Sök:

Sökresultat:

54 Uppsatser om Före Bornholmsmodellen - Sida 4 av 4

 "Vi utgÄr bÄde frÄn helheten och delarna" :  TvÄ förskollÀrares beskrivning av hur de arbetar i förskoleklass för att frÀmja elevernas lÀs- och skriftsprÄkliga utveckling

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Förebyggande arbete i förskolan : LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och utrÀtta.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

LÀs- och skrivundervisning : en kvalitativ studie om sex pedagogers arbete i förskoleklass och skola

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

Pedagogers uppfattningar om sprÄkstimulering i förskolan

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet sprĂ„kstimulering, men Ă€ven hur barn som har sprĂ„kliga svĂ„righeter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sĂ€ttas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjĂ€lp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i tvĂ„ olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med sprĂ„kstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att pĂ„ en lagom anpassad nivĂ„ föra samtal med barnen, liksom att ta vara pĂ„ vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara sprĂ„kstimulerande arbetssĂ€tt. Även lek, sĂ„vĂ€l fri som planerad liksom aktiv höglĂ€sning beskrivs ocksĂ„ vĂ€rdefullt i sammanhanget. FĂ€rdiga modeller och material sĂ„som Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansĂ„gs ocksĂ„ vara stödjande.

Arbete med strukturerat sprÄkmaterial : sett ur ledningens, pedagogens och barnets perspektiv

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Fonologisk medvetenhet i förskoleklass : 8 pedagogers tankar om undervisning i fonologisk medvetenhet

Bakgrund: Uppsatsidén har vÀckts genom att vi under vÄr utbildning lÀst kurserna Barnet i matematikens och skriftsprÄkets vÀrld och Barns skriftsprÄksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till lÀs- och skrivinlÀrning diskuterats. Vi har Àven mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem mÀrkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet vÀckts.Syfte: Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tÀnker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka arbetssÀtt, modeller och material anvÀnder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmÄl, elever med svÄrigheter och utifrÄn kartlÀggning? StÀmmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom omrÄdet?Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass.

Fonologiska svÄrigheter hos barn : En studie om hur olika yrkesgrupper kan arbeta med detta

SammanfattningI dagens samhÀlle Àr det viktigt att kunna kommunicera verbalt med olika personer i olika situationer och sammanhang. För de flesta sÄ Àr detta inget större problem, men om man har svÄrigheter med talet som exempelvis stamning, pratar otydligt eller inte kan sÀga vissa sprÄkljud, sÄ kan det vara ett hinder för att föra ett samtal. Vi har fÄtt intresse för fonologiska svÄrigheter genom verksamhetsförlagd utbildning och i vardagen dÀr vi mött barn som pÄ olika sÀtt har haft problem med sitt sprÄkande. DÀr av har vi intresserat oss för hur olika yrkesgrupper i en viss kommun arbetar för att hjÀlpa barn som har fonologiska svÄrigheter. Vi vill undersöka hur termen sprÄkstörning definieras och om respondenterna upplever att det finns en "vÀnta och se ? mentalitet" gÀllande sprÄksvÄrigheter.

Olika-lika Alla Àr unika : En studie om flersprÄkighet i förskoleklass

Denna studie har Àmnat ta reda pÄ hur pedagoger verksamma i förskoleklassen tÀnker kring flersprÄkighet i förhÄllande till miljö och sprÄkutvecklande arbetssÀtt samt hur de tar tillvara pÄ den mÄngkulturalitet som finns i förskoleklassen. Vidare berör den pedagogernas attityder till Àmnet.  Studien har genomförts i form av tre intervjuer med tvÄ förskollÀrare och en fritidspedagog i förskoleklasser pÄ tre olika skolor i södra Sverige. Studien Àr genomförd efter en kvalitativ forskningsmetod med utgÄngspunkt i hermeneutiken. FrÄgestÀllningarna i intervjuerna har bland annat handlat om med vilka verktyg pedagogerna arbetar med i sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn, hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngkulturalitet som finns och hur de ser pÄ miljöns betydelse i förhÄllande till flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Enligt forskningen Àr pedagogernas attityder till flersprÄkighet av stor vikt för hur de kommer att utvecklas bÄde i sitt modersmÄl och i andrasprÄket. Det Àr lÀrorikt att lÀra sig tvÄ sprÄk men en utveckling i modersmÄlet Àr viktig för att kunna tillÀgna sig ett andra sprÄk.  I vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna inte arbetar annorlunda med de flersprÄkiga barnen Àn med de som endast har ett sprÄk.

?I glÀdje föds kreativitet? ? Fyra pedagogers uppfattningar av Tragetonstrategin

BAKGRUND:Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vÄr utbildning, blev vi intresseradeav att undersöka strategin nÀrmare. I vÄr bakgrund presenterar vi bland annat olika lÀs- ochskrivinlÀrningsmetoder sÄ som Bornholmsmodellen, LÀsning pÄ Talets Grund (LTG), WritingTo Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt tvÄolika perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrning; formalismen och funktionalismen. Inomformalismen Àr arbetssÀttet syntetiskt, dvs. man utgÄr ifrÄn delarna för att steg för steg nÀrmasig en helhet.

<- FöregÄende sida