Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som pÄverkar detta. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor kommer jag Àven att studera hur lÀrarna överlÄter ansvar till eleverna samt vad lÀrarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgÄr ifrÄn fyra lÀrare pÄ det estetiska programmet samt fyra stycken elever frÄn det estetiska programmet.

SamhÀllet, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrÄgar i allt större utstrÀckning att företag tar ett absolut ansvar för samhÀllet och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina Àgare. Detta Àr nÄgot som kan motsÀga tesen om ett övergripande samhÀlleligt företagsansvar, CSR. Vad som Àr och inte Àr ett ansvarstagande Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras och utvecklas varför det nödvÀndigtvis inte behöver innebÀra att företaget avstÄr frÄn vinst. Syftet med denna rapport Àr att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska sprÄket, fortsÀttningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

SammanfattningTitel: Ge ditt varumÀrke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.NivÄ: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, VarumÀrke, Kommunikation, Sociala nÀtverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som Àr syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur företag kan bygga upp och stÀrka sina varumÀrken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen Àr kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumÀrken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats Àr att företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrÄn vad som Àr företagets syfte med kommunikationen vÀljer de socialt media..

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande,innehÄller ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter. Redovisningen Àr frivillig och detfinns inte nÄgra klara regler för hur den ska se ut. DÀremot sÄ har det skapats riktlinjer somvÀgleder företag i deras redovisning av socialt ansvar. Allt fler företag vÀljer idag att förlÀggasin produktion i utvecklingslÀnder vilket har lett fram till att de ifrÄgasatts angÄende hur dehanterar de mÀnskliga rÀttigheterna i dessa lÀnder. Detta i sin tur har gjort att företag vÀljer attredovisa sitt arbete med sociala aspekter.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika företag i Sverige redovisar socialaaspekter samt vad de redovisar inom detta omrÄde.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har pÄ senare Är vÀxt sig allt större. Det har dÀrför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhÄllanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta vÀljer företag i allt större utstrÀckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. SvÄrigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att sÀkerstÀlla kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget anvÀnda sig av olika kontrollmetoder.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

Syfte: VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att ta reda pÄ hur konsumenterna ser pÄ IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill ocksÄ titta pÄ konsumenternas maktförhÄllande i relation till denna frÄga. Problem: I dagen samhÀlle marknadsför sig allt fler företag pÄ sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förÀndring vÀxer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhÄller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring hÀr? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkÀtundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att anvÀnda sin makt för att pÄverka företag och organisationer.

Fetma ökar vÀrlden över och likasÄ gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation Àr att Ästadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsÀcken, vilket resulterar i minskad hungerkÀnsla och reducerat matintag. Ett centralt mÄl inom överviktskirurgi Àr en ökad livskvalité. Det Àr dÀrför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn.Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgÄr en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien Àr induktiv och utgÄr ifrÄn en kvalitativ ansats och baseras pÄ en manifest analys utifrÄn textens innehÄll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgÄtt en gastric bypass-operation.

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.

Den hÀr uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhÄllningssÀtt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas kÀllkritik, anvÀndning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillÀmpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen Àr, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas TellegramsbyrÄ, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren anvÀndes sedan i analysen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier pÄ internet dÀr barn möts innefattar bland annat inlÀgg pÄ blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi anvÀnde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstÄ flickors och pojkars sÀtt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin anvÀnder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Resebranschen Àr en marknad som speglas av hÄrd konkurrens och en marknad dÀr synlighet och tillgÀnglighet Àr en avgörande faktor. Under de senaste Ären har resebranschen stÄtt inför en del förÀndringar nÀr det kommer till hur resorna sÀljs. I dagens lÀge sÀljer resebyrÄer fler biljetter online Àn vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att anvÀnda sociala medier i marknadsföringen har uppstÄtt.Med hjÀlp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyrÄerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rÄdande utvecklingen ses tydliga mönster pÄ hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser pÄ att utveckla och anvÀnda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jÀmför hur och varför resebyrÄerna Ving, Apollo och Fritidsresor anvÀnder sig av sociala medier i sin marknadsföring.