Sök:

Sökresultat:

1085 Uppsatser om Föreningen Balans - Sida 57 av 73

Fallolyckor bland Àldre pÄ sjukhus Riskfaktorer och prevention: Vad kan sjuksköterskan göra -en litteraturstudie

Bakgrund: Fallolyckor bland Ă€ldre Ă€r ett stort samhĂ€llsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med Ă„ldern. Äldre som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus Ă€r speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svĂ„ra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsĂ€kerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention krĂ€ver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvĂ„rd Ă€r frĂ€mst organiserat i Ă„tgĂ€rdsprogram mot ett flertal riskfaktorer.

Att Vara eller inte Vara - invÄnarnas image av Vara kommun

I dagens samhÀlle handlar det mycket om att företagen mÄste se över sin effektivitet ochtillhörande mÄlfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmÄlstyrning och strategiverktyg, ger upphov till stÀndig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser pÄ bÀsta sÀttoch samtidigt ta hÀnsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet Àr enstyrmodell dÀr man med stöd av mjuka och hÄrda styrtal, det vill sÀga finansiella och ickefinansiellamÄtt, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mÄl.Det Àr med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare Àr vÀl införstÄdda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kÀrnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vÀgledande feedback, sompÄ lÄng sikt ska leda till att företaget nÄr upp till den uppsatta visionen.

Sjuksköterskors upplevelser av etiska svÄrigheter i vÄrden

Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.

NÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet

Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.

PÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning -HFD 2011 ref 20 och dess pÄverkan pÄ redovisningen

Sammanfattning: Det har under lÄng tid tillbaka varit praxis att tillÀmpa alternativregeln vid intÀktsrapporteringen av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning, vilket innebÀr att man som redovisare vÀljer att inte aktivera företagets ofakturerade pÄgÄende arbeten. I HFD 2011 ref. 20 blev det faststÀllt att omrÄdet pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning Àr frikopplat frÄn beskattning. Det i sin tur innebar att de flesta normgivningsorgan Àndrade sina rÄd och rekommendationer, dock inte BFN.Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur parterna och instanserna i fallet frÄn 2011 har argumenterat i frÄgan samt att se hur domen pÄverkar redovisningen av pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning.För att kunna genomföra studien och finna svar pÄ studiens forskningsfrÄgor har vi intervjuat fyra utvalda respondenter och grundligt undersökt akten frÄn rÀttsfallet 2011. Vi har Àven tagit del av den pÄgÄende debatten gÀllande studiens omrÄde i tidskriften Balans.

Effektiv ekonomistyrning inom den offentliga sjukvÄrden : En fallstudie om Balanced Scorecard pÄ Karolinska Universitetssjukhuset

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts vÀldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden hade försÀmrats. PÄ grund av denna upp ? och nedgÄng har olika metoder tagits fram i syfte att förbÀttra effektiviteten. I vÄr undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som Àr en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som Àr skrÀddarsydd för privata företag och har dÀrför varit svÄr att tillÀmpa pÄ offentliga företag, sÄsom hÀlso- och sjukvÄrden.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Stadsrumsanalys av Hallonbergsplan, Sundbybergs stad

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av mĂ„len med den fördjupade översiktsplanen var att stĂ€rka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar och prĂ€glat utav mĂ„ngfald. Hallonbergsplan Ă€r ett ?busstorg? belĂ€get i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanlĂ€ggning. MĂ„let med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus pĂ„ platsens fysiska miljö och vilka förutsĂ€ttningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mĂ„l med den fördjupade översiktsplanen.

Uppfattningar av lÀrarbekrÀftelse i skolsituationer : ? en fenomenografisk studie utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Psykisk hÀlsa och naturvistelse : en intervjustudie med studenter/gymnasister i Stockholms lÀn

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hÀlsan pÄverkas av vistelse i naturmiljö jÀmfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillstÄndet och Àven koncentrationsförmÄgan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes Àven respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hÀlsa och vÀlmÄende.FrÄgestÀllningar:Hur pÄverkas sinnestillstÄndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö?Hur pÄverkas koncentrationsförmÄgan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö?Hur viktig Àr naturmiljö respektive stadsmiljö för kÀnslan av psykisk hÀlsa och vÀlmÄende?Metoden vi anvÀnt Àr fÀltstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill sÀga diverse problem som löses genom logiskt tÀnkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med Ätta studenter/gymnasister frÄn Stockholms lÀn, varav tvÄ mÀn och sex kvinnor i Äldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in pÄ diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkÀnnande.Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter kÀnner att naturmiljön erbjuder avslappning och ÄterhÀmtning samt bidrar till att de kÀnner sig piggare jÀmfört med stadsmiljöns mer hektiska och hÀndelserika miljö.

Samband mellan upplevd stress och sjÀlvtillit pÄ arbetsplatsen : En studie utförd pÄ kvinnor i arbetsrelaterade situationer

SammanfattningSyftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och sjÀlvtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. FrÄgestÀllning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och sjÀlvtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? VÄr hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och sjÀlvtillit i arbetsrelaterade situationer.För vÄr undersökning krÀvdes att vi kan mÀta tvÄ variabler; stressnivÄ och sjÀlvtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av en webbaserad enkÀt. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrÄgat 100 kvinnor som alla har nÄgon form av relation till oss.

MÄldifferenser inom ideella föreningar

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affÀrsmÀssig verksamhet har ocksÄ kraven pÄ och behoven hos elitidrottsföreningar förÀndrats. I föreningar pÄ toppnivÄ inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta Àr dessa föreningar mÄlstyrda. Balanced scorecard Àr en styrform som strÀvar efter att uppnÄ balans mellan mÄlsÀttningar vad gÀller mÄtt, tid och organisation. Parallellt med den affÀrsmÀssiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra mÄlsÀttningar Àn de affÀrsmÀssiga.

Intern Employer Branding : att marknadsföra sig som arbetsgivare gentemot sina anstÀllda

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har ocksÄ för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stÀmmer överens.För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkÀtstudie bland medarbetarna pÄ den största avdelningen pÄ företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding pÄ olika sÀtt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam vÀrdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen.

Institutioner i kommunal budgetering ? existerar de?

Alla verksamheter Àr i behov av nÄgon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som anvÀnds i sÄvÀl privat som offentlig sektor Àr budgeten, dÄ vanligtvis för ett Är. En svaghet som pÄtalas Àr den ettÄriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen Àr att vid tillÀmpning sÄ uppnÄs inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att pÄverka budgeteringen.

Pendling, infrastruktur och regioner : Med MĂ€lardalen som fokusregion

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Att leverera den kostnadseffektiva kvaliteten: förestÀllningar om tillÀmpad styrning ur ett revisors- och ett byrÄperspektiv

Den enskilde revisorn förvÀntas genomföra revisioner pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt och samtidigt upprÀtthÄlla revisionens kvalitet bÄde ur konkurrenssynpunkt och för att sÀkerstÀlla yrkets fortsatta legitimitet. NÀr kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs pÄ olika sÀtt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt dÀr den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse för vilka förestÀllningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrÄn om tillÀmpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie dÀr kvalitativ data samlades in genom djupgÄende intervjuer med sex representanter frÄn tre revisionsbyrÄer. För att bidra med bÄde ett revisors- och ett byrÄperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef frÄn varje revisionsbyrÄ.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->