studie om att nå den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nå den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att få demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: Våra tre huvudresultat är att morgontidningarna har ett starkt symboliskt värde hos ungdomar, att tillgången till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder också kommer till uttryck i vilket innehåll som de är intresserade av..

Nyhetsankare ska varje dag övertyga sina tittare om att det han/hon säger är sant och det viktigaste redskapet för detta är tittarens tillit. Tittaren måste alltså anse att nyhetsankaret är trovärdigt för att övertygas om budskapet. Inom nyhetsbranschen är riktlinjerna för hur nyheterna ska se ut och hur nyhetsankaret ska tala och bete sig oerhört strikta. Riktlinjerna har direkt koppling till retoriken. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till huruvida publikens uppfattningar kring nyhetsankares trovärdighet överensstämmer med branschens och läroböckernas uppfattning.

Syftet med den här uppsatsen är att djupstudera hur publiken uppfattar sanningshalten i dokumentärfilmen Sacrificio av Erik Gandini och Tarik Saleh som sändes i Sveriges Television år 2001. Filmen handlar om vem som avslöjade gerillaledaren Che Guevara. Vi har utgått från tre grupper som fått agera publik och tittat på dokumentärfilmen under tre separata tillfällen. Dessa grupper har sedan blivit intervjuade som en enhet och därefter har svaren tolkats som tre enheter. Grupperna har varit åldersbaserade och bestått av fyra till fem personer.

En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?.

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.    Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna.

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W.

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Frida Stéenhoff använder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. Utgångspunkten är föreställningen om att de ersättande stilfigurerna används vid tabubelagda ämnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stämmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen även hänsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktärernas värderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff använder en mängd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.