Syfte och frÄgestÀllningStudiens syfte:Muscle Dysmorphia (M.D.) Àr ett syndrom som kÀnnetecknas av en störd kroppsuppfattning och lÄg sjÀlvkÀnsla. Syftet med denna C-uppsats Àr att studera förekomst av M.D. bland styrketrÀnande mÀn i tvÄ olika stora stÀder.Studiens frÄgestÀllning:Finns det nÄgon skillnad i förekomst av M.D. bland mÀn i Älderskategorin 16-50 Är som styrketrÀnar pÄ gym i storstad (Stockholm) kontra medelstor stad (Lidköping)?MetodUnder vÄr B-uppsats kartlades diagnoskriterier och definition för M.D.

Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.

I dagens vÀrld har lÀnder ett tÀtt sammanlÀnkat ekonomiskt samarbete. Detta innebÀr att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer Àven andra lÀnder att falla likt dominobrickor, in i en vÀntande finanskris. Just detta skedde Är 2008 och 2011, dÄ ett flertal av vÀrldens lÀnder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser vÀxte en social rörelse fram vars syfte var att uppmÀrksamma mÀnniskor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hÀnt. Rörelsen som vÀxte fram Àr kÀnd som Occupy-rörelsen.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har lÀst all kurslitteratur som anvÀndes i matematikdidaktiska kurser för blivande lÀrare i tidiga skolÄr under lÀsÄret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel pÄ subtraktionssituationer Àr minskning och jÀmförelse. En minskning Àr en situation frÄn verkligheten dÀr en mÀngd minskas och en jÀmförelse kan ske dÄ det finns tvÄ mÀngder som jÀmförs med varandra.

En fungerande munhÀlsa Àr centralt för att mÀnniskan ska kunna tillgodogöra sig nÀring och för att kÀnna vÀlbefinnande. HÀlso- och sjukvÄrden har gjort stora framsteg som bidragit till att medellivslÀngden ökat och den Àldre populationen blivit större. TandvÄrden har ocksÄ gjort stora framsteg vilket bidragit till att den Àldre befolkningen behÄller sina egna tÀnder i högre utstrÀckning. Paradoxalt nog har den förbÀttrade tandhÀlsan hos Àldre gjort att problemen med tandhÀlsan ökat pÄ grund av att tandhÀlsan har blivit eftersatt. Det har visat sig att Àldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna hemmet har stora munhÀlsoproblem.

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av LantmÀteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det Àr med ombud och bitrÀden vid lantmÀteriförrÀttningar samt anledningen till att sakÀgare vÀljer att anvÀnda ombud och bitrÀden. En studie har genomförts genom en datainsamling frÄn tvÄ olika lÀn, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av bÄde statliga och kommunala lantmÀteriförrÀttningar som registrerats under 2010. Studien ligger Àven till grund för en enkÀtundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför mÄnga sakÀgare vÀljer att anlita professionella ombud dÄ detta innebÀr en kostnad som sakÀgaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade pÄ att det i Stockholm lÀn förekom externa ombud och bitrÀden, dvs. ombud/bitrÀden vilka inte redan var sakÀgare i förrÀttningen, i 4 % av de registrerade förrÀttningarna under 2010.

Jag Àr skÄdespelare utbildad vid Statens Scenskola i Malmö 1976-1979. Sedan 1979 har jag varit kontinuerligt yrkesverksam, mestadels inom institutionsteatrar men ocksÄ inom fria teatergrupper, Boulevardteatern och Moderna dansteatern. Sedan 1988 har jag varit anstÀlld pÄ Stockholms Stadsteater och dÀr har jag frÀmst arbe-tat pÄ Unga Klara, en sjÀlvstÀndig grupp inom Stadsteatern med egen konstnÀrlig ledare, Suzanne Osten. Att stÀndigt vara i produktion eller pÄ uppdrag in i ny produktion har gjort det svÄrt att hinna med att reflektera kring arbetet. Till slut blir det en stor hög av erfarenhet och erövringar som utvecklas eller kanske faller i glömska.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Detaljplaner upprÀttas och antas nÀr omrÄden ska exploateras och bebyggas. Plan- och bygglagen sÀger att vissa handlingar mÄste upprÀttas under detaljplaneprocessen. Ett dokument som ofta upprÀttas, i synnerhet vid större exploateringsprojekt, kallas för gestaltningsprogram. UpprÀttandet av gestaltningsprogram Àr dÀremot inte ett krav uttryckt i lagen. Gestaltningsprogram upprÀttas framför allt för att det finns en önskan om att kunna fÄ en bild av det nya omrÄdets karaktÀr och stil.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

De senaste tre Ären har ca 34000 personer i Sverige varit sjukskrivna för nÄgon typ av stressreaktion, under det sammanfattande diagnosnumret F.34, anpassningsstörningar och svÄr stress, som i verkligheten kan rymma allt frÄn lÀttare till mycket svÄra tillstÄnd.Ett av de formulÀr som anvÀnds vid arbetslivsrehabilitering Àr Maastricht Vital Exhaustion Index. Det anvÀnds bÄde vid kartlÀggning och vid vÀrdering av insats. Det bestÄr av 23 frÄgor rörande förekomst av symtom och besvaras enligt 3-gradiga svarsalternativ (Ja=2, Vet ej=1, Nej=0). I en redan identifierad sjuk grupp har det visat sig att höga poÀng (=hög stressnivÄ) pÄ denna skala gav ökad risk för sÄvÀl hjÀrtinfarkt, depression samt stroke.SyfteAtt kartlÀgga en personalgrupp enligt Maastricht Vital Exhaustion Index hos personal vid ett bank/finansbolag med kontor i Stockholms innerstad. Metod och undersökt gruppStudien som var en enkÀtstudie gÀllde anstÀllda som var i tjÀnst vecka 7 och 8 2008.EnkÀten utdelades till 46 personer.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har Àven varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms lÀn, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslÀrare arbetar utifrÄn styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanstÀlld specialpedagog, rektorn pÄ den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslÀrare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till Àr att begreppet ADHD Àr ett vÀldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svÄrt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument Àr diagnoser inte nödvÀndiga, men de kan ses som en stor hjÀlp för skolan och skolans lÀrare nÀr det kommer till deras förstÄelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förstÄelse för personer runt omkring eleven.

Denna studie om nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning utgör ett examensarbete inom masterprogrammet i MiljövÄrd och fysisk planering pÄ för naturgeografi och kvartÀrgeologi vid Stockholms universitet. Examensarbetet har Àven tagits fram i samarbete med WSP SamhÀllsbyggnad. I dagslÀget tycks det saknas en entydig samsyn över hur nollalternativ i en MKB ska formuleras och hanteras. Med anledning av det har syftet med denna studie varit att utforska vilka förhÄllningssÀtt som finns till nollalternativet i en MKB samt att försöka ge en ökad förstÄelse för hur nollalternativet i en MKB bör hanteras. DÀrför redogör denna studie för vilket syfte och funktion nollalternativet fyller i en MKB tillsammans med de aspekter som bör beaktas vid hanteringen av nollalternativ i en MKB. Studien har genomförts med hjÀlp av fyra olika metoder som gemensamt bör kunna besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. För att bidra med en ökad förstÄelse kopplas den erhÄllna empirin till teorier om förutsÀgelse, osÀkerhet och scenarier i en MKB. Resultatet i studien visar att syftet med nollalternativ i en MKB Àr att sÀtt den tÀnka planen eller projektet i en kontext och fyller dÀrmed en betydelsefull funktion.

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera anvĂ€ndningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd anvĂ€nds för att hindra hĂ„r och partiklar att falla ner pĂ„ sterilt omrĂ„de. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stĂ€nk av kroppsvĂ€tskor och anvĂ€ndandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skĂ€rskador.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvĂ€rsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrĂ„gades med stöd av ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r.Resultat: PĂ„ tvĂ„ operationsavdelningar i Stockholms lĂ€n utfördes 240 observationer.

?I de ljusa hassellundarna utanför min trÀdgÄrd, har himlen rasat ner och fÀrgat jorden blÄ. Tusentals och Äter tusentals blÄsippor har just slagit ut i en vÀrld som fyllts av hasselhÀngen.? (Sarenström, 1999, s. 28) Den första vÀxtlighet som blommor men Àven den sista som blommar innan snön kommer Àr geofyter, lök- och knölvÀxter.