Psykisk ohÀlsa Àr ett utbrett problem i Sverige. Som poliser kommer vi troligtvisdagligen att möta personer med psykisk ohÀlsa, man rÀknar med att sÄ mÄnga som20 % av Sveriges befolkning Àr drabbad i nÄgon form. Syftet med rapporten Àr attbesvara frÄgan; hur kan man, om det Àr möjligt, identifiera personer med psykisksjukdom i ett samtal eller förhör och hur skall man bemöta dessa dÀrefter?Detta Àr ett Àmne som intresserar oss och nÄgot som vi tycker har behandlats alldelesför lite pÄ polisutbildningen. I rapporten har vi valt att göra en lite mer ingÄendedjupdykning i tvÄ personlighetsstörningar och ett sjukdomstillstÄnd.

The aim of this Masters thesis is to, through user studies, analyse whether Carol C. Kuhlthaus information search model is applicable in a Swedish school. Furthermore, the guidance that the students may receive from the teacher and/or school librarian is analysed. Answers are sought to the following questions: · How do the students perceive their information seeking? · How do the librarian and/or teacher support the students during their information seeking process? The study is based on a qualitative method of approach, through interviews with four informants: a librarian, a teacher and two pupils.

Uppsatsen Àr en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och dÀrmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen Àr att;Partesmodellen borde kunna anvÀndas för att utöka mÀngden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstÄdda och för att förstÄ. Likt schema, sociala berÀttelser och seriesamtal, de pedagogiska hjÀlpmedel som anvÀnds idag..

Working life changes, just like the rest of today?s society, at an accelerated pace. It is through changes and challenges that human beings develop, personally and professionally. Changes are often met by resistance. The purpose of this study is to see how different factors influence individuals? experiences of change.

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstÄr i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanstÀlla publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan pÄ olika vis för att fÄ fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade pÄ syftet och frÄgestÀllningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer.

Atelektaser uppsta?r inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som so?vs och leder till fo?rsa?mrad syresa?ttning men kan a?ven leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksko?terskan med olika ventilationsstrategier kan fo?rebygga atelektasbildning under generell anestesi. Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie da?r 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Äldre personer med demens Ă€r en stor del av patienterna inom akutsjukvĂ„rden. NĂ€r en person fĂ„r en demenssjukdom kan symtom vara förĂ€ndringar i beteenden och personen kan fĂ„ svĂ„righeter att uttrycka sina kĂ€nslor sĂ„ omgivningen förstĂ„r. Sjuksköterskan ska bemöta alla patienter med vĂ€rdighet och respektera deras integritet. DĂ„ sjuksköterskan och patienten fĂ„r svĂ„rt att kommunicera stĂ€ller det krav pĂ„ att sjuksköterskan har kunskap om demens och kan ge god omvĂ„rdnad som Ă€r individanpassad. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver omvĂ„rdnaden av personer med demens inom akutsjukvĂ„rd, visa pĂ„ svĂ„righeter och hinder samt möjligheter och framtida förbĂ€ttringar i omvĂ„rdnaden.

Bakgrund: NÀstan hÀlften av alla personer med kroniska ryggsmÀrtor anser att de inte fÄr en tillrÀckligt god smÀrtlindring. Kronisk ryggsmÀrta definieras som smÀrta i ryggen vilken varar lÀngre Àn den förvÀntade tiden för smÀrta efter operation eller som förekommer i mer Àn sex mÄnader. Vanliga behandlingsmetoder för kroniska ryggsmÀrtor Àr smÀrtlindrande lÀkemedel, vÀrme och/eller kylterapi och massage. I tidigare studier har personer med kroniska ryggsmÀrtor upplevt att de ses som gnÀlliga och missförstÄdda i mötet med vÄrden dÀr de har haft svÄrt att tala om alternativa smÀrtlindringsmetoder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att anvÀnda cannabis som smÀrtlindring vid kronisk ryggsmÀrta.

Syftet med denna studie var att beskriva personer med multipel skleros erfarenheter av att utföra fritidsaktiviteter. Totalt intervjuades sex kvinnor och tre mÀn med olika former av multipel skleros. Data analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: ?BegrÀnsad energi och trötthet pÄverkar fritidsaktiviteterna?, ?Fritidsaktiviteter Àr en viktig del av livet? samt ?HjÀlpmedel i utförandet av fritidsaktiviteter?. Resultatet visade att fritidsaktiviteter har en stor betydelse för informanternas vÀlbefinnande.

I arbetet inom vÄrd och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett pÄ varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta Àr mycket vÄrdkrÀvande dÄ de kan upptrÀda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behÄller sin vÀrdighet i det vÄrdande mötet med hjÀlp av musik (i musik ingÄr Àven sÄnt) och beröring. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr ifrÄn en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som Àr agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och sjÀlvmedvetna nÀr mysik spelas för dom.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvÄrden ser pÄ och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det Àr en kvantitativ studie dÀr vi genom telefonenkÀt undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser pÄ förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvÄrden. 70 anstÀllda vid 28 anstalter har besvarat enkÀten. Vi har Àven undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsÀttningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrÄn ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om omrÄdet.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.

UngefÀr 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att kÀnna oro och rÀdsla; Att kÀnna hinder; Att kÀnna ett behov av stöd och vilja bli förstÄdd; Att kÀnna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kÀnde oro och rÀdsla för komplikationer.

Bakgrund: Total laryngektomi medför förÀndringar i livssituationen, bÄde tillfÀlliga och permanenta. Den nya livssituationen kan bli omskakande och risken för negativ pÄverkan pÄ livskvaliteten Àr stor. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa vilka faktorer som pÄverkar livskvalitet hos personer som laryngektomeras pÄ grund av huvudhalscancer.Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes. 15 artiklar analyserades och sorterades in i Huvudkategorier och Subkategorier.Resultat: Faktorer som pÄverkade livskvalitet var fysiska faktorer, nutritionsrelaterade faktorer, kommunikationsmetoder, kommunikationsförmÄga, ekonomi, sociala faktorer, depression och information. Slutsat: Livskvaliteten pÄverkas efter total laryngektomi.

Personer med lÄngvarig sjukdom som bor i ordinÀrt boende Àr ofta beroende av stöd och hjÀlp pÄ olika sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos personer med lÄngvarig sjukdom som bor i ordinÀrt boende av att vara beroende av stöd och hjÀlp. En manifest innehÄllsanalys av 14 vetenskapliga artiklar gjordes. Analysen resulterade i fem kategorier, att vÄrdare inte uppfyller behoven, att förlora privatliv och vÀrdighet, att vara en börda för andra, att vÄrdare kan bidra till acceptans att ta emot hjÀlp, att vara kÀnna oro och frustration i vardagen. Personer upplevde att okÀnda och för stort antal vÄrdare var negativt.