Syftet med vårt arbete är att undersöka högläsningens och läsmiljöns betydelse i förskola och i förskoleklass. I litteraturgenomgången gör vi en historisk tillbakablick på synen på barn, böcker och högläsning. Här beskrivs även hur högläsningen kan utveckla språket, fantasin, ge inspiration till att lära sig läsa, öka intresset för skriftspråket och ge stunder med gemenskap, närhet och trygghet. Vi intervjuade lärare i förskola och förskoleklass och har tittat på när, hur och varför de arbetade med högläsning. Läsmiljön undersöktes och även om det förekom samarbete med biblioteket.

Introduction: HR departments have been developed to take care of the organizations most important resource: the human being. HR as a function has however faced criticism claiming that the function does not entail any value to organizations. The rest of the organization often have a hard time understanding what HR?s daily work means and thereof not having a clear image of the function?s purpose or the function?s role in the organization Aim: The purpose of this study is to describe the relationship between the organization's view of the HR department (image) and the HR department's image of themselves (identity) in order to create a greater understanding of how the HR function successfully can be a well-functioning resource in an organization's overall business. Methodology: The study was conducted in the form of a case study. We have approached the issues by taking different perspective into account, which includes HR, managers and employees.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Ångest inför statistikämnet (Statistics anxiety) försämrar prestationerna och kan få studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikångest. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansstudenter. En webbenkät besvarades av 13 campusstudenter och 28 distansstudenter i åldrarna 20-51 år (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de båda begreppen i analys med samtliga studenter, däremot fanns ett positivt samband för studenter i årskurs två.

Trots människans mångfacetterade karaktär spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra människor. Den slutsats vi drar är att arbete har en central roll i de flesta människors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en människas vardag vilket bidrar till en människas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpå arbete betraktas som åtråvärt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för människors identitetsskapande.

Examensarbetet är utfört hos Aaro Systems AB, som säljer ett datasystem som hanterar bokslut, redovisning och konsolidering av ekonomisk data för koncerner. En del av detta system är ett web-gränssnitt där man kan generera och manipulera ekonomiska rapporter. Min uppgift var till en början att undersöka hur detta gränssnitt kunde anpassas för att visas på mobila enheter. Det visade sig dock fungera bättre än väntat utan några störremodifikationer så efter en vecka omdefinierade vi min uppgift till att utveckla ett övervakningssystem för kundernas applikationsservrar. Varje kund hos Aaro kör sin egen applikationsserver på plats.

The term ?vulnerable areas? is developed by the Swedish police, referring to various areas in Sweden that are classified as socioeconomically disadvantaged, and with an active criminal presence. Over time, this term has gained significant popularity and is now used not only by the police but also by other entities such as the media, where these areas are often depicted as urban outcasts. Therefore, this study focuses on the portrayal of ?vulnerable areas? in the Swedish news media, where the topic has been widely debated in recent years.

Eastern Europeans in Gotland is an essay with the purpose to find out how persons born in Eastern Europeans countries have adapted and integrated on Gotland. European community and notions about other groups of immigrants on Gotland have been relevant questions besides. The results of the essay show that the conditions for adaptation and integration are very different between the periods of time and for the individuals, depending on how they arrived to Sweden. The migrant workers quickly adapted to the labour market and had good premises to be in a position of financial independence. The demands of skills were low in the 60?s, but as a result of this, many of them didn?t learn the Swedish language very well and during the crisis in the 90?s they were no longer that attractive on the labour market.

In a time where information overload is a fact, well formulated messages is required and communication is a big contributing element for building strong brands. In the north of Sweden, Norrmejerier is one of the big actors with dominance on the dairy factor market. Through making milk products that lands in the consumers refridgerators, they are not only working for economical interest but also for improving the nature of the north of Sweden. Through visual communication, Norrmejerier shows the consumers a beneficial view of the north of Sweden which corresponds to the populations own impression of their part of the country. This contributes to a feeling of belonging that makes strong and loyal consuments. The feeling of belonging is also reflected in Norrmejeriers commercial movies, that uses the consumers conscience to make costumers. By two group interviews and a semiotic analysis of Norrmejeriers commercial movies, this study aims to examine how Norrmejerier uses qualities of the north of Sweden when building their brand.

In contemporary public debate there is currently a great deal of focus attached to environmental problems and social responsibility. This trend is noticeable within the clothing industry, where it has become increasingly popular for new brands to market themselves with an environmental and ethical profile. An anthropological approach has been used to investigate how individuals understand ethical dimensions of clothing, and relates to the consumers? ideals that are pronounced by clothing companies with an environmental and ethical profile. Interviews have been conducted with young men, a group often absent in accounts of ethical consumption.

Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals.

The purpose of this study was to examine how teachers conduct their teaching to be language developing, and how they in a practical way work with semi-speaking students who have language deficits in the Swedish language and / or their native language. To carry out this study, I used qualitative interviews as a method and I have interviewed six teachers working at a high school.The school that these teachers work at execute a language developing teaching throughout all the courses in the school. All teachers have a similar idea of what language developing work is, however, how they go about and what is emphasized most in the teaching differs. The reason for this is because these teachers have different experiences with the language developing teaching. These professionals agree that this approach is very important and that all teachers, regardless of subject, should work in a language developing way, in parallel with the rest of their subjects.

Samtalsgrupper anordnas av PatientForum tillsammans med olika vårdavdelningar på UMAS och vänder sig till personer som blivit nydiagnostiserade med en kronisk sjukdom. Reumatoid Artrit, RA är en autoimmunsjukdom och det finns idag inget botemedel mot den. Data inhämtades genom sju intervjuer med samtalsdeltagare. Syftet med studien var att undersöka vad det betyder för en individ med RA, att delta i en samtalsgrupp samt hur deltagaren upplever det att få diagnosen RA. Resultatet visade att deltagarna tyckte att samtalsgruppen kan vara en positiv aspekt i behandlingen av RA. I samtalsgruppen fann deltagarna en trygghet och gemenskap.