Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan anvÀnda denna vetskap som utgÄngspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten Àr att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nÄ företagens mÄl. UtifrÄn teorin sammanstÀlls en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som anvÀnds för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har tvÄ typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning dÄ enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process hÀrrörs ifrÄn dÄlig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dÄlig uppföljning av regler.

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tÀnka pÄ nÀr man inför ett intranÀt i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranÀtimplementering i en organisation bör gÄ till. De aspekter som arbetet tar upp Àr frÀmst vilken information som Àr lÀmplig att distribueras via ett intranÀt, hur ett intranÀt bör administreras, underhÄllas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranÀt pÄ. NÀr det gÀller intranÀtplattformar har jag begrÀnsat min undersökning till en jÀmförelse mellan webbaserade intranÀt och intranÀt baserade pÄ gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter frÄn fem olika organisationer som nyligen har, eller Àr pÄ vÀg att införa ett intranÀt i sin verksamhet.Slutsatserna visar pÄ att nÀstan all information kan distribueras via ett intranÀt och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhÄll och förvaltning av ett intranÀt skall gÄ till.

DragbÀnken installerades pÄ avdelning kallbearbetade rör pÄ Ovako i Hofors 1990. Sedan dess har kvalitetskraven pÄ de dragna rören ökat. Samtidigt har produktivitetskraven ökat, det vill sÀga att tillverka rör till rÀtt kostnad. I produktionsplaneringsprogrammet finns grÀnser och regler för hur de dragna rören ska tillverkas för att rÀtt kvalitet och kostnad ska uppnÄs. Eftersom bÄde de dragna rören och de varmvalsade ingÄngsrören har Àndrats med Ären sÄ stÀmmer inte alltid grÀnserna och reglerna idag.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

Sammanfattning:RÀtten till försvarare vid polisförhör Den gÀngse uppfattningen bland allmÀnheten verkar vara att det alltid finns en försvarare nÀrvarande, nÀr en person som Àr misstÀnkt för brott, blir förhörd av polis och att detta Àr en mÀnsklig rÀttighet. Men hur ser det ut i verkligheten och kan det överhuvudtaget sÀgas finnas nÄgon sÄdan rÀtt för den misstÀnkte? Dessa tvÄ frÄgor har jag försökt besvara i denna uppsats. Uppsatsen bygger dels pÄ en stickprovsundersökning frÄn Göteborgs tingsrÀtt och dels pÄ en genomgÄng av regler och praxis utifrÄn rÀttegÄngsbalken och Europakonventionen. Min slutsats blir att rÀtten till en försvarare vid polisförhör Àr svag och att möjligheten att bitrÀdas av en försvarare vid dessa förhör inte heller anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning.

By using the children's own thoughts and stories this theses aim to investigate and illustrate the phenomenon of rough and tumble play and its existence among five year olds in preschool.    The formulations of the questions are:What do children consider as rough and tumble play? - and what characterise that?From without a perspective of rough and tumble play, which kinds of rough and tumble play do the children play in preschool? - and how do those characterise?What makes rough and tumble play possible and accepted for the children to play in preschool?In this thesis I have investigated the questions above by interviewing 11 five years olds about how they consider rough and tumble play in preschool. From without Birgitta Knutsdotter Olofsson's and Torben Hangaard Rasmussen's view about play and rough and tumble play I created a perspective of rough and tumble play, which I used for analyzing the empirics. With rough and tumble play I mean games or plays that includes wrestling, hitting, kicking, pushing, chasing, running or/and the use of weapons against other human beings or other visualized beings or/and human beings.The conclusions are that children has many different opinions of what rough and tumble play is. Depends on who you are asking you will get a different perspective.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begrÀnsa barn i deras bildskapande. Vi anvÀnde oss av rundturer, observationer, fÀltnotiser och fotografering som metod. I vÄr analys utifrÄn det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget Àr medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgÄr det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen lÀser av outtalade regler som rummets design skapar.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Rapporten som du nu hÄller i din hand Àr en beskrivande uppsats om den sÄ kallade medicintekniska produktionssektion inom ett företag i medicinteknik . Medicinteknisk produktion Àr en speciell bransch dÀr mÀngder av regler och förordningar mÄste följas. Kvaliteten mÄste vara hög eftersom mÀnniskor Àr beroende av utrustningen och produkterna som tillverkas. Olika typer av certifieringar Àr ett krav frÄn myndigheter och mÄste införskaffas och följas. Det görs regelbundna kontroller av myndigheter i syfte att se sÄ att allt gÄr rÀtt till.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.