Previous research confirms that there is a major decline of pollinators worldwide. Investigations have mainly focused on pollination services in the agricultural landscapes and therefore, there is a lack of knowledge on the effects pollinators may have in urban environment. This paper examines the presence of honey bees in central parts of Stockholm, Sweden. The study presents what conditions, possibilities and motives there are behind the phenomenon of urban bee keeping. I found ten locations with beehives and a total of 18 hives within the delimited area. Nothing seems to indicate that conditions may limit the presence of honey bees.

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.

Detta arbete Àr en studie i hÄllbar gestaltning, dÀr de mÄnga teoretiska principer appliceras pÄ tre mycket olika platser pÄ jorden. Tre ekologiskt hÄllbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skÀrgÄrd. Husen Àr helt olika. Vitruvius sade: "Vi mÄste börja med att beakta de lÀnder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rÀtt. En typ av hus Àr lÀmplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

Ett projekt som visar hur MÀlardalen kan utvecklas till flerkÀrnig stadsregion. En hÄllbar stadsutveckling, med ökad nÀrhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden Àr att befolkningen förvÀntas öka med 600 000 - 800 000 invÄnare i Stockholm-MÀlarregionen till 2030. I projektet föreslÄr jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman stÀderna kring MÀlaren. Att korta restiderna mellan dessa stÀder Àr centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.

The 1st of January 2009 a new goal was set for the emergency care in Stockholms lÀns landsting. This new goal stated that 70 per cent of the patients shall not spend more than four hours in the hospital when requesting emergency care. The processes in the emergency room at Södersjukhuset do not cope with this new goal. The authors studied the reasons for this and made suggestions based on the findings. The conclusions were that the emergency room should place doctors much earlier in the emergency care process or implement a system where specialists act as tutors to non-specialized doctors.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays portrÀtt i svenska dagstidningar under utgivningsÄret av den svenska översÀttningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde Är 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Syftet med studien var att beskriva prevalens av övervikt, fetma och undervikt hos 10-11-Äriga barn under en fyraÄrsperiod. Detta gjordes genom att jÀmföra tvÄ födelsekohorter, 1989 och 1993 med fokus pÄ könsskillnader och skillnader i socioekonomi (SES) definierat utifrÄn inkomst i fyra olika typomrÄden. Studien utfördes i Stockholms lÀn 2005 dÀr SES-omrÄden och skolor inom dessa omrÄden valdes slumpmÀssigt. Antropometriska data frÄn skolhÀlsovÄrdsjournaler insamlades frÄn barn i skolÄr fyra. Vikt, lÀngd och födelsedata erhölls frÄn 2416 10-11-Äringar födda 1989 och frÄn 2183 barn födda 1993.

Strandskyddet i Sverige Àr en del av allemansrÀtten som innebÀr att var och en har rÀtt att under ansvar fÀrdas fritt i den svenska naturen, den rÀtten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens frÄn förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fÄtt nytt innehÄll, bland annat att LÀnsstyrelsen Àr den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa Àrenden. En ny regel som ska sÀkerstÀlla att fri passage ges vid tomtplatsbestÀmning infördes Àven 2009.Ett antal överprövningsÀrenden har studerats för att kunna analysera tillÀmpningen av bestÀmmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie Àr tÀnkt att svara pÄ om krav pÄ fri passage förekommer i andra lÀnder.

Trots att forskning visat att en grön utemiljö spelar en stor roll för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande har de gröna ytorna i svenska stÀder bÄde blivit fÀrre och minskat i storlek under de senaste 30 Ären (Boverket, 2007). För att vÀnda denna trend har flera stÀder börjat arbeta med nÄgon form av grönytefaktormodell. Huvudsyftet med modellen Àr att skapa grönyta, men det Àr ocksÄ möjligt att gynna andra funktioner av utemiljön. En av dessa funktioner Àr rekreation. Om rekreation gynnas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, varierar dock mellan olika modeller. Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur olika grönytefaktormodeller behandlar rekreation.

This report investigates what attitude private forest owners in the County of Stockholm, Sweden have towards biodiversity landconservation. Private landowners were asked to answer a questionnaire containing questions about there property and there attitude towards biodiversity. The results show that private landowners attitude towards biodiversity is affected by, amongst other things, the size of their property; a larger property have a more negative owner than a smaller property. A landowner that lives on his property has a more negative attitude towards biodiversity than a landowner that?s not living on his property.

This essay is about testing the validity of an article written by Jonas Löwgren, called The use qualities of digital design. The study we have executed is about testing the featured qualities of digital design in the article on two search systems located in the library of Stockholm University and Södertörn University respectively to see how they are able to be applied on search systems. To acquire the information for the study, we handed out a written inquire among users of those systems. The result of this quantitative study shows us that many that five of Löwgrens qualities is likely to be present on the systems. Our conclusion is that five of these are appliable on search systems.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Denna uppsats Àr en jÀmförelse av tvÄ kartlÀggningar av prostitution pÄ Internet: ?NÀr prostitutionen flyttade in i vardagsrummet? skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ?Slutrapport frÄn projektet nÀtprostitution? skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.   Med hjÀlp av en diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlÀgga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ?sexsÀljare?/ ?prostituerad?, ?socialsekreterare? och den hjÀlp som socialsekreteraren erbjuder sexsÀljaren, analyserats.    Analysen och jÀmförelsen har visat att författarna till de bÄda texterna har skildaförhÄllningssÀtt till prostituerade, sig sjÀlva som socialsekreterare och den hjÀlp de erbjuder sin mÄlgrupp. Det förhÄllningssÀtt ?Slutrapport frÄn projektet nÀtprostitution? visar upp ligger nÀra ett förhÄllningssÀtt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hÄllningen till prostitution.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (TĂ€by, ÖsterĂ„ker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms lĂ€n anvĂ€nder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna Ă€r ambitionen att förkorta perioden för de nyanlĂ€ndas etablering pĂ„ arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes Ă€r kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal frĂ„n kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt fĂ„ ut de nyanlĂ€nda flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn pĂ„ kartlĂ€ggningen av kompetensen hos de nyanlĂ€nda. Flyktingkvinnor har generellt sett sĂ€mre förutsĂ€ttningar pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella Ă„tgĂ€rder vidtas för att stödja deras framsteg till sjĂ€lvförsörjning..