En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt anvÀndande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar pÄ att utreda SaKs grÀnssnitt och dess inverkan pÄ mÀnniskans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. TvÄ bÀrande tankar har varit sÀrskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) TÀnk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hÄlla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras pÄ lÀmpligt sÀtt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet frÀmst varit att stÀrka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara anvÀndarvÀnligt och sjÀlvinstruerande.

SammanfattningExamenstitel: TillÀmpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av FolktandvÄrden i Stockholms lÀn Seminariedatum: Den 14 januari 2010 NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Författare: Thomas BorgmÀster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, FolktandvÄrden. MÄlgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera verksamhetsstyrning inom FolktandvÄrden i Stockholms lÀn. Varför anvÀnds det balanserade styrkortet och pÄ vilket sÀtt tillÀmpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd pÄ empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument.

Syftet med denna studie Àr att undersöka trafikbullrets betydelse för var vi vÀljer att bosÀtta oss genom att besvara frÄgestÀllningen: finns det nÄgot samband mellan trafikbullernivÄer och efterfrÄgan pÄ bostÀder i Stockholms innerstad? Metoder som anvÀnds Àr regressionsanalys och intervjuer. Statistik frÄn 251 enskilda bostadsrÀttsförsÀljningar fördelade pÄ 12 stycken innerstadsgator i Stockholm har insamlats för 2013. Genomsnittliga kvadratmeterpriser pÄ dessa gator har stÀllts mot trafikbullernivÄer som Stockholm stad uppmÀtt 1999. TrafikbullernivÄer, kvadratmeterpris och boyta Àr centrala variabler för denna uppsats.

Vi har trĂ€dit in i det urbana Ă„rhundrade. Idag bor vi för första gĂ„ngen fler mĂ€nniskor i staden Ă€n pĂ„ landsbygden. År 2050 berĂ€knas 80% av jordens befolning att bo i stĂ€der.Att förse den vĂ€xande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svĂ„rt. Jordbruket som idag Ă€r uppbyggt kring en storskalig industri pĂ„ landsbygden följs av en lĂ„ng förĂ€dlingskedja med mĂ„nga mellanhĂ€nder.SlakthusomrĂ„det Ă€r en plats med en över hundraĂ„rig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. OmrĂ„det som anlades Ă„r 1912 och som idag Ă€r ett utav Stockholms 2 partihandelsomrĂ„den för livsmedel stĂ„r nu inför en stor förĂ€ndringsprocess.

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgÀsters preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begrÀnsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-omrÄde.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i tvÄ olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som Àr starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda pÄ vilka parametrar som Àr viktiga för företag har en studie genomförts.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.

Jag har i detta examensprojekt gjort ett lustgÄrds-gestaltningsförslag som förhÄller sig till ett reellt uppdrag.Uppdraget handlar om att formge Stockholms Stadsmuseums innergÄrd som en samtida -men- sagolik lustgÄrd under tvÄ veckor i juni.InnergÄrden kommer att utgöra entrén och vara en förlÀngning av utstÀllningen ?Stockholm hjÀrta KÀrlek? som pÄgÄr inne pÄ Stadsmuseet under samma tidsperiod. En utstÀllning som belyser historiska kÀrleksberÀttelser i staden.UtstÀllningen Àr en del av Stockholms Stads övriga eventsatsning Love 2010. Ett event som gÄr under ledorden; festlig, öppen, delaktig, -ett event dÀr man vill öppna upp staden för dess invÄnare och turister.InnergÄrden ska fungera dels som en ?happening-oas? med ett antal fasta och tillfÀlliga aktiviteter, likavÀl som ett kontemplativt rum med en ?scenografi sk gestaltning?.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av Stockholms stads renoveringsprojekt JÀrvalyftet som fallstudie söka skapa förstÄelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsomrÄden ser pÄ och anvÀnder sig av brukarmedverkan. För att nÄ denna förstÄelse Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur uppnÄs ett aktivt deltagande hos de boende? PÄ vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn pÄ brukarmedverkan? Vilka effekter förvÀntar sig de ansvariga att ett deltagande frÄn de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet JÀrvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel frÄn tidigare brukarinflytandeprojekt anvÀnts. För att analysera materialet anvÀnder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvÀrderingsmodell av kommunikativa processer.

In 1911 Valfrid Palmgren founded the Children's Library of Stockholm, the very first in Sweden.She was a well-educated woman, who believed in social and educational equality for all.During a journey to the USA in 1907, she was deeply impressed by the public libraries, andshe put many of the public library ideas to use in the Children's Library of Stockholm. Palmgrenstrongly opposed to the Swedish libraries not allowing admission to children, since shefirmly believed that educating the people had to start with the children.Other reasons for opening a children's library were to give children an alternative to roamingthe streets, to give children a quiet place to read, to give an alternative to the cheap trashliterature that flooded the market and to teach the young ones how to extract information frombooks. Of great importance was that the library should be equal to all classes in society.In 1927 the children's library was taken over by the new public library of Stockholm..

NÄgonting hÀnder i Stockholm, nÄgonting strÀvar uppÄt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknÀt har bytt riktning. Det Àr inte lÀngre de horisontella spÄren som strÀcker sig ut frÄn stadskÀrnan som visar vÀgen för expanderingen. Det Àr en ny lÀngtan efter vertikala riktningar dÀr staden förtÀtas pÄ höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och vÀxte upp i hÄller sakta pÄ att förÀndras, detta Àr nÄgot jag Àr sÀker pÄ.

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsomrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter pÄ grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jÀmföra resultaten med tidigare insamlade data frÄn en normalgrupp. För att mÀta den upplevda livskvaliteten anvÀndes formulÀret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkÀter frÄn studenter pÄ grundutbildningen och 115 enkÀter frÄn studenter pÄ forskarutbildningen. Resultaten visar att bÄde studenter pÄ grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lÀgre Àn normalgruppen.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

I den hĂ€r uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det sĂ„ kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dĂ„varande Tjeckoslovakien, det sĂ„ kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka tvĂ„ tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstĂ„ den vilken bild en lĂ€sare fick av de hĂ€r hĂ€ndelserna nĂ€r de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina kĂ€llor och hur de beskrev frĂ„gorna kring folk och minoriteter som de hĂ€r kriserna handlade om.Som utgĂ„ngspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det mĂ„lats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jĂ€mt fördelade mellan de tvĂ„ tidningarna dĂ€r jag dels jĂ€mfört tidningarna med varandra men Ă€ven jĂ€mfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant Ă„t i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av hĂ€ndelserna som Stockholms-Tidningen framför Ă€r mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.BĂ„da tidningarna rapporterar om minoritetsfrĂ„gan, bĂ„de den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna gĂ„r mot sitt slut..

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.