Bakgrund: Hypertoni är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige idag. Grunden i behandlingen är fysisk aktivitet. 2001 infördes Fysisk aktivitet på Recept (FaR) som metod för att minska fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor inom primärvården är de som förväntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hälsofrämjande arbetet. Det är ofta de som möter patienterna med hypertoni för uppföljning av blodtrycket.

Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala upplever en brist i samband med information.  Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys.

Att genomföra förändringar inom organisationer är en utmaning eftersom det är många faktorer som spelar in i hur väl ledningen lyckas med att implementera förändringen. Idag misslyckas mer än 70 procent av alla organisationsförändringar. Anledningen till detta är bland annat att det uppstår ett motstånd till förändringen bland de anställda. För att lyckas genomföra förändringar inom organisationer krävs att ledningen kan hantera och minska det motstånd som kan uppstå. Det är viktigt att ledaren inte påtvingar de anställda vad de ska lära sig.

Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten.Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning legitimerade sjuksköterskor på vårdavdelningar frågar patienter om våld i nära relationer i samband med anamnesupptagning vid inläggning på vårdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för våldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvärsnittstudie. I enkätstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor från fyra olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frågade ?Aldrig? eller ?Sällan? om våld i nära relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhändertagande av våldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller läst och mindre än hälften visste var den hittades.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag..

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmänna välbefinnandet men också för att förhindra sjukdomar. Dålig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och även nedsatt aptit och därför är det viktigt att munvården utförs på rätt sätt. Det har visat sig att många vårdtagare och patienter har bristande munstatus. Det är sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvårdnaden och därmed munvård, men i praktiken är det oftast annan vårdpersonal som utför munvården. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkade vårdpersonalen i utförandet av munvård.

Elnätet på JBF är föråldrat och bristfälligt dokumenterat. Nätet har inte uppgraderats i den takt som hade varit nödvändig för att hålla en god leveranssäkerhet och hög spänningskvalitet. Syftet med rapporten var att identifiera problemområden på föreningens elnät samt ta fram en åtgärdsplanering med rutiner och arbetsformer som genererar stabilitet i organisationen på föreningen. Tanken med åtgärdsplaneringen var att översynen vid projekt skulle förbättras, kommunikationsvägarna definieras och hanteringen av felanmälningar få en tydlig arbetsgång.För att ge en bild av hur läget på nätet ser ut idag har intervjuer genomförts, dataprogram har använts för att ge information om ledningsbeståndet och kundärenden har studerats. Syftet har inte bara varit att ta reda på elnätets status utan även att få en överblick av hur processer och projekt har genomförts, vilka rutiner som följts och generellt sett hur ärenden hanteras på föreningen.

Syftet med denna studie är att undersöka rutiner och perspektiv på anmälningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förståelse för anmälningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer användes som metod och utfördes på en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades två förskollärare, en specialpedagog samt en förskolechef. På skolan intervjuades två lärare, en kurator samt ett rektorstöd.     I resultatet framgår det att de intervjuade förskollärarna, lärarna samt specialpedagogen anser att det är otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad från förskolechef och rektor som anser att detta är tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att en stor del av lärarens roll innebär att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.

Nåidenbygg AB är ett byggnadsföretag som verkar i Norr- och Västerbotten och har cirka 100 anställda. Jag fick i uppgift att granska Nåidens nuvarande miljöledningssystem och ta fram metoder för att införa ett miljöledningssystem. Detta börjar med en analys av de revisionsrapporter som Luleå kommuns revisionsgrupp upprättat efter revisioner av Nåidens miljöledningssystem mot kraven i standarden ISO 14001. Rapporterna beskriver de delar av systemet som Nåiden måste förbättra eller ändra. Nåiden vill höja sina miljörelaterade poäng efter kommunens utvärderingsmodell och utveckla sitt miljöledningssystem för att höja effektivitet och säkerhet.

Det finns många olika typer av smärta och smärta är en subjektiv upplevelse, men det är upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smärtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda på hur intensivvårdssjuksköterskor gjorde sin bedömning på smärta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de använde någon smärtskala och även försöka ta reda på om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad på sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En grupp intensivvårdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvårdsavdelning i Sverige besvarade ett frågeformulär som innehöll både påståenden och frågor med öppna svar. Både vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smärta.

I form av en utvärdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende på hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvärderingen är att skapa en bild av granskningen i dagsläget samt att kartlägga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hämtats direkt från SFI men kompletterande data har även inhämtats från organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptäckts har jag försökt kartlägga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet från SFI:s sida samt för lågt ställda krav på kontoinnehavarna.

Sammanfattning  Förskolan är en arbetsplats där stress förekommer i stor utsträckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkät som delades ut till 60 pedagoger, spridda på 6 förskolor. Fyrtiotvå pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna själva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.