Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mÄngkulturellt och Àven sjukvÄrden kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och bygger pÄ respekt för individen.Syfte: att belysa vÄrdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick frÄn teori om interkulturell omvÄrdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvÄrdnad var de tvÄ mest framtrÀdande.

King-Kopetzkys syndrom (KKS) beskrivs som nÀr en person upplever svÄrigheter med att uppfatta tal, speciellt i bullriga miljöer, men har normala tontrösklar. Orsaken till syndromet Àr fortfarande oviss och detta gör att de som jobbar inom hörselvÄrden stÀlls inför ett val dÄ de möter dessa patienter. Patienten kan antingen avfÀrdas dÄ denne anses höra normalt, eller sÄ tas problemet pÄ allvar och vidare utredning utförs.Genom att göra en systematisk litteraturstudie belyses och förklaras syndromet och syftet har varit att göra en sammanstÀllning och ge en översikt över KKS utifrÄn de vetenskapliga artiklar som berör Àmnet. MÄlet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för KKS.Resultatet pekar pÄ att det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och att medelÄldern för de med syndromet Àr ganska lÄg, runt 32 Är. Det finns mÄnga olika teorier till orsaken och ingen Àr i dagslÀget mer rÀtt Àn den andra.

 Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken pÄ psykisk ohÀlsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och sjÀlvmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, dÀr fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Vi vÀljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mÀnsklig rÀttighet kunna vÀlja hur eller nÀr vi ska dö om vi Àr ohjÀlpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bÀttre liv? Uppsatsen Àr komparativ med explorativ inriktning och pekar pÄ mÄnga dilemman som Àr viktiga att reflektera över nÀr det gÀller frÄgan om aktiv eller lÀkarassisterad eutanasi bör tillÄtas eller inte.För att uppnÄ syftet att försöka svara pÄ uppsatsens problemstÀllning, förs en diskussion, hÀri avgrÀnsad till att belysa hur viktiga influenser i samhÀllet resonerar; vÄra riksdagspartier, de största troslÀrorna samt för Àmnet relevant forskning. Jag har lÀst sekundÀr, men ocksÄ i ett fall primÀr, litteratur i form av böcker och artiklar för att lÀra om olika perspektiv, samt intervjuat mÀnniskor som arbetar med döden eller nÀra relaterade frÄgor. Jag har slutligen ocksÄ varit pÄ en förelÀsning för lÀkarstuderande, om dödshjÀlp..

Bakgrund: Övervikt under uppvĂ€xtĂ„ren har ökat markant de senaste Ă„ren, 20-25% av Sveriges tioĂ„ringar Ă€r idag överviktiga. För att hĂ€va denna utveckling krĂ€vs att bland annat sjuksköterskor utövar förebyggande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskor kan förebygga övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Metod: Studien Ă€r en systematisk literaturstudie och bygger pĂ„ tio vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Dessa har granskats och analyserats.

SammanfattningSyfte: Finna forskningsbaserade underlag för hur fysisk barn- och ungdomstrÀning bör bedrivas, frÄn nybörjarnivÄ som barn (ca sex Är) till avancerad nivÄ som ung senior (ca 18 Är) och koppla detta till innebandy.FrÄgestÀllningar: Finns det perioder under uppvÀxten dÄ unga idrottare Àr extra mottagliga för en viss typ av trÀning? Hur bör trÀningen utformas under uppvÀxten uppdelat i delkapaciteterna: aerobt, anaerobt, styrka, rörlighet och koordination/teknik?Metod: Systematisk litteraturöversikt av befintlig forskning inom det valda problemomrÄdet. Sökningar i databasen EBSCOhost har utförts. FrÄn sammanlagt i 713 st. artiklar har tolv artiklar sÄllats fram som gick vidare till dataextraktion.

The aim of this study was to determine which type of fluid to use in trauma care to improve patient survival. The method used was a systematic review, where a total of 18 studies were reviewed and 13 included in the results. The inclusion criteria used in this study were Randomized controlled trial, or studies relevant for the purpose, written in English and published during the last ten years. The studies were identified in the PubMed data base. The results showed that in trauma with hypovolaemia, colloid infusion has a better effect than infusion of crystalloid fluid on blood pressure and colloid infusion reduced the body's cascade systems in a beneficial way. Colloid infusion administered to head injury patients lowered their intracranial pressure more than crystalloid infusion.

MÄnga hÀlsoproblem har samband med livsstil. KÀnslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning Àr en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning gÄr ut pÄ att lÀra mÀnniskor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tÀnkas progrediera, vad de sjÀlva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrÄn de kan fÄ hjÀlp.

Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gÀllande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvÄrden och pÄ akutmottagning Àr det viktigt att ta hÀnsyn till mÀnniskors förvÀntningar pÄ bemötande inom ambulanssjukvÄrden. En ambulanssjuksköterska mÄste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov.Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvÄrden och pÄ akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats dÀr studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED.Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet pÄ akutmottagningen".Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvÄrd Àr ambulanssjukvÄrden och akutmottagningen pÄ ett sjukhus de första vÄrdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser Àr avgörande för hur deras förtroende pÄverkas för deras fortsatta vÄrd..

Bakgrund: NÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvÄrdnadsyrket kan vara pÄfrestande bÄde fysiskt och psykiskt. NÀr kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll pÄvisats, kan ÄtgÀrder vidtas och arbetsförhÄllanden förbÀttras. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades.

Bakgrund: Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer Àr runt 70 Är, knappt ett hundratal personer varje Är insjuknar före 50-ÄrsÄldern. Syftet: Att beskriva faktorer som pÄverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smÀrta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smÀrtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan Àr individuell och beror pÄ mÄnga olika faktorer.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjÀrtinfarkt skapar mycket Ängest och oro och patienter som drabbas Àr dÀrför i stort behov av information. VÄrdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjÀrtinfarkt upplever information frÄn sjuksköterskor kan kvaliteten pÄ informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjÀrtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr Ätta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades.