Valet av Àmne grundar sig i det rÄdande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen Àr dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrÄgar ett gestaltningsförslag till deras atriumgÄrd i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan pÄ mÀnniskan Àr forskarna överens om. Det finns en efterfrÄgan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förÀndras och förbÀttra.

Vi anser att barns utelek Àr ett intressant Àmne och vi upplever efter vÄr praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken Àr mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral dÄ barnen leker i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar vi har samt att fÄ kunskaper och idéer till att frÀmja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Med hjÀlp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vÄr mer begrÀnsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö dÀrför har betydelse för hur barnens lek ser ut..

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Tankar om ett paradis har funnit i tusentals Ă„r, men det har Ă„terkommit i olika skepnader och under olika namn. Även i dag skapar mĂ€nniskan sig en bild av ett paradis och i detta arbete görs en jĂ€mförelse mellan dĂ„tidens och nutidens paradisskildringar. FrĂ„gan Ă€r om vi ser nĂ„gon skillnad mellan dĂ„tiden och nutidens? De större vĂ€sterlĂ€ndska filosofipĂ„verkande epoker, sĂ„som antiken, den keltiska och fornnordiska mytologin, den kristna, beskriver ett paradisiskt ideal som i mycket liknar vartannat. Edens lustgĂ„rd Ă€r kanske det mest kĂ€nda paradis, men som Ă€r en kombination av flera olika paradis.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Larsberg pÄ Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovÄningars skivhus, tre lÀgre lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. OmrÄdet anlades som hus i park, pÄ det viset att man lade bostadshusen i en stor bÄge kring befi ntlig natur som genomskars med gÄngvÀgar och kantades med extensiva grÀsytor. De öppnare ytornas solitÀrtrÀd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den stÀndiga glÀnta som skapas mellan vildare natur och det grÀsbeklÀdda landskapet. TyvÀrr hÄller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen Àr funktioner dubbelt inramade av vÀxter och staket.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur man anvÀnder skogen som verktyg i lÀrandet pÄ förskolan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ olika kommunala förskolor med olika lÄngt till skogen. Intervjupersonerna var bÄde barnskötare och förskollÀrare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lÀrandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket pÄ barnens motorik nÀr de vistas i skogen och att barnen ska fÄ kunskap om skogen, djurlivet och Àven vÀxtlivet.

Syftet med denna studie Àr att belysa förutsÀttningarna för att anvÀnda naturreservat som ett verktyg mot ohÀlsa utifrÄn tre viktiga samhÀllsinstanser: kommun, landsting och lÀnsstyrelse. Som metod har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys dÀr ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder pÄ att de naturreservat som valts ut med omsorg om vÀxter och djur, och dÀr man satsat pÄ tillgÀnglighet sÄ vÀl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot sÄvÀl fysisk som psykisk ohÀlsa förutsatt att de tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsutveckling och folkhÀlsa fÄr de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de vÀrdesÀtter ett ökat samarbete..

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

As a result of my fascination for nature I have chosen to study the possibilities to introduce natural environments on schoolyards. Too many schoolyards are lacking vegetation and many of them look like sterile asphalt deserts. The master thesis consists of two parts. The first part is based on literature studies and the second part in which findings from part one are put into practice. Five examples are presented; four schoolyards in Malmö; KryddgĂ„rdsskolan, Kirsebergsskolan, Rörsjöskolan and LindĂ€ngeskolan and one in Kalmar; Åbyskolan. Malmö Naturskola has been working with the chosen areas on the schoolyards in Malmö.

This is a pattern project for textiles, with main purpose to develop and challenge my design process and to experiment with a mix of different printing techniques. The goal of the project was to create three textile individuals as representatives of my experiments, inspired by natural surfaces.The world of fashion have been an inspiration and has been the model for these textiles, with its powerful and playful patterns. With the world of fashion as a model, I also chose to work with the materials habotai silk and silk velvet. The qualities of these materials has also been influential in my design language.The work has been very focused on experiementation and exploration, and resulted in three printed fabrics that I have chosen to call Björkalm, Lindstam and LavbÀdd..

Med förhoppning av att öka spontanturismen till kommunen samt campingens,Tingsryd Resort, dragkraft har ett förslag pÄ ett campinghotell tagits fram.Extra viktigt för ett hotell Àr sjÀlva placeringen, det ska sticka ut och locka förbipasserande till platsen, vilket gynnas om det placeras i nÀrhet av en större trafikled. PÄ en camping Àr nÀrheten till natur och vatten Àven en viktig parameter som kan locka de besökare som vill bo lugnt men ÀndÄ ha nÀra till diverse aktiviteter.Det finns 2 förslag att vÀlja mellan, vilka redovisas genom detaljerade ritningar och illustrationer. Dessa skiljer sig i form och har utformats i olika kulörer för att ge inspiration till hur det kan se ut..

Den hÀr uppsatsen handlar om mötet mellan lÀrarens och elevernas uppfattningar om mÄlen för en laborativ lektion. Studien genomfördes i en Ärskurs 8 pÄ en skola i norra Sverige. Vi har observerat en lektion samt intervjuat sex elever och lÀraren i de naturorienterande Àmnena. Arbetet Àr en fallstudie av kvalitativ natur. Undersökningen genomfördes före, under och efter ett laborationstillfÀlle under vÄrterminen 2008.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om vi kan frÀmja barns intresse och omsorg för naturen genom skapande aktiviteter och lekar. Undersökningen genomförde vi i tvÄ lÄgstadie klasser en i norr och en i södra Sverige. Vi valde det för att vi bÄda ville göra den praktiska delen av examensarbetet pÄ orter dÀr vi kommer ifrÄn. Vi genomförde vÄr undersökning med hjÀlp av en kvalitativ metod för att vi skulle göra obsevationer av barn och de skulle ge oss ett bra resultat. De aktiviteter och lekar vi arrangerade, hade en betydelse för barnens inresse och omsorg för naturen skulle frÀmjas.