Syftet med denna studie är att ta reda på om den kommunala demokratiska processen har berörts av projektet Medborgarpaneler. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvärdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pågå under tre år. Vi har använt oss av både kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanställt och analyserat, för att få fram material till vår undersökning.De resultat som vi fått fram visar på att det är ett lyckat projekt från kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat.Valet av intervjupersoner gjordes på följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade också ut enkäter till deltagarna i Medborgarpaneler via de befintliga mail-listorna som fanns.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka en möjlig vitalisering av demokratin genom fokusgrupper och folkomröstningar ur ett direktdemokratiskt respektive deliberativ synsätt där John S Dryzek får stå som referensram för den deliberativa demokratin. Två specifika fall av fokusgrupper och omröstningar studeras närmare. Det första är en fokusgrupp som genomfördes angående fritidsgårdarnas fortsatta verksamhet i Luleå och inkluderade sju av de tio fritidsgårdarna inom kommunen. Fokusgrupperna var uppdelade i tre olika grupper, fritidsgårdsledare, ungdomar samt politiker- och tjänstemän. Dessa träffades sedan för ett gemensamt möte den 14 maj 2008.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge ? as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg ? can contribute to the understanding of deliberative democracy.

Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet.

I denna D-uppsats studeras förslaget att ersätta dagens län med 6-9 storregioner. Studien syftar till att analysera och diskutera hur detta förslag kommer påverka Norrbottens län, samt jämföra förslagets förväntade effekt med resultatet som har påvisats av försöksverksamheten i Region Skåne och Region Västra Götaland. De frågeställningar som uppsatsen behandlar studerar vad regionaliseringen skulle innebära för Norrbottens län, vad gäller demokratiska och ekonomiska aspekter, med utgångspunkt från Ansvarskommitténs del- och slutbetänkanden, samt Statskontorets utvärdering av försöksverksamheten i de ovan nämnda regionerna. Två regionindelningsförslag identifieras, bestående av antingen Norrbottens och Västerbottens län, eller dessa tillsammans med Jämtlands och Västernorrlands län. Uppsatsen resulterar i att effekter på samordning och resursutnyttjande inte är tillräckliga argument för eller emot regionalt självstyre, att det är oklart om decentraliseringsprocessens effekt på Norrbotten kommer ha den effekt som regeringskansliet ämnar, nämligen att verksamhetsansvar och beslutsfattande ska ligga så nära de människor som berörs av besluten som möjligt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras.

On-call work has increased substantially in the past 20 years in Sweden, not least in the public sector and most notably in health and social care. This thesis argues that the increase has considerable influence on the prospects of on-call workers in the public services to act as guardians of democracy. Based on theories of Lennart Lundquist, the results of this study show that on-call workers suffers from inferior opportunities to act as democratic guardians in particularly two matters. First; they have fewer prospects than standard employees of professionalism due to lack of education and capacitation. Second; on-call workers have inferior opportunities to protest against wrongs, due to no real formalized possibilities to inform and due to transactional psychological contracts.

Vår kandidatuppsats tar avstamp i Henry Jenkins teorier om mediekonvergens, Pierre Lévys teorier om kollektive intelligens och Pierre Bourdieus teorier om det sociala rummet. Syftet med denna uppsats är var att undersöka hur en person, med hjälp av en blogg, kan ta sig in i dagens medielandskap och skapa sig ett utrymme. För att undersöka detta valde vi att utgå från Melika Zakariaes blogg, Du Vet Inte. Vi gjorde även en intervju med Melika för att få en så övergripande bild som möjligt av hennes arbete med bloggen. I analysen har vi använt oss av Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus som verktyg för att se hur hon tar plats i det nya medielandskapet.Det vi kom fram till i vår undersökning var att Melika, i och med dagens medielandskap, lättare kan skapa sig en viktig position och bli en inflytelserik person i hiphopfältet.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

AbstractMediernas granskning av de politiska makthavarna är utan tvekan en förutsättning för en fungerande demokrati. Granskningen riskerar emellertid att övergå i mediedrev där allt är offentligt och ingenting anses tillhöra privatlivets helgd. Detta riskerar i sin tur att leda till att den granskade personen avgår från sin post och man talar därför om mediernas avskedandemakt som ett demokratiskt problem.Med hjälp av ett eget utarbetat analysschema har vi utfört en kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen i tre svenska tidningar kring fyra politiska affärer. Undersökningen är komparativ och bygger på Mills olika utfalls-design. Studien syftar till att utreda huruvida förekomsten av ?privat smutskastning? alternativt avgångskrav kan förklara att vissa mediedrev leder till avgång.Med facit i hand har vi kunnat konstatera att våra hypoteser fått visst stöd men att inga generella slutsatser kan dras från denna undersökning.

Denna uppsats behandlar hur lärare kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. Syftet med uppsatsen är att ur ett elevperspektiv vidareutveckla våra kunskaper i vad elever anser att lärare kan göra för att förebygga och åtgärda mobbning. För att uppnå detta görs en beskrivning utifrån litteraturen kring mobbningens innebörd, dess orsaker, samt en skildring av demokrati och elevinflytande i klassrummet med samtal som ett verktyg. Vidare ges förslag på hur mobbning kan åtgärdas samt förebyggas i skolorna. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord på Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berättelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ där uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en häxjakt på partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering använder den uppkomna krisen för att förstärka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberättelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de står som en gemensam bov i narrativet.

The aim of this study is to get a better understanding of the Iranian regime. My theory is that the Iranian regime is a semi-dictatorship, based on the soul fact that semi-competetive elections take place. The main question this thesis tries to answer is what characterizes the political construction of the Iranian regime and by what means does it implement its political goals. In trying to answer this question the case of Iran is applied to four specific typologies being, semi-dictatorship, military rule, single party rule and personal rule. The aim has not been to categorically analyze if the Iranian regime matches one typology or the other perfectly, as this is seldom the case when it comes to typologies.After analysis of the four typologies, the conclusion is that the Iranian regime utilizes semi-competitive elections to give a guise of democracy, as is in line with a semi-dictatorship.