Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r idag ett vĂ€xande problem. Skolsköterskan möter i sitt hĂ€lsoarbete alla barn och ungdomar. Dagens skolhĂ€lsovĂ„rd bygger pĂ„ att förebygga hĂ€lsa genom att hjĂ€lpa och stödja till fortsatt och förbĂ€ttrad hĂ€lsa. Detta sker idag till stor del pĂ„ de individuella hĂ€lsobesök som erbjuds. De resurser som idag tilldelades barn och ungdomars preventiva hĂ€lsoutveckling Ă€r mĂ„nga gĂ„nger begrĂ€nsad.

Bakgrund: DÄ en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en kÀnsla av maktlöshet. Att kunna vÄrda och hjÀlpa sina nÀra och kÀra ger ofta kÀnslan av vÀlbefinnande men som anhörigvÄrdare Àr det lÀtt att ta pÄ sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det Àr att leva med och vÄrda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet Àr att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vÄrda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vÄrdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vÄrdar en sjuk dÀr vÄrden övergÄtt frÄn palliativ vÄrd till vÄrd i livets slutskede har rÀtt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Utan ett hjÀrta kan inte livet fortskrida. Ibland hÀnder det att enda utvÀgen för att överleva Àr att genomgÄ en hjÀrttransplantation. Kan en hjÀrttransplantation genomföras utan psykisk pÄverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjÀrtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjÀrttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjÀrttransplantation. FrÄgestÀllningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgÄtt en hjÀrttransplantation upplevelsen av att ha en annan mÀnniskas hjÀrta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjÀrttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva pÄ grund av nÄgon annans död.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka bÄde spinala vÀgar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbÀttring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) Àr en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanstÀllning som undersöker effekten av klinisk tillÀmpning av elektrisk stimulerings modaliteter pÄ post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansÀttning för att skapa en överblick över kunskapslÀget inom elektrisk stimulerings effekt pÄ post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i vÀrlden. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever lÀngre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer gÄr inte att förutsÀga utan Àr individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever lÀngre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

Abstract Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka förestÀllningar studie- och yrkesvÀgledare har om folkhögskolan och se pÄ hur dessa förestÀllningar pÄverkar vÀgledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med Ätta studie- och yrkesvÀgledare. Resultaten visar att det finns tydliga förestÀllningar om att folkhögskolan passar bÀttre för vissa individer Àn för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa pÄ en folkhögskola Àr de individer som av olika skÀl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill anvÀnda folkhögskolan som en vÀg in till högskolan.

Det har under senare Är flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hÀvdar att Public Service Àr en förÄldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ÀndÄ skulle hÄlla en hög kvalitet. Andra dÀremot menar att Public Service idag Àr ?viktigare Àn nÄgonsin?. Vad man Àn tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar Àmnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanstÀlla patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte Àldre Àn fem Är. Sammanlagt har 17 stycken artiklar anvÀnts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och Ätta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvÀrliga och immobiliserande symptomen för personer med MS.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) Àr en fortskridande neurologiska sjukdom som ger den drabbade och de anhöriga mycket sorg och smÀrta. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att utifrÄn aktuell vetenskaplig litteratur beskriva upplevelsen och behovet av omvÄrdnad som den sjuke i ALS och deras anhöriga behövde. Syftet var ocksÄ att beskriva vilken typ av information och stöd som behövdes. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna litteraturstudie har sökt pÄ databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergy. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Ären 2000-2007 och vara skrivna pÄ engelska.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsÀttning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptÀcktes under uppsatsens gÄng och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade pÄ de olikariskerna som barn med funktionsnedsÀttning kunde utsÀttas för och i vilken utstrÀckning.Riskerna varierade frÄn psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ÀmnesomrÄdet söka, granska och sammanstÀlla befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsÀttning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jÀmförelse till barn utan funktionsnedsÀttning.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett kroniskt smÀrttillstÄnd som inte uppvisar nÄgra kliniska markörer, vilket gör det svÄrt i mötet med sjukvÄrden och leder ofta till misstroddhet. Syndromet Àr förknippat med psykiska och fysiska besvÀr i form av extrem trötthet, smÀrta och stora begrÀnsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos mÀn och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda pÄ mÀn och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, anvÀndes för sökandet av artiklar.

Det Àr lagstadgat att arbetsgivaren Àr skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sÀnka riskerna för ohÀlsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder pÄ att detta inte fungerar tillfredstÀllande i mÄnga skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlÀgga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i tvÄ utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frÄgestÀllningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkÀt kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de bÄda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs pÄ ett likartat sÀtt och att arbetsmiljöproblemen till stor del Àr likartade.

Detta Àr en enkÀtundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsÀttningar deras utemiljö har, bÄde den egna gÄrden och nÀromrÄdet. Den undersöker Àven om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör nÄgon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de nÄgot ÄtgÀrdsprogram om de anser att nÄgon ligger efter.Det Àr 18 informanter som har besvarat enkÀten och de arbetar pÄ fem olika förskolor.TvÄ av fem förskolor anser att deras utemiljö Àr bra och fyra av dem har tillgÄng till naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan med de Äker med buss till andra omrÄden. De tvÄ som ansÄg att deras utemiljö var mindre bra ansÄg att gÄrden var för liten och inte sÄ utmanande.De flesta ansÄg att de har goda eller tillrÀckliga kunskaper om barns motoriska utveckling Àven om mÄnga anser att de aldrig kan fÄ för mycket av den kunskapen.

Vare sig det gÀller livets smÄ beslut som vilket pÄlÀgg man ska ha pÄ sin frukostsmörgÄs eller de betydligt större som huruvida man vill flytta ut pÄ landet och satsa pÄ en karriÀr som författare eller inte sÄ lever nog de flesta vanliga mÀnniskorna i förestÀllningen av att valet Àr upp till personen sjÀlv. Jag tror faktiskt inte att jag gÄr för lÄngt om jag sÀger att för varje handling som vi pÄ förhand planerar sÄ Àr kÀnslan av att vi ocksÄ kan agera annorlunda ofrÄnkomlig. Tron pÄ att vi sjÀlva ansvarar för vilka vi Àr och vad vi gör med vÄra liv Àr helt enkelt en central del av mÄngas sjÀlvbild. Detta till trots, eller mÄhÀnda just pÄ grund av detta, tillhör frÄgan om den fria viljans varande eller icke varande kanske en av de absolut Àldsta obesvarade frÄgorna i mÀnsklighetens historia. SÄ gott som varje filosof frÄn Sokrates och framÄt har haft en Äsikt i frÄgan.