Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades.

Den här studien syftar till att förstå hur föräldrar/familjehemsföräldrar, till barn som utsatts för sexuella övergrepp, upplever den behandling som de själva fått. Nio föräldrar/familjehemsföräldrar har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var föräldrar/familjehemsföräldrar som avslutat sin behandling på BUP Elefanten under år 2005 eller 2006. De hade medverkat vid minst fem samtal och var själva inte förövare.Intervjuerna analyserades utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Bearbetningen resulterade i sju teman: tillgänglighet, helhetssyn, känslor, föräldrarollen, personlig hjälp, behandlaren och avslut.

Bakgrund: Peniscancer är en ovanlig tumörsjukdom och incidensen varierar kraftigt. I Sverige diagnostiseras ca 130 nya fall årligen. Peniscancer är vanligast hos äldre män, men kan även drabba yngre män. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar på könsorganet och att söka vård i tid. Peniscancer är skambelagt och inget männen gärna pratar om.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra antibiotikabehandling med corneal collagen crosslinking (CXL)-behandling genom fotoaktivering av riboflavin vid bakteriell keratit. Att experimentellt undersöka om en viss stam av Pseudomonas aeruginosa kunde infektera cornealt epitel var också en del av studien.Metod: Litteraturstudie samt ett experiment med Pseudomonas aeruginosa och grisögon in vitro.Resultat: Dagens behandling av keratit är initial med antibiotika. I experimentella studier har CXL använts både i kombination med antibiotika och som enskild behandling. Positiva resultat från studier med CXL som behandling mot keratit har rapporterats.Resultatet av det experimentella försöket pekar på att den stam av Pseudomonas aeruginosa som användes i experimentet inte kan penetrera ett intakt epitel.Slutsats: CXL kan bli en viktig och användbar behandlingsform vid keratit, särskilt med tanke på den ökade antibiotikaresistensutvecklingen. Ytterligare forskning på området krävs dock innan metoden kan bli fullt vedertagen.För att kunna fastställa om stammen av Pseudomonas aeruginosa i det aktuella experimentet har virulensfaktorer för att ta sig in i ett oskadat epitel eller inte krävs fler försök..

AbstractRestless legs syndrome (RLS) är ett kroniskt neurologiskt tillstånd som karakteriseras av en intensiv oro och obehagliga krypningar djupt inne i benen som förekommer i vila. Besvären upplevs som svårast på kvällen och natten och lindras av att man rör på sig. Hos majoriteten av de som lider av RLS förekommer även ofrivilliga periodiska benrörelser i sömn (PLMS) vilket medför täta mikrouppvaknanden. Detta försvårar övergång i djupare sömn vilket kan i sin tur leda till allvarliga sömnstörningar. Man kan dela in RLS i en primär form och en sekundär form beroende på om syndromet kan klarläggas till någon bakomliggande orsak.

Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys.

Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt 1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Andvändning av komplementära metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementär och alternativmedicin (KAM) inom primärvården i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvärk, rygg- nackbesvär och stress hos en del patienter. Huvudvärk är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Förutom att orsaka patienten lidande är det en stor kostnad för samhället.

I Sverige finns en hög frekvens av rotfyllda tänder med apikal parodontit och en praxis för behandling saknas. Denna studie syftar till att röntgenologiskt kartlägga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder som ej blivit föremål för ytterligare endodontisk eller kirurgisk behandling och att identifiera variabler som påverkar progressionen för att ge ett bättre underlag för behandlingsbeslut. Röntgenbilder på rotfyllda tänder med apikal parodontit som lämnats utan åtgärd (n = 120) granskades avseende förändringen av den apikala parodontiten under minst en 3-års period under åren 2002-2011. Progression av den apikala parodontiten observerades i 22,5% av de studerade tänderna, trots att man sannolikt tidigare bedömt att den apika parodontiten inte behövde behandling eller att man kunde avvakta med behandling. Ingen av de studerade variablerna: den ursprungliga apikala parodontitens storlek, rotfyllningens längd, rotfyllningens täthet, typ av koronal restaurering eller den koronala restaureringens täthet befanns ha något samband med den apikal parodontitens progression.

Studien är en utvärdering av behandling som utförts på en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, där patientgruppen utgörs av kvinnor och män med erfarenhet av sexuella övergrepp. Våld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhälsoproblem av Västerbottens läns landsting och utvärdering av behandling för den här gruppen är viktig att göra som ett led i folkhälsoarbetet, men också för att undersöka om det är möjligt att bedriva tidsbegränsade behandlingar med bibehållen vårdkvalitet och goda behandlingsresultat.Studien baseras på ett patientmaterial bestående av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under åren 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 års ålder, 43 % i förskoleåldern. Drygt hälften av patienterna uppger övergrepp från flera förövare. Mer än 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianåldern för gruppen är endast 29 år.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning. I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling.

Felin infektiös peritonit (FIP) är en dödlig sjukdom hos katter som orsakas av felint coronavirus (FCoV). Sjukdomen är ett stort problem inom veterinärmedicinen då det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Detta gör att det är en fruktad sjukdom, både för katterna som drabbas och djurägare såväl som för veterinärer som inte kan göra något mer än att konstatera en diagnos, vilket så gott som alltid innebär en negativ prognos. Denna litteraturstudie tar upp det senaste inom forskningen för behandling av FIP för att ge en inblick i framtidens potentiella möjligheter för att kunna bota sjukdomen. De behandlingar som tas upp är polyprenyl immunostimulant, cathepsin B-inhibitorer och proteasinhibitorer riktade mot 3CL-proteaser, antikroppar mot felint TNF-alfa, en studie som visar att det sker en minskning av antalet NK-celler och regulatoriska T-celler hos FIP-katter, chloroquine samt Galanthus nivalis agglutinin och nelfinavir. Dessa olika studier innefattar in vitro- såväl som in vivo-försök, antivirala aspekter såväl som nya fakta angående immunförsvaret hos FIPinfekterade katter. Anledningen till varför det ännu inte finns ett bra botemedel är mycket på grund av den komplexa patogenesen kring sjukdomen där stora kunskapsluckor finns, som i sin tur leder till en ineffektiv och sen diagnostik. Slutsatsen av uppsatsen ger inget tydligt svar på hur man kan behandla FIP, men ger en inblick i vad som förhoppningsvis kan förväntas i framtiden.

The purpose of this essay was to describe the opinions of different religious and non-religious ideologies and aspects of treatment, concerning use of drugs and drugsaddiction, and with a special focus at Narconon. We also wanted to try to understand the connection between professionalism and ideology in their treatment.Our central questions where;· How does the treatment Narconon's provides, look like?· What is Narconon's opinion on use of drugs and drugaddiction?· What is Narconon's connection to the Scientology?· Is there any scientific proof that Narconon's treatment is functioning?· How can we understand the connection between professionalism and ideology in treatment?We made intervjues with six social workers and six intervjues with staff at Narconon. Added to the intervjues, we studied articles and Internet research.From our work and through information we have got from Narconon, we have discovered the need of further research concerning their treatment. Narconon does continuous following-ups when the treatment is finished.

Alexanderson, Y. & Musiyovska, D. Sexualitet och livskvalitet. En litteraturstudie om förändringar i sexualiteten efter behandling för prostatacancer och dess påverkan på patientens livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.