Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år .Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna.

Meningen med denna studie var att låta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppväxten i ett familjehem och hur uppväxtförhållanden har påverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrågor där intervjuguiden var vårt underlag för våra samtal. Respondenterna inledde med en liten berättelse av sin uppväxt. Därefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i både frågor och svar.

I och med de stora förändringar Försvarsmakten genomgått under omstruktureringen från det tidigareinvasionsförsvaret till insatsförsvaret har nya förutsättningar för och krav på personalförsörjningen avförbanden uppstått. Dagens värnpliktssystem är inte anpassat för att på ett effektivt sätt erbjuda underlagför bemanning av de insatsförband Försvarsmakten producerar idag. Möjligheten att i framtidenkontraktsanställa personal för tidsbegränsad tjänstgöring är en möjlig väg att personalförsörjamorgondagens svenska Försvarsmakt. Svenska flottan hade under första hälften av 1900-talet enorganisation som bestod av kontraktsanställda sjömän för tjänstgöring ombord på flottans stridsfartyg,sjömanskåren. Denna kår rekryterade ungdomar direkt från civil folkskola men även från en militärorganisation, skeppsgossekåren, som hade till uppgift att i tidig ålder rekrytera och utbilda ungdomar förtjänst ombord på fartyg.

Företagshälsovården har en unik möjlighet till multidisciplinärt omhändertagande liksom goda samordningsmöjlighet tack vare en nära relation till både arbetsgivare och arbetstagare. Men - görs rätt saker? Och görs de i rätt tid?PREVIA har sedan 2002 02 ett principdokument för rehabilitering ?Rehabvägen - ett arbetssätt för tidig rehabilitering?. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rehabiliteringsprogrammet fungerat. Hur många återgår i arbetet efter rehabilitering? Vilka är de vanligaste diagnoserna? Hur är prognosen för de olika diagnoserna med avseende på återgång i arbetet? Hur har patienterna upplevt rehabiliteringsprocessen?Journalgenomgång av 82 personer aktuella hos PREVIA Härnösand/Sundsvall under perioden 020601 - 040331 visade att den vanligaste diagnosen för sjukskrivning var stressrelaterad utmattning vilket utgjorde 51 % av alla.

Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmågan oftast av den sjukskrivne själv. Det är inte alltid uppenbart på vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmåga och våra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmåga är ofullständiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmågan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef är av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frågeställningar: 1. Är individens egen skattning av arbetsförmågan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är närmaste chefens skattning av individens arbetsförmåga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka orsaker till spensugning hos kvigor, hur beteendet påverkar den diade individens mjölkkörtel samt åtgärder till problemet. Spensugning innebär att en kviga eller ko diar på en annan individs spenar och det är ett beteende som ofta utvecklas i tidig ålder. I dagens mjölkproduktion föds kalvar ofta upp i system där de inte har möjlighet att dia kon. Utfodring av mjölk sker med en hink, hink med napp eller med kalvamma. Om kalven inte fått utlopp för sitt sugbehov vid utfodringen eller inte blivit avvand från att dricka mjölk på ett naturligt sätt kan problem som spensugning uppstå.

AbstractAim: The aim of this study was to investigate if treatment with ?dry needling? in myofascial triggerpoints (MTrPs) in the rotatorcuff muscles may affect impingement symptoms such as pain during provocative tests, shoulder mobility, and function. The research questions were: Does the value of pain change on the Visual Analog Pain Scale (VAS) between before and after treatment? Do the positive provocative tests for impingement change between before and after treatment? Does the active shoulder mobility change between before and after treatment? Does the self-rated function change between before and after treatment?Method: The study was a prospective randomized intervention study and 19 persons with impingement symptoms (mean ± standard deviation; 58 ± 18 years, and shoulder pain duration 3.9 ± 1.6 months) were randomized into two groups. The groups were tested before, directly after and 3 weeks after treatment.

En sund livsstil är en förutsättning för att uppnå en god folkhälsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på inkomst, utbildning och sysselsättning. Därmed skiljer sig hälsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Tidigare studier har visat att en ohälsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna.

Abstract Fannon, Birgitta. (2007). Framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning med fokus på läs- och skrivsvårigheter. Likheter och skillnader i klasslärares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing.

Ledinflammation eller osteoartrit (OA) är en vanlig orsak till hälta hos häst. De metoder som idag används för att diagnosticera ledinflammation är förhållandevis ospecifika och allt för ofta diagnosticeras ledinflammation när skadan har blivit irreversibel med radiologiska skelettförändringar. Genom att mäta förekomsten av olika inflammationsmediatorer vid OA kan denna kunskap i framtiden förhoppningsvis utnyttjas för tidig diagnostik och utvärdering av behandling. Syftet med denna pilotstudie är att studera förekomsten av de två proinflammatoriska cytokinerna interleukin (IL)-1? och high mobility group box protein (HMGB)-1 i ledvätska och serum från halta hästar och korrelera dessa till kliniska fynd. Studien innefattar 14 hästar som vid klinikbesök uppvisat en initialhälta.

BakgrundDet uppskattas att var tredje person någon gång under sin livstid kommer att diagnostiseras med cancer och i Sverige diagnostiserades år 2007 mer än 50 000 personer. Livmoderhalscancer är globalt sett den vanligaste gynekologiska cancerformen hos kvinnor och har en hög mortalitet. I Sverige diagnostiseras omkring 450 kvinnor per år med livmoderhalscancer och cirka 40 000 kvinnor får besked om att de har cellförändringar på livmoderhalsen. Vid tidig livmoderhalscancer finns oftast inga symtom vilket innebär att det är viktigt att hitta eventuella cellförändringar i tid och påbörja en behandling. 1993 infördes ett nationellt screeningprogram för kvinnor i åldrarna 23-50.

God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger.