MÄlet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vilket inflytande den militÀraverksamheten har pÄ de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som stÄr förgrundlÀggande militÀr utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpÄ regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pÄgÄr under 3 mÄnader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anstÀllning inom försvarsmakten. De metoder somanvÀnds i undersökningen Àr deltagande observation och enskilda intervjuer, dÀr fem ungakvinnor och fem unga mÀn intervjuas.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgÄng och observationer. Vi har genom vÄrt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek Àr tydliga, dÄ de i rolleken mÄste samarbeta med varandra för att föra leken framÄt. Den sociala kompetensen yttrar sig pÄ mÄnga sÀtt i rolleken dÀr de mest framtrÀdande sociala beteenden Àr samarbete, turtagande, förmÄga att kunna lösa konflikter och samförstÄnd..

MÄlet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vilket inflytande den militÀraverksamheten har pÄ de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som stÄr förgrundlÀggande militÀr utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpÄ regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pÄgÄr under 3 mÄnader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anstÀllning inom försvarsmakten. De metoder somanvÀnds i undersökningen Àr deltagande observation och enskilda intervjuer, dÀr fem ungakvinnor och fem unga mÀn intervjuas.

Vi har funnit skillnader i hur barnen upplever den sociala och lÀrandesituationen i de respektive verksamheterna, framför allt vad gÀller sociala grupptillhörigheten och leken tillsammans med de Àldre barnen. Resultatet genomsyras av att förskoleklassbarnen har olika förutsÀttningar gÀllande de sociala och lÀrande situationerna beroende pÄ förskoleklassens organisatoriska hemvist..

I en tid dÄ vÀrlden blir allt mer globaliserad och förÀnderlig stÀlls det krav pÄ företagen att vara konkurrenskraftiga. MÄnga företag mÄste omstrukturera för att sÀnka kostnader och till följd av det drabbas personal och samhÀlle. Corporate Social Responsibility, CSR, blir ett alltmer aktuellt begrepp inom företagsvÀrlden och det behandlar företagens ansvar inför deras pÄverkan pÄ samhÀllet. En fallstudie pÄ Electrolux nedlÀggningar och omstruktureringar av fabriker gjordes, med syftet att bidra till forskningsomrÄdet CSR och undersöka hur svenska företag kan implementera CSR vid omstruktureringar för att minska de negativa effekterna. CSR Àr ett svÄrdefinierat begrepp och dÀrför inkluderas fackförbundet IF Metalls Äsikter som en indikator pÄ socialt ansvarstagande vid omstruktureringsprocesser i Sverige.

Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vilket inflytande den militÀraverksamheten har pÄ de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som stÄr förgrundlÀggande militÀr utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpÄ regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pÄgÄr under 3 mÄnader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anstÀllning inom försvarsmakten. De metoder somanvÀnds i undersökningen Àr deltagande observation och enskilda intervjuer, dÀr fem ungakvinnor och fem unga mÀn intervjuas.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vilket inflytande den militÀraverksamheten har pÄ de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som stÄr förgrundlÀggande militÀr utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpÄ regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pÄgÄr under 3 mÄnader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anstÀllning inom försvarsmakten. De metoder somanvÀnds i undersökningen Àr deltagande observation och enskilda intervjuer, dÀr fem ungakvinnor och fem unga mÀn intervjuas.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vilket inflytande den militÀraverksamheten har pÄ de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som stÄr förgrundlÀggande militÀr utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpÄ regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pÄgÄr under 3 mÄnader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anstÀllning inom försvarsmakten. De metoder somanvÀnds i undersökningen Àr deltagande observation och enskilda intervjuer, dÀr fem ungakvinnor och fem unga mÀn intervjuas.

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för ansvarstagande i relation till nÀtmobbning pÄ högstadiet. Jag har studerat förvÀntningar pÄ hur ansvaret för nÀtmobbning hanteras enligt den statliga nivÄn, det vill sÀga: skollagen, diskrimineringslagen, vÀrdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot krÀnkande behandling?. Hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den lokala nivÄn, det vill sÀga: tre skolors ?Plan mot krÀnkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den individuella nivÄn, det vill sÀga: vad har elever och lÀrare för erfarenheter och Äsikter om ansvar för nÀtmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkÀtundersökningar med lÀrare och elever, analyserat de ovan nÀmnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som Àr ansvar och vad som Àr mobbning.

Sociala medier innebÀr ett nytt och revolutionerande sÀtt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvÄvÀgskommunikation med ett stort antal anvÀndare. Genom sociala medier nÄr serviceföretagen ut till fler anvÀndare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal dÀr de kan föra en dialog. Med rÀtt strategi, resurser och tillvÀgagÄngssÀtt kan anvÀndandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stÀrka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys Àr gjord pÄ ett empiriskt underlag bestÄende av artiklar frÄn dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .