Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteÀr att skapa förstÄelse för vad som gör barn stressade i skolan och hÀrigenom ge förutsÀttningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning Àr begrÀnsad till tiden kring och under idrottslektionen och hÀrmed Àr studien inriktad pÄ att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress Àr speciella krav som vÄr kropp utsÀtts för. Det finns bÄde positiv och negativ stress och bÄda Àr en del av livet. Orsaker till stress hos barn Àr framförallt förÀldrarnas och andras vuxnas förhÄllningssÀtt i olika situationer.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt vÄld i skolan. Arbetet undersöker Àven hur tidningsrubriker av vÄld i skolan har sett ut under de senaste fem Ären, och hur pedagogerna ser pÄ tidningars framstÀllning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lÀrare och en fritidspedagog pÄ respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker frÀmst genom tidningsarkiv pÄ Internet, men Àven genom olika dagstidningars nÀtupplagor. VÄra teoretiska utgÄngspunkter utgÄr frÄn tidigare rapporter och undersökningar genomförda angÄende vÄld i skolan, samt tidigare forskning angÄende tidningars framstÀllning av samma Àmne.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgÄng. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och för studien Àr tvÄ rektorsomrÄden utvalda och representeras av tvÄ rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns mÄnga fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptÀcka barn i behov av sÀrskilt stöd och stöd Ät personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, Àr den frÀmsta anledningen till att rektorerna valt att satsa pÄ specialpedagoger i förskolan. Vem som frÀmst gynnas framkommer inte utan barn, förÀldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nÀmns alla som de som har stor nytta av arbetet.

Sammanfattning Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vad barn i den s.k. slukarÄldern lÀser, vad som pÄverkar deras val av böcker och vilken betydelse fritidslÀsningen har för hur de förhÄller sig till lÀsningen i skolan. Dessa tre frÄgestÀllningar kan hjÀlpa oss förstÄ hur vi lÀrare kan uppmuntra och stimulera elever till lÀsning. Detta examensarbete anknyter till tidigare forskning och beaktar kursplanen i svenska. Vidare bygger det pÄ mina egna empiriska undersökningar: en enkÀtundersökning bland 71 elever pÄ tvÄ olika skolor samt pÄ intervjuer med sex barn och en skolbibliotekarie. Sammanfattningsvis visar mitt resultat att barn föredrar att lÀsa fantasy och spÀnnande böcker och att de i hög grad pÄverkas av hemmets utbud av böcker. Majoriteten av mina informanter Àgnar mycket tid till lÀsning bÄde i skolan och pÄ fritiden.

En empirisk undersökning av lÀrares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lÀrares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör ocksÄ vilka faktorer som Àr viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lÀrande som Àmne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger pÄ nio lÀrarintervjuer utförda i Ärskurserna 4-9, med tonvilkten lagd pÄ de högre Ärskurserna. Resultatet av studierna Àr att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns Àrkomplext. Det finns mÄnga faktorer som inverkar pÄ resultatet.

Denna uppsats handlar om social Ängest hos elever i skolan relaterat till skolans arbetssÀtt och redovisningsformer. VÄrt syfte var att undersöka lÀrares uppfattningar huruvida skolans arbetssÀtt och redovisningsformer kan medföra eller motverka att social Ängest framkallas hos eleverna. Syftet var Àven att undersöka elevers Äsikter om arbetssÀtt och redovisningsformer i skolan. UtifrÄn resultatet av enkÀtundersökningen, intervjuerna och det som tidigare forskats fram i Àmnet drog vi slutsatsen att skolans arbetssÀtt och redovisningsformer bÄde kan medföra och motverka att social Ängest framkallas hos eleverna. Detta beroende pÄ vilken hÀnsyn som tas till problem med social Ängest i skolans vardagliga arbete..

Bakgrund D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur lÀrarna arbetar för att fÄ barn engagerade i höglÀsningen i bÄde förskola och skola. Vi har valt en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer samt observationer som metod. Vi har intervjuat fem lÀrare och sex förskollÀrare samt observerat under deras höglÀsningsstunder. I resultatet visade det sig att i bÄde förskolan och skolan engagerar lÀrarna barnen pÄ olika sÀtt. Medan förskollÀrarna ansÄg att höglÀsning kan vara en vilostund för barnen ansÄg lÀrarna i skolan att höglÀsning skapar gemenskap.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhÀlle har Àndrats i en negativ riktning, med begrÀnsad fysisk aktivitet och sÀmre matvanor. Skolan Àr en plats som kan gynna barn och ungas kost och hÀlsovanor. Idrott och hÀlsa samt hem och konsumentkunskap Àr tvÄ Àmnen som kan bidra till att frÀmja elevernas hÀlsa. En bra skolgÄrdsmiljö och en lugn mÄltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn Àter mÄnga av sina mÄltider i skolan och skolan har möjlighet att pÄverka deras matval i en positiv riktning.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

SyfteSyftet med detta arbete var att utifrÄn ett inlÀrningspsykologiskt perspektiv belysa hur olika yrkeskategorier i skolan bedriver undervisning om kost. Detta syfte var indelat i tre frÄgestÀllningar:1. Hur, med vilka pedagogiska medel, förmedlar skolan kunskaper om kost?2. Vilken teoretisk kunskap om kost förmedlar skolan till eleverna?3.

Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad förÀldrar och lÀrare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ÀmnesomrÄdet, i denna del tas bland annat upp lÀroplanens riktlinjer inom undersökningsomrÄdet. I arbetets empiriska del redogör vi för vÄra undersökningar. Dessa genomfördes med enkÀter till en grupp förÀldrar och intervjuer med tvÄ lÀrare.