Sökresultat:
1076 Uppsatser om Förarprövare - Sida 5 av 72
Hur ser vi pÄ reklam? : En kvalitativ studie om studenters relation till reklam
UtifrÄn de analyser vi gjort har det visat pÄ tydliga tendensergÀllande studenter och vilken typ av reklam de anser varabÀst. Finess och en spÀnnande grafisk utformning har varitÄterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom fÀrg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten Àr.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del Àr den som först lÀggs mÀrke till om nÄgon,dÀrav Àr det ocksÄ i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..
Skapande av karta för fordonsreglering med framförhÄllning
Utbudet av bra, tÀckande vÀgkartor som innehÄller information om vÀgarnas lutningar Àr idag begrÀnsat. Att skapa sÄdana kartor Àr ocksÄ dyrt, dÄ det krÀver bÄde arbetskraft och dyr utrustning. Tack vare en ny algoritm Àr det dock nu möjligt att skatta lutningen pÄ en vÀg endast genom anvÀndandet av en enkel GPS-enhet och redan existerande sensorer i tunga lastbilar. Genom att kombinera flera sÄdana mÀtningar för samma vÀg Àr det möjligt att fÄ en bra skattning av vÀgens lutning.I detta arbete har ett system för att skapa vÀgkartor med lutning bÄde implementerats och utvÀrderats. Resultaten visar att det Àr möjligt att skapa vÀgprofiler med lutningsinformation genom att anvÀnda redan tillgÀngliga sensorer.
FörskollÀrares intentioner med barnens utomhusvistelse
Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollÀrares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. VÄra frÄgestÀllningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollÀrare hade med barnens utomhusvistelse? I vÄr studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner gÄr hand i hand och det Àr mycket tack vare att förskollÀrarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet Àr fostrande.
Kvinnojourers arbete med vÄldsutsatta Àldre kvinnor ? en kvalitativ enkÀtundersökning
Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj Àr ett relativt outforskat omrÄde. I den hÀr uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende pÄ ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom Ätta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i tvÄ kommuner i JÀmtlands lÀn. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnÀt i kommunen, tack vare kontakter med socialtjÀnst, boendepersonal m.fl. vilket pÄverkar deras KÀnsla av Sammanhang.
Den stereotypa bildens konsekvenser : En semiologisk analys av myten om samerna och deras renar
Intentionen med denna uppsats var att, genom att göra en semiologisk analys av myten om samerna och deras symbiotiska förhÄllande till renarna, fÄ klarhet i vilka konsekvenser denna stereotyp har, och har haft, för det samiska folket.  Undersökningen visar inte bara negativa konsekvenser, sÄ som nedvÀrdering och förskjutning, utan att bilden Àven har en positiv sida. Idag nÀr myten mer eller mindre avslöjat sig sjÀlv, givetvis mycket tack vare mytkonsumenternas ökade intresse och förstÄelse för ursprungsbefolkningar, blir stereotypen avmytifierad ? d.v.s. den blir Äter en symbol för samerna och det samiska. Samerna kan nu sjÀlva, i förmedlandet av den egna historien, anvÀnda sig av bilden och medverka till att den förÀndras.   .
En studie om inÄt- och utÄtagerande barn
En studie om inÄt- och utÄtagerande barn av Christian Antoft. Studien baseras pÄ kvalitativa djupintervjuer av lÀrare. Syftet med denna studie Àr att försöka klargöra lÀrarnas syn pÄ inÄt- respektive utÄtagerande barn samt hur lÀrarna bemöter dessa och vilka ÄtgÀrder lÀrarna kan vidtaga för att hjÀlpa och stötta dessa barn. Intervjupersonernas svar kan ha pÄverkats av deras personliga erfarenheter vilket framgÄr av resultatredovisningen. Min slutsats Àr att intervjupersonerna och litteraturen i stort sett Àr överens om att de utÄtagerande barnen söker all form av kontakt vare sig den Àr positiv eller negativ, dÀrför Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ positivt beteende.
Direktgjuten slitbetong pÄ broar: stÄlfiberarmerad och
sjÀlvkompakterad
Vanligaste belĂ€ggningen pĂ„ broar Ă€r asfalt pĂ„ ett tĂ€tskikt/broisolering av bitumen. Dessa krĂ€ver mycket underhĂ„ll och har kort livslĂ€ngd. BetongbelĂ€ggning ersĂ€tter bĂ„de asfalten och broisoleringen. DĂ€rmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulĂ€rt samt man undviker en relativt sett underhĂ„llsintensiv asfaltbelĂ€ggning. Vid följande fall Ă€r direktgjuten slitbetong (stĂ„lfiberarmerad & sjĂ€lvkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstĂ„nd dĂ€r inspektioner och underhĂ„ll krĂ€ver lĂ„nga resor • klimat som krĂ€ver dubbdĂ€ck under lĂ„ng tid • broar dĂ€r underhĂ„ll försvĂ„ras tack vare hög trafikintensitet.
Att söka och finna : Musikterapi med tvÄ personer som genom förgiftning drabbats av hjÀrnskada
Funktionsinriktad musikterapi (FMT) kan anvĂ€ndas till att utveckla personer med olika funktionsnedsĂ€ttningar oavsett Ă„lder. I detta examensarbete beskriver jag arbetet med ett barn och en vuxen som har funktionsnedsĂ€ttningar pĂ„ grund av hjĂ€rnskada. Den ena har en förvĂ€rvad och den andra en medfödd skada.Det har funnits skillnader i arbetet med dessa bĂ„da personer men likheterna har övervĂ€gt. Ăven i resultatet finns en tydlig överensstĂ€mmelse mellan de bĂ„da. Min erfarenhet sĂ€ger att FMT med sin tydliga struktur skĂ€nker ro att fĂ„ tillgĂ„ng till den egna förmĂ„gan.
Civil-MilitÀr Samverkan : En organisationskulturell kunskapsutmaning
Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..
Identifiering av viktiga steg vid processen att utveckla och implementera en IT-strategi
IT-strategier Àr komplexa och det kan för ett mindre företag i nÀringslivet vara svÄrt att selektera vad som bör ingÄ i en IT-strategi. FrÀmst kan det vara svÄrt att veta hur tillvÀgagÄngssÀttet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjÀlp.För att undersöka problemomrÄdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom omrÄdet. Studien visar att det övervÀgande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjÀlp. IT-strategierna har formulerats och implementerats pÄ ett lyckosamt sÀtt vare sig informell- eller formell metod anvÀnts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och vÀldokumenterat arbete.
Hur skapar man en god lÀrmiljö i en skola för alla?
Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.
?Det Àr tack vare dom jag lever?. : En utvÀrdering av en kvinnojour.
I en fallstudie som Àr tÀnkt att utgöra en del av en större utvÀrdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende mÄluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd pÄ brukarnas upplevelse av behov, förvÀntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjÀlp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkÀter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. SÀrskilt dÄ det gÀller psykisk hÀlsa, rÀdsla och sjÀlvförtroende men Àven för andra problemomrÄden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förÀndring som skett pÄ individnivÄ Àr att det fysiska vÄldet har upphört.
Att utveckla och vidmakthÄlla
Sammanfattning
I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor.
Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet.
Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.
Styrsystem för fordon med hjÀlp av artificiella neurala nÀtverk
Denna rapport jÀmför tvÄ nÀtverksarkitekturer för artificiella neurala nÀtverk vars uppgift Àr att realisera ett styrsystem för ett fordon som det Àven skall lÀra sig att styra. JÀmförelsen bygger pÄ utförda experiment dÀr de bÄda nÀtverken fick lÀra sig att styra ett fordon lÀngs en slumpgenererad vÀg. BÄda nÀtverken bygger pÄ belöningsbaserad inlÀrning för att lÀra sig lösa uppgiften.Resultatet av utvÀrderingen visar bÄde att nÀtverken inte hade nÄgra problem med att lÀra sig att styra fordonet och att de inte krÀvde lÄng tid för att kunna lÀra sig hur fordonet skulle styras. Resultaten visar inte heller att nÄgon skillnad fanns i vare sig tillförlitlighet eller generaliseringsförmÄga hos de bÄda nÀtverksarkitekturerna..
"Hon ska ju ha sÄna dÀr brudklÀder pÄ sig" : Barns tankar kring genus utifrÄn en saga
Syftet med studien Àr att belysa hur barn i Äldrarna tre till fem Är tÀnker kring genus. Barnen fick lyssna pÄ sagan ?Prinsessan PapperspÄse? (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgÄngspunkt frÄn sagan. Resultatet visar att barnen tÀnker relativt lika kring genus oberoende av kön och Älder.