Sök:

Sökresultat:

1076 Uppsatser om Förövare. - Sida 48 av 72

Trafikverket som samhÀllsutvecklare : En studie av rollen som samhÀllsutvecklare och tillhörande kompetenser

Rörelse och framkomlighet har alltid spelat en stor roll för samhÀllsutvecklingen. MÀnniskans geografiska rÀckvidd har ökat mycket under de senaste 50 Ären och detta tack vare bilen. Detta har fÄtt vissa konsekvenser sÄsom glesare stÀder, miljöförstöring och ökat antal trafikolyckor för att nÀmna nÄgra. Planering av vÄra transportsystem har skett utan eftertanke och Àr byggda utan större hÀnsyn till miljön, vilket Àr ohÄllbart och det mÄste till en förÀndring i anvÀndandet av vÄra transportsystem. Trafikverket Àr en svensk statlig organisation som stÄr för den lÄngsiktiga planeringen av det samlande transportsystemet i Sverige.

StadsdelstrÀdgÄrd i Folkparken - Lunds första gemenskapsodling

I Sverige vÀxer intresset för att odla sina egna grönsaker, men fÄ bostadsomrÄden erbjuder möjlighet till odling och det Àr högt tryck pÄ befintliga kolonilotter. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att ge plats Ät nya former av odling i den urbana miljön. En sÄdan utveckling gÄr i linje med den omstÀllning mot hÄllbar stadsutveckling som stÀderna stÄr inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel pÄ hÄllbara lösningar och en vÀg att gÄ Àr att lÄta medborgarna odla i det offentliga rummet. Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbÀttrad hÄllbar stadsutveckling. Projektet som föreslÄs Àr att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invÄnare anlÀgger en stadsdelstrÀdgÄrd pÄ den stora gröningen i Folkparken.

UnderprissÀttning pÄ Stockholmsbörsen 2000-2008 : En studie om risk som förklaring till underprissÀttning

Denna studie syftar till att utifrÄn tidigare forskning identifiera riskfaktorer som kan förklaraunderprissÀttningen första dagen dÄ aktien handlas pÄ börsen. En avgrÀnsning har gjorts till attstudera företag som börsintroducerades pÄ Stockholmsbörsen mellan Är 2000-2008. UtifrÄntidigare forskning har fyra stycken riskfaktorer valts ut. Dessa Àr Älder, bransch, försÀljningoch betavÀrde och utgör grunden för den teoretiska referensramen. TvÄ olika tillvÀgagÄngssÀtthar valts för insamlandet av material.

FörÀldrars upplevelser av vad som Àr betydelsefullt vid palliativ vÄrd av sitt barn

Bakgrund: Varje Är dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör pÄ sjukhus. NÀr ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka pÄverkar detta förÀldrarna för resten av livet. Barn som fÄr palliativ vÄrd lider av olika sjukdomar med dödlig utgÄng. NÀr ett barn fÄr palliativ vÄrd kan förÀldrar uppleva mÄnga starka kÀnslor sÄ som sorg. Hur förÀldrar hanterar upplevelser av att sitt barn Àr under palliativ vÄrd Àr individuellt.

Anrikningsförsök i laboratorieskala med hematit frÄn Gruvberget

Syftet med detta arbete var att utvÀrdera möjligheten för Gruvbergets hematit (HGB) att nyttjas i Malmbergets anrikningskrets. För att besvara frÄgan om det Àr möjligt eller inte att anrika HGB pÄ samma sÀtt som hematit frÄn Malmberget (HMB), gjordes tvÄ parallella anrikningsförsök i laboratorieskala pÄ respektive material under identiska förhÄllanden. Efter att laboratorieförsöken var slutförda och analysresultat erhÄllna, kunde följande slutsatser lÀggas fram. Den största skillnaden mellan HMB:s och HGB:s malmer Àr deras textur. HGB har en finkornig tÀtt struktur med ej distinkta korngrÀnser.

Att lyftas eller inte lyftas - det Àr frÄgan?

SammanfattningKunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under Ă„ren1997-2002 pĂ„ vuxnas lĂ€rande. Satsningen hade fyra viktiga mĂ„lsĂ€ttningar:? Minska arbetslösheten och förnyaarbetsmarknadspolitiken? Utveckla och förnya vuxenutbildningen? Minska utbildningsklyftorna? Öka förutsĂ€ttningarna för tillvĂ€xtSamtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts mĂ„nga undersökningar som Ă€r relaterade till Kunskapslyftet, men fĂ„ undersökningar har gjorts som har tagit reda pĂ„ vad deltagarna ansĂ„g om denna satsning. De flesta av deltagarna var lĂ„gutbildade och kunde genom ett förmĂ„nligt ekonomiskt bidrag, UBS - SĂ€rskilt utbildningsbidrag frĂ„n CSN, som lĂ„g pĂ„ samma nivĂ„ som a-kasseersĂ€ttningen, genomföra sina studier med en förhĂ„llandevis god studieekonomi.

Lean som styrningsverktyg i kommunal verksamhet ? Hur pÄverkas personalens arbetssÀtt?: En fallstudie av Bygglovsenheten i TÀby kommun

I dagslÀget rÄder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt frÄn smÄ kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter pÄ nÄgot sÀtt arbetar med Lean, finns det begrÀnsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende pÄ personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsomrÄde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i TÀby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara pÄ frÄgan om hur Lean som styrningsverktyg pÄverkar personalens arbetssÀtt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras pÄ en litteraturgenomgÄng angÄende Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin bestÄr av en fallstudie av Bygglovsenheten dÀr kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

FrÄn monster till offer : En studie om barn och unga med ett sexuellt problembeteende

NÀr det pÄ 1990-talet uppmÀrksammades att barn kunde utsÀtta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var nÄgot som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare RÀdda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp RÀdda Barnens Pojkmottagning och tog emot bÄde flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna mÄlgrupp uppmÀrksammades började sÄ sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

Knutpunkter i StÄl - Effektiv Dimensionering

Den nya standarden Eurokod krÀver omstÀllningar pÄ byggprojekteringskontoren i det hÀnseende att personalen mÄste lÀra sig att anvÀnda och följa denna standard. För knutpunkter i stÄl har det hittills funnits stöd i form av berÀkningsmetoder och handböcker, men Ànnu har inte nÄgon utförlig hjÀlp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna Àr mycket viktig vid projektering av stÄlkonstruktioner Àr processen lÄngsammare Àn den kan vara. DÀrför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sÀtt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat sÄ att berÀkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen fÄr sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbÀttrad dimensioneringsprocess jÀmfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.

Guide till sociala medier : Som tillÀmpning i marknadsföringsstrategin för Mentens AB

Titel: Guide till sociala medier: Som tillĂ€mpning i marknadsföringsstrategin för Mentens ABFörfattare: Linda Söderholm, Hanna ÅmanHandledare: Finn Wiedersheim-PaulKurs: Kandidatuppsats, 15 hpÄmne: FöretagsekonomiSyfte: Syftet med studien Ă€r att hjĂ€lpa Mentens AB, ett litet B2B företag utan klar slutkonsument, att börja anvĂ€nda sociala medier och tillĂ€mpa dem pĂ„ ett fördelaktigt sĂ€tt som ett verktyg i sin marknadsföringsstrategi.Metod: Studien Ă€r baserad pĂ„ kvalitativ forskning genom en intervju med företaget Mentens AB, ett litet företag med önskemĂ„l om vĂ€gledning till sociala medier.Teorier: ?Varför sociala medier och vad företag bör beakta innan implementering?, ?Företagsbloggar som verktyg till att bygga relationer och stĂ€rka varumĂ€rket?, ?Att marknadsföra företagets kunskap genom YouTube?, ?Att ?skapa professionella nĂ€tverk med LinkedIn?, ?Dela kunskap genom SlideShare? och ?Hantering av rykten med hjĂ€lp av sociala medier?.Slutsatser: Företag idag har inte rĂ„d att undvika sociala medier utan mĂ„ste tillĂ€mpa dem som ett verktyg i deras marknadsföringsstrategi. Mentens AB ska vara medvetna om fördelarna och nackdelarna med sociala medier. För att utvecklas mĂ„ste de ta del av medierna och göra det rĂ€tt. Det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda benchmarking för att hitta rĂ€tt sociala medier för företaget.

Visst blir vi vi, Jag, Carina? : En studie om hur en eventbyrÄ kan skapa ökad efterfrÄgan pÄ sina tjÀnster

Event Àr en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram pÄ senare Är; i Sverige anvÀndes överhuvudtaget inte begreppet event förrÀn i slutet av 1980-talet. Eventet Àr ett relationsinriktat verktyg som kan anvÀndas för att skapa eller bibehÄlla relationer till företagets kunder. Fördelar med den hÀr metoden Àr bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bÀttre Àn om det sÀnts i en traditionell kanal eftersom mÀnniskan lÀr bÀst genom alla sinnen. Eventet Àr alltsÄ en metod som företaget kan anvÀnda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsÀtt pÄ marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder.

Heterosexuella skÄdespel i Margareta av Navarras Heptameron

Jag vill i den hÀr uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befÀsts och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgÄr frÄn Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism pÄverkar och pÄtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger pÄ en normerande och normaliserad heterosexualitet som stÀndigt för tillbaka avvikelserna frÄn denna norm, hos sÄvÀl devisanterna som i de tvÄ noveller jag studerat, till en binÀr könskategorisering. Huvudfokus ligger pÄ tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kÀrlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sÄdana begrepp i verket visar pÄ att det inte gÄr att finna nÄgot essentiellt ursprung eller nÄgon slutgiltig definition av dem. Det Àr just dÀrför den heterosexuella normen mÄste iscensÀttas gÄng pÄ gÄng.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i frÄga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberÀttelse dÀr de slÄs fast och i novellerna dÀr de problematiseras, vilket ocksÄ pÄpekats av Bernard.

Zircon och dess anvÀndning inom geokronologin

Zirkon Àr ett mycket viktigt mineral inom geokronologin. Tack vare dess specifika kristallstruktur tassmÄ mÀngder uran och andra spÄrÀmnen upp av zirkonen vid dess bildning. Det Àr möjligt attbestÀmma en bergarts Älder genom att berÀkna förhÄllandet mellan de radioaktiva Àmnena och dessstabila slutprodukter som bildas hos zirkonen med tiden. Olika metoder och tekniker har sedandenna upptÀckt utvecklats i snabb takt.Grötingengraniten har tidigare daterats med hjÀlp av TIMS till en Älder mellan 1,74 och 1,75 miljarderÄr. Denna datering har visats sig mycket osÀker varför ett nytt försök till att bestÀmma dess Älder harplanerats in inom den nÀrmsta framtiden.

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskikt

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

Att "sitta pÄ tvÄ stolar" : En reflekterande essÀ om dilemmat med att vara bÄde chef och kollega

 PĂ„ senare Ă„r har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap dĂ€r man Ă€r bĂ„de chef och kollega. Detta sĂ€tt att vara chef pĂ„ Ă€r vanligt inom mĂ„nga branscher i dag, Ă€ven inom förskolans vĂ€rld, dĂ€r jag Ă€r verksam. Att balansera mellan olika roller pĂ„ ett övertygande sĂ€tt Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n en lĂ€tt sak, men de dubbla rollerna har Ă€ven positiva sidor. Mitt syfte med denna essĂ€, som Ă€r baserad pĂ„ sjĂ€lvupplevda hĂ€ndelser, Ă€r att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter pĂ„ tvĂ„ stolar, och att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gan: Är det möjligt för en och samma person att gĂ„ i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha? För att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->