Sök:

Sökresultat:

3434 Uppsatser om Förebyggande samtal - Sida 38 av 229

Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med barn som har cancer.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland Àven fÄr spendera tiden mellan tvÄ behandlingar pÄ sjukhuset. Under den lÄnga sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för bÄde förÀldrar och barn. Det Àr av stor vikt att samtala med barnen om det de gÄr igenom, dÄ det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och Àrlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivÄ.

Reflekterande samtal- verktyg för utveckling? : Pedagogers upplevelser av reflekterande samtal i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

The purpose of this study was to describe and analyses educators? experiences of reflective conversations in their teams and part of teams in relation to their work with pupils in need of special support. Ten educators representing ten different teams have been interviewed since all had experiences of working in teams and working with pupils in need of special support. Focus has been on the educators? experiences of the organisation, the effects of the reflections and the need to develop the reflective conversations in their teams and part of teams.

UtvÀrdering av lÀkemedelsgenomgÄngar : EnkÀtstudie som utvÀrderar vÄrdpersonalens upplevelser av lÀkemedelsgenomgÄngar pÄ Àldre patienter i VÀsterbottens lÀn under 2011 och 2012.

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

Att undervisa i historia utifrÄn skönlitteratur - ett fÀltarbete

Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fÀltarbete i tvÄ sjundeklasser fÄ kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsÀttningar att skriva en essÀ Àn i den andra klassen. EssÀuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning pÄ arbetsomrÄdet ?Egypten för 5000 Är? sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkÀt undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. NÀr det gÀller enkÀten och essÀuppgiften i de bÄda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nÀmnvÀrt frÄn varandra vilket jag hade förvÀntat mig.

Effekten av Ginkgo biloba pÄ minnesfunktioner och andra kognitiva förmÄgor hos personer med Alzheimers sjukdom eller annan demenssjukdom.

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

PÄ lek eller allvar : En kvalitativ undersökning om hur pedagoger anvÀnder sig av lek inom kommunal skola och Waldorfskola och hur lek anvÀnds skolförberedande inom förskoleklassen

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Samtalet som pedagogiskt verktyg i en förskolekontext - Samtal som möjliggör barns inflytande, delaktighet och lÀrande

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder bland Àldre med depression : En litteraturstudie

Depression bland Àldre Àr ett lÄngvarigt och underbehandlat tillstÄnd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de Àldre med depression dÄ den Àldre befolkningen ökar, vilket kommer att krÀva sÀrskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder bland Àldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Sjukgymnasters upplevelser av MI vid patientmöten : En intervjustudie

Bakgrund: VÄrdpersonal kan hjÀlpa patienter skapa motivation inför en beteendeförÀndring med motiverande samtal (motivational interviewing, MI). MI Àr en form av vÀgledning som hjÀlper patienter framkalla egna argument för en förÀndring. MI frÀmjar Àven samarbetet mellan vÄrdpersonal och patient.Syfte: Att undersöka sjukgymnasters upplevelser av MI vid patientmöten. Metod: Fyra sjukgymnaster som ansÄg sig arbeta med MI intervjuades i en semistrukturerad intervju. Intervjumaterialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Sjukgymnasterna hade övervÀgande positiva upplevelser av MI och upplevde att MI Àr bra dÄ patienter ska genomgÄ en beteendeförÀndring. Sjukgymnasterna upplevde ocksÄ att de fÄr en bÀttre bild av patientens situation och ett bÀttre samarbete med patienten med hjÀlp av MI.

?Det viktigaste Àr att fÄ leka? : Om tillhörighet, makt och kön som organiserande princip i fyra förskolebarns livsberÀttelser.

Enligt Konventionen om barnets rÀttigheter och LÀroplanen för förskolan har barn rÀtt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krÀvs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt Àr vad denna studie försöker inringa. UtifrÄn samtal och deltagande observationer under tio dagar av tvÄ femÄriga pojkar och tvÄ femÄriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberÀttelser, tolkats fram. Syftet Àr att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberÀttelse i samtal och samspel och vad som framstÄr som viktigt i deras liv vid undersökningstillfÀllet.Studien utgÄr frÄn hermeneutisk tolkningslÀra, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket Àr centralt för förstÄelsen av barns livsvÀrld.

Ett liv utan komplikationer. OmvÄrdnadsinterventioners inverkan pÄ egenvÄrd vid Diabetes Mellitus : - en litteraturstudie

Diabetessjukdomar blir ett allt större problem i dagens samhÀlle och prevalensen förvÀntas öka ytterligare. Med sjukdomen följer risken för komplikationer vilka Àr vanligt förekommande hos diabetespatienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur omvÄrdnadsinterventioner kan inverka pÄ patienters egenvÄrd inriktat mot att minska risken för senkomplikationer vid Diabetes Mellitus. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Artiklarna till studien söktes i databaserna CINAHL och PubMed, varefter dessa genomgick en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.

FörÀldrars upplevelser av osÀkerhet inför att vaccinera sina barn med MPR-vaccin

Att kÀnna osÀkerhet inför MPR vaccinationen kan innebÀra att beslutet att vaccinera sina barn upplevs pÄfrestande för förÀldrarna. Eftersom förÀldrar i allmÀnhet vill sitt barns bÀsta vill de inte pÄ nÄgot sÀtt riskera att göra sitt barn illa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars osÀkerhet inför att vaccinera sina barn med MPR-vaccin mot mÀssling, pÄssjuka och röda hund. Sexton vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att bli pÄverkad av media, att ha för lite kunskaper, att kÀnna oro och rÀdsla för vaccinets biverkningar samt att kÀnna brist pÄ förstÄelse frÄn vÄrdpersonal och anhöriga.

Bör diklofenak vara receptbelagt? : En jÀmförande litteraturstudie om biverkningar med diklofenak och andra traditionella icke-steroida antiinflammatoriska lÀkemedel

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

Livet Àr ditt! : en studie om livskvalitet och motiverande samtal

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde pÄverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frÄgestÀllningarna var: Kan en kort period av MI förÀndra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI pÄ livskvaliteten? Finns det nÄgra skillnader i eventuell förÀndring av livskvalitet mellan kön, Älder samt utbildningsnivÄ?MetodStudien bestod av tvÄ MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkÀtundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information pÄ företagets intranÀt. 25 anmÀlda bildade MI-gruppen och dÀrefter efterfrÄgades kontrollgruppsdeltagare via mail, 23 anstÀllda bildade kontrollgruppen.

En dag av sprÄkstimulering

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gÀllande. DÄ grunden för lÀsning lÀggs i förskolan har förtydliganden av mÄl och riktlinjer för barns sprÄkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade lÀroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag Àr att varje barns sprÄkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrÄn deras olika förutsÀttningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska sprÄkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och nÀr dennes sprÄkutveckling dÄ stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrÄn aktuell forskning pÄ omrÄdet med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->