Syftet med denna undersökning Àr att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos lÄngtidsfrisk administrativ personal pÄ Högskolan VÀst. Begreppet lÄngtidsfrisk betyder i sammanhanget tvÄ Ärs utebliven sjukfrÄnvaro med en anstÀllning pÄ tre Är. Undersökningen syftar Àven till att utforska arbetets och fritidens betydelse för lÄngtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjÀlp av en fenomenologisk ansats som innebÀr att fenomen undersöks utifrÄn de medverkande respondenternas berÀttelser av sin livsvÀrld. Till hjÀlp för analysen av data har ett verktyg anvÀnts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillÀmpas genom en systematisk genomgÄng av transkriptionen.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hÀlsa och oral hÀlsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 trÀffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades dÀrefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hÀlsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hÀlsa. SÀmre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tÀnder, karies och parodontit, vilket antogs kunna pÄverka oral hÀlsorelaterad livskvalitet.

Bakgrund: NÀr ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebÀr det en stor pÄfrestning för familjen som pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Ett barns död innebÀr en speciell sorg, en livslÄng förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vÄrdas palliativt. Metod: Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanstÀlldes och analyserades med innehÄllsanalys.

SamhÀllsdebatten om de nedslÄende resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att lÀsförstÄelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förvÀntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för lÀsförstÄelsen hos elever i Ärskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehÄllet i skolans styrdokument som rör lÀsförstÄelse samt Skolverkets analyser av resultatmÀtningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frÄgan om vikten av att alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse oavsett Àmne. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie dÀr sökmetoder och urval redovisas.

Bakgrund: SmÀrta Àr ett vanligt förekommande fenomen inom sjukvÄrden och analgetika Àr inte alltid tillrÀckligt för att uppnÄ tillfredstÀllande smÀrtlindring. Taktil massage Àr ett relativt nytt begrepp och en ny metod inom hÀlso- och sjukvÄrden som kan vara ett bra komplement till traditionella smÀrtbehandlingsmetoder. Idag anvÀnds dock taktil massage i begrÀnsad utstrÀckning. Syfte: Syftet var att kartlÀgga om taktil massage fungerar som en komplementÀr omvÄrdsÄtgÀrd för att reducera smÀrta. Vi ville Àven undersöka vid vilka smÀrttillstÄnd taktil massage i sÄ fall har visat sig ha effekt.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om nutritionstillskott, tryckavlastning och typ av förband har nÄgon pÄvisad effekt pÄ lÀkningen av trycksÄr. Litteraturstudien grundar sig pÄ Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt. Litteratursökningen gjordes i CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt att artiklar som inte var tillgÀngliga i fulltext via nÄgon av databaserna söktes via Samsök. Granskning och kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes individuellt utav författarna oberoende av varandra utefter ett modifierat granskningsprotokoll. Elva artiklar av varierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien.

Denna studie Àmnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och acceptans hos informationssystem och Ästadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfrÄga lyder:Vilka slags kriterier Àr avgörande för att kunna bestÀmma ett informationssystems kvalitet och acceptans samt hur bör de tillÀmpas?Som svar pÄ studiens huvudfrÄga kan följande slutsatser hÀrledas:? Att det rÄder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaförestÀllningar kring de tre formerna av systemacceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullstÀndiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social acceptans har skapat en överblickbar och kÀrnfull förestÀllning men ocksÄ en förstÄelse kring varför denna gruppering Àr viktig.? Att ett informationssystems kvalitet pÄverkar och pÄverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebÀr att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk acceptans kan ses som en otillrÀcklig faktor för systemacceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess dÀr grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock Àr begrÀnsad med hÀnvisning till tidsbrist..

Patienter som vÀntade pÄ en operation kÀnde ofta oro och Ängest och studier visade att förutom att skapa obehag för patienten, försÀmrades ÄterhÀmtningen postoperativt. Tidigare studier har visat att musik har god effekt som oro och Ängest dÀmpare. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt ge svar pÄ om musik kan lindra oro och Ängest dygnet innan operation. Studien grundades pÄ tre frÄgestÀllningar: kan musik minska den upplevda oron och Ängesten dygnet innan operation, kan musik minska fysiologiska symtom skapade av oro och Ängest dygnet innan operation, om möjligheten att vÀlja musik pÄverkar effekten av interventionen? Nio studier granskades utifrÄn frÄgestÀllningarna.

Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lÀrares relationsfrÀmjande arbete och hur lÀrare-elev-relationer pÄverkar lÀrandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förÀndras över tid. Syftet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer pÄverkar lÀrandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förÀndras över tid och vad det i sÄ fall ger för effekt pÄ lÀrandet. Denna uppsats Àr en systematisk litteraturstudie, och sÄledes har informationen samlats in frÄn vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar omrÄdet. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frÄgestÀllningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frÄgestÀllningar.

Postoperativa förvirringstillstÄnd hos Àldre medför ofta till ett stort lidande med funktionsnedsÀttning, lÀngre sjukhusvistelse, risk för institutionalisering och i vÀrsta fall till mortalitet. Det kan lÀtt ske missdiagnostisering av postoperativa förvirringstillstÄnd eftersom det finns likheter med demens och depression. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka er-farenheter av att anvÀnda omvÄrdnadshandlingar för att minska postoperativt delirium hos Àldre. Litteraturöversikten baserades pÄ tvÄ frÄgestÀllningar som utvecklats frÄn syftet: 1) Vilka omvÄrd-nadsinterventioner finns för att upptÀcka, förebygga och behandla delirium 2) Hur kan anhöriga vara till hjÀlp för patienter med post-operativa förvirringstillstÄnd? Studien baseras pÄ 24 vetenskapliga artiklar.

Postoperativa förvirringstillstÄnd hos Àldre medför ofta till ett stort lidande med funktionsnedsÀttning, lÀngre sjukhusvistelse, risk för institutionalisering och i vÀrsta fall till mortalitet. Det kan lÀtt ske missdiagnostisering av postoperativa förvirringstillstÄnd eftersom det finns likheter med demens och depression. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka er-farenheter av att anvÀnda omvÄrdnadshandlingar för att minska postoperativt delirium hos Àldre. Litteraturöversikten baserades pÄ tvÄ frÄgestÀllningar som utvecklats frÄn syftet: 1) Vilka omvÄrd-nadsinterventioner finns för att upptÀcka, förebygga och behandla delirium 2) Hur kan anhöriga vara till hjÀlp för patienter med post-operativa förvirringstillstÄnd? Studien baseras pÄ 24 vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Diabetes Àr en sjukdom, dÀr patienten med diabetes dagligen fattar beslut gÀllande sin sjukdom. Genom empowerment kan patienten upptÀcka och anvÀnda sin egen inneboende förmÄga att kontrollera sin diabetes, vilket skapar förutsÀttningar för en mer individanpassad egenvÄrd.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur empowerment kan frÀmjas i omvÄrdnaden av den vuxna patienten med diabetes.Metod: Den metod som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, Medline och Medline PubMed, med sökorden diabetes, empowerment, nursing och caring.Resultat: För att arbeta empowermentfrÀmjande krÀvs en förÀndring av sjuksköterskans yrkesroll dÀr ocksÄ patientens egen kunskap om att leva med diabetes erkÀnns. Att vara en god lyssnare, förmedla kunskap om diabetessjukdomen, vara öppen och lyhörd för varje patients individuella behov och uppmuntra patienten att sjÀlv finna lösningar pÄ egenvÄrdsproblem Àr viktiga delar för sjuksköterskan och övrig sjukvÄrdspersonal att arbeta med.Slutsats: För att sjuksköterskans yrkesroll ska kunna förÀndras och nya arbetsmetoder utvecklas Àr tid, stöd, utbildning och handledning till bÄde sjuksköterskorna sjÀlva och den övriga personalen som arbetar runt patienten av betydelse..