Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock Àr det inte alla medie-genrer som uppmÀrksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrÄn de tvÄ motsÀgande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats Àr att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys av olika modefotografi ur tvÄ nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frÄgorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; pÄ vilket sÀtt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrÄn feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhÄller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsÀgelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som bÄde feminin och sexuell men Àven naturlig och maskulin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares instÀllning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien anvÀndes kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare i olika Äldrar, antal verksamma Är och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollÀrare arbetar i mindre utstrÀckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av lÀroplansmÄlen gÀllande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av lÀroplansmÄlet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Studiens syfte Àr att testa, utveckla och jÀmföra elevers förmÄga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck dÀr den obekanta variabeln Àr av, för eleverna, familjÀr natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel ? eller ?. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i Ärskurs 1 har fÄtt undervisning i Àmnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvÀrdigt test. Totalt har 87 elever pÄ gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien.

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehÄller ingen kunskap i sig. De Àr pÄ olika sÀtt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krÀvs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseomrÄde i detta magisterarbete Àr hur Internet som plats kan anvÀndas i ett pedagogiskt syfte och frÄgestÀllningen lyder:Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter anvÀndas, för att utveckla ett interaktivt lÀromedel? Hur kan detta interaktiva lÀromedel utformas sÄ att bilden blir huvudsaklig informationskÀlla? Mot bakgrund av frÄgestÀllningen ovan bestÄr en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. PÄ denna sida ska anvÀndarna kunna lÀra sig enkel animation.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hÄllbar utveckling i sam-hÀllet har bÀsta praxis mer och mer blivit att tillhandahÄlla en hÄllbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att sÀkerstÀlla möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som Àr ett globalt nÀtverk för hÄllbar utveckling och riktlin-jer för upprÀttandet av hÄllbarhetsredovisning. FAR SRS ser ocksÄ att företagen börjat visa mer och mer samhÀllsintresse och ansvar genom detta arbete. FrÄgan Àr bara hur en god hÄllbarhetsredovisning kan bli en vÀsentlig rapportering som tjÀnar ett syfte mot in-tressenterna och skapar vÀrde för det enskilda företaget.FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr uppdelat i tvÄ delar och Àmnar besvara; vad som bidrar till vÀsentlighet i ett börsnoterat företags hÄllbarhetsredovisning samt pÄ vilket sÀtt en god hÄllbarhetsredovisning kan ge mervÀrde Ät ett företag.

Syfte ? Huvudsyftet med denna studie Àr att granska olika företags miljöredovisning, dess innehÄll och omfattning, vilka deras huvudsakliga intressenter Àr samt hur de utformas.Metod ? Studien Àr av kvalitativ natur och inleds med en undersökning av sÄvÀl Àldre som aktuell forskning rörande Corporate Social Responsibility (CSR) och miljöredovisning. Detta följs av en granskning av 30 företags Ärsredovisningar samt, dÄ det finns, CSR- och miljöredovisningar. Det har ocksÄ utförts semistrukturerade intervjuer med tio personer ansvariga för miljöredovisningen i sina respektive företag.Företagen Àr indelade efter branscher; anlÀggning och transport, samt efter storlek; smÄ, mellan och stora företag beroende pÄ deras Ärliga omsÀttning.Resultat ? Ett nÄgot förvÄnande resultat som framkommit Àr det stora kundfokus som finns i miljöredovisningen hos smÄ och medelstora (SME) företag nÄgot som förklarats i intervjuer med att detta ofta Àr business to business (B2B) företag och som sÄdana har de som regel endast ett fÄtal men stora kunder som de lÀgger sitt fokus pÄ och samarbetar med i framstÀllningen av redovisningen.De stora företagen Àr mer inriktade pÄ stordriftsfördelarna dÄ de har för mÄnga kunder och andra intressenter för att kunna presentera personliga redovisningar till alla.

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av texter frÄn regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk sÀkerhetspolitik.)Att försvara svenska vÀrden och intressen Àr nu jÀmte försvaret av Sverige FörsvarsmaktensfrÀmsta uppgift. Nu nÀr begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fÄtt en ny och viktig roll i svensksÀkerhetspolitik sÄ Àr det angelÀget att undersöka mer systematiskt pÄ vilket sÀtt det förhÄller sig.Det Àr med denna bakomliggande tanke som Àmnet för uppsatsen Àr valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsÀkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapÄ regeringens hemsida frÄn januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

Den första juli Är 2000 öppnades den 16 km lÄnga bro- och tunnelförbindelsen mellan Danmark och Sverige. Det öppnades dÄ en helt ny möjlighet för personer och företag att röra sig över grÀnsen. Byggföretag har traditionellt varit rörliga och nÀr nu bron finns, Àr det större förutsÀttningar att ta tillfÀlliga arbeten pÄ andra sidan grÀnsen. PÄ den svenska sidan sundet finns inom en tre mils radie frÄn brofÀstet ett 40-tal aktörer inom jordförflyttning och en naturlig frÄgestÀllning för dem Àr: Vore det möjligt att hyra ut jordförflyttningsmaskiner Àven i Danmark? Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga den danska entreprenadmarknaden med avseende pÄ anlÀggningsverksamhet, samt att ge en ökad förstÄelse för de faktorer som pÄverkar svenska företag vid eventuellt intrÀde pÄ denna marknad.

Mitt examensarbete var ett uppdrag frÄn HÀlsohuset i BÄstad som ville skapa en helande trÀdgÄrd och fÄ ett designförslag pÄ en sÄdan. HÀlsohusets nuvarande arbete med friskvÄrd som meditationer, samtalsterapi och vanliga lÀkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. MÄlgruppen som besöker HÀlsohuset Àr bred men alla har sin hÀlsa som fokus. HÀlsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlÀgga en helande trÀdgÄrd som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning dÀr syftet Àr att man ska kunna följa hela arbetets framskridande.

Historiskt sett har lantbruk under en lÀngre tid haft sÀmre lönsamhet Àn mÄnga andra branscher. Det Àr en bransch som karaktÀriseras av kapitalintensiva investeringar och mÄnga osÀkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan Àr inget nytt fenomen, sÄ mÄnga som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i nÄgon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sÀnka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

Kristianstads stadspark Tivoliparken Àr centralt belÀgen och har en underbar karaktÀr och Àr en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhÀmtning frÄn den stressiga staden. Tivoliparken Àr en tillgÀnglig park, med direkt anknytning till biosfÀrsomrÄdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergÄng mellan stad och natur. Med sina anor frÄn 1800-talet tjÀnar Tivoliparken sitt syfte om att vara en offentlig park för alla, en omtyckt och betydelsefull park för Kristianstadborna. I dagslÀget finns en utvecklingsplan för Tivoliparken som Àr utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar Tivoliparkens koncept och framtida utveckling.

JÀmförande reklam innebÀr att en produkt stÀlls mot en konkurrent eller dennes produkt för att jÀmföra olika egenskaper. Detta kan ske direkt, genom att en produkt jÀmförs med en tydligt utpekad konkurrents produkt, men ocksÄ indirekt genom att marknadsföra sig som ?billigast pÄ marknaden? eller liknande uttryck och pÄ sÄ sÀtt jÀmför sig med konkurrenterna utan att nÀmna nÄgon vid namn. Andra former av jÀmförande reklam Àr prisjÀmförelser samt tester och undersökningar. Denna marknadsföringsform har inte alltid varit tillÄten i Sverige och ansÄgs tidigare inte utgöra god marknadsföringssed.

Ambitionen med denna uppsats Àr att förstÄ hur den autonoma marxismen analyserar förutsÀttningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhÀlle. Det handlar om samhÀllets förÀndringar, det vill sÀga förÀndringar i produktionsordningen och processen i största allmÀnhet. BÄde hur yrken till sin natur har förÀndrats, och vad detta fÄr för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhÄllande till begreppet mÀngden, och undersöka huruvida detta Àr ett begrepp som Àr relevant som ett "motstÄndssubjekt" mot den rÄdande kapitalismen, eller om det inte Àr det.Jag förvÀntar mig att finna mer styrkor Àn svagheter som talar för att mÀngden Àr just det politiska subjektet som, sÄ att sÀga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad vÀrld.Detta Àr först och frÀmst ett försök till en positiv analytisk förstÄelse, som försöker förklara och positionera mÀngdbegreppets hÀrkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstÄ dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förÀndring med hjÀlp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har sÄledes bÄde sina idéhistoriska drag dÄ den försöker söka mÀngdens begreppsmÀssiga hÀrkomst, och sina sociologiska drag, dÄ den försöker koppla ihop mÀngdbegreppet med rörelseforskningen. Den anvÀnder sig dock i större utstrÀckning av Hardt och Negris analys av samhÀllets förÀndring Àn av sociologiska teoretiker.

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att fÄ undervisning ute i Àmnena NO och teknik. Mitt intresse Àr att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna sjÀlva. Utomhuspedagogik definieras som ett lÀrande i natur- och kulturlandskap och ute i samhÀllet. Det som efterstrÀvas Àr sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. VÀrde sÀtts pÄ ett vÀxelspel mellan ute och inne. Tidigare studier har frÀmst varit inriktade pÄ lÀrares uppfattningar av utomhuspedagogik.