Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur ISO 9000 serien utvecklats och spridits med utgÄngspunkt frÄn RÞviks teori gÀllande framgÄngsrika recept. Vi har sökt svaren till vilka faktorer som gör att organisationer tar till sig konceptet och implementerar det. FrÄgor har skapats utifrÄn ovanstÄende teori som sedan stÀllts till Sveriges samtliga tio ackrediterade certifieringsorgan som utför revisioner av standarden. Vi har Àven stÀllt frÄgor till SIS, Swedish Standard Institute som ansvarar för framtagandet av standarder i Sverige. Efter att ha applicerat och analyserat den empiri som vi erhÄllit genom intervjuer och litteraturstudier har vi funnit att ISO 9000 serien till stora delar stÀmmer överens med vald teori.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Att genomföra förÀndringar inom organisationer Àr en utmaning eftersom det Àr mÄnga faktorer som spelar in i hur vÀl ledningen lyckas med att implementera förÀndringen. Idag misslyckas mer Àn 70 procent av alla organisationsförÀndringar. Anledningen till detta Àr bland annat att det uppstÄr ett motstÄnd till förÀndringen bland de anstÀllda. För att lyckas genomföra förÀndringar inom organisationer krÀvs att ledningen kan hantera och minska det motstÄnd som kan uppstÄ. Det Àr viktigt att ledaren inte pÄtvingar de anstÀllda vad de ska lÀra sig.

Offentlig verksamhet i Sverige bli mer innovativ enligt beslut av Sveriges riksdag. Statliga myndigheter behöver förmedla bÀttre tjÀnster till befolkningen genom att förbÀttra innovation, kvalitet och produktivitet. Den offentliga sektorn i Sverige Àr till stora delar en av de mest vÀlfungerade i vÀrlden och den svenska allmÀnheten har ett starkt förtroende för sjukvÄrden i Sverige. Det sker en stÀndig förbÀttring och utveckling av sjukvÄrden. Innovationer inom sjukvÄrden har lett till ökad livslÀngd och förbÀttring av livskvalitet eftersom alltfler sjukdomar botas eller att symptomen mildras med behandling.För att kunna genomlysa vÄrdgivande organisationers innovationsarbete skapas ett ramverk av de nyckelaktiviteter som Äterfinns i innovationsarbetet hos organisationerna.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr. Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.

Den traditionella ekonomistyrningen rÀcker inte lÀngre till för att nÄ lönsamhet i företag, varför ekonomistyrningen mÄste moderniseras. Det rÀcker inte med ett finansiellt fokus och organisationer bör inkludera icke finansiella mÄl i styrningen. Undersökningar som gjorts visar pÄ att det finns ett samband mellan företag som anvÀnder icke finansiella mÄl och ökad lönsamhet. Ett annat omrÄde som ocksÄ kan bidra till en ökad lönsamhet Àr företagskultur.Uppsatsen syftar till att skapa en bredare förstÄelse kring innebörden av begreppen företagskultur och icke finansiella mÄl men Àven begreppen vision och vÀrdegrund.En kvalitativ studie har genomförts. Empirin Àr insamlad genom Ätta kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet Àr en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnÄ ett eller flera strategiska mÄl. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning Àr ett verktyg som tillÀmpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillÀmpa ansvarsredovisningens egenskaper pÄ korrekt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Denna uppsats har till syfte att undersöka hur organisationen Visita genom sin kampanj Dubbelstöten försökte pÄverka Socialdemokraterna. FrÄgestÀllningarna berör varför kampanjen initierats och hur den formulerats och genomförts och hur utomparlamentariska organisationer agerar pÄ en politisk marknad. Undersökningen genomfördes genom att bÄde analysera intervjuer med Visitas kommunikationschef om hur kampanjen framkommit och genomförts samt att genom semiotisk analys undersöka den reklam som kampanjen anvÀnt sig av. Intervjuerna pÄvisar behovet för organisationer att ha bÄde hög intern och extern legitimitet för att kunna genomföra pÄverkanskampanjer. De semiotiska analyserna visar ocksÄ att reklambilderna Àr formulerade med tydliga anklagelser och att fördubblad moms pÄ restaurangmat och fördubblade arbetsgivaravgifter för unga medför digra konsekvenser för bÄde besöksnÀringen och ungdomar som vill ha ett arbete. Analysen pÄvisar ocksÄ att kampanjen Dubbelstöten för det mesta gÄr att relatera till Kjell Nowaks och Karl-Erik WÀrneryds kampanjmodell men att det funnits brister i hur dess kommunikationsobjekt varit definierat samt att de inte försökt pÄvisa den allmÀnna opinionens tillstÄnd för Socialdemokraterna. Efter riksdagsvalet har Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildat regering vilket medfört att momsen pÄ restaurangmat förblir pÄ dess nuvarande nivÄ medan arbetsgivaravgifterna verkar komma att höjas..

MÀnniskohandel Àr en brottslighet som fÄtt globala konsekvenser genom uppbyggnaden av organiserade nÀtverk som utbrett sig över stora delar av vÀrlden. Detta Àr nÄgot som dagens makthavare bör ta pÄ största allvar. Genom globaliseringen sÄ har grÀnserna suddats ut och möjligheterna att röra sig fritt i vÀrlden har blivit större. Förenta nationerna uppskattar att det Àr mellan en till fyra miljoner mÀnniskor som varje Är faller offer för mÀnniskohandeln majoriteten av dessa Àr kvinnor och barn. I detta sÄ ses kvinnan eller barnet som ett offer medan mannen har makten.

Till följd av dagens dynamiska omvÀrld stÀlls allt högre krav pÄ organisationers förmÄga att effektivt leda och genomföra organisationsförÀndringar. Dock Àr det fÄ organisationer som framgÄngsrikt förmÄr genomföra förÀndringar dÄ de saknar den nödvÀndiga kunskapen och kompetensen. Om organisationer ska förbÀttra sina möjligheter att lyckas och uppnÄ hÄllbara resultat, krÀvs det en ökad förstÄelse för de olika strategierna som kan tillÀmpas under förÀndringsprocessen, samt de fördelar och nackdelar dessa inbegriper. Syftet med studien Àr att bidra med en mer balanserad belysning av de fördelar och nackdelar som förknippas med den ledningsledda respektive delaktiga förÀndringsstrategin. Som ett led i detta ska vi analysera Swedbanks val av förÀndringsstrategi och via kvalitativa intervjuer försöka skapa en ökad förstÄelse för det undersökta fenomenet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och empirin bestÄr av data frÄn fem intervjuer med anstÀllda i fallföretaget Swedbank som för nÀrvarande genomgÄr en omfattande omorganisering. Respondenterna utgörs av Swedbanks Senior Advisor och Acting Head of Customer Intelligence, samt en regionchef och tvÄ kontorschefer. Studien har bidragit med en mer balanserad och nyanserad syn pÄ de fördelar och nackdelar som lyfts fram inom teorin betrÀffande den ledningsledda respektive deltagande förÀndringsstrategin.

I en tid dÀr samhÀllsansvar i allt högre grad prÀglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt dÀr flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedlÀggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som stÀlls till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begrÀnsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur projektledningen kan skapa förutsÀttningar för mÄluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsÀttningar som pÄverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsÀttningar.

Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgÄngspunkt i organisationsteori och metod. Detta Àr de ingÄngsvÀrden som anvÀnts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan tvÄ organisationsmodeller pÄvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund Àr under implementering, dessa har i olika grad pÄvisat kopplingar till modellrapporten frÄn FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras pÄ Sarv respektive GarvinŽs tankar om lÀrande organisationer och dess bakomliggande tankar Àr dÀrför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgÄngspunkter för analys, mÄl, flexibilitet och dynamik samt medinflytande.