Problem: Vår huvudsakliga frågeställning är: Vilka är de viktigaste förändringarna i mobiltelefonbranschen och vad blir konsekvenserna av dessa förändringar? De delfrågor som också studeras berör huruvida värdekedjan dekonstrueras i mobiltelefonbranschen, företagens påverkan av komponent-standardisering, hur konkurrenssituationen påverkas av nischtillverkare och ODM-aktörer samt hur maktbalans och lönsamhet är fördelad i branschen. Syfte: Genom en global branschanalys vill vi kartlägga mobiltelefonbranschen och identifiera drivkrafterna till förändring. Vidare är syftet att analysera konsekvenserna av drivkrafterna och därmed skapa en förståelse för branschens utveckling. Vi har dessutom strävat efter att kartlägga alla mobiltelefontillverkare i världen med målet bidra med insikt om branschens utbredning.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan möta patienter med ätstörningar på olika avdelningar. Sjuksköterskor blir ofta överraskade av det stora omvårdnadsbehov som patienterna har. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av vården av patienter med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie och granskning av sju vetenskapliga artiklar har genomförts, materialet analyserades med inspiration av Graneheims och Lundmans analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor tycker inte att de har tillräcklig kunskap och utbildning för att vårda patienter med ätstörningar.

 Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Ämnet för den här uppsatsen är mäns föräldraledighet. Det övergripande syftet med denna studie har varit att studera hur män förhåller sig till sina dubbla roller som småbarnsföräldrar och förvärvsarbetare. Specifikt har jag undersökt om mina informanter, fyra män vilka varit föräldralediga, påverkats av deras arbetsgivares, Statoils, småbarnsföräldrapolicy i de val de gjort angående sin föräldraledighet. Genomförandet av studien har skett genom kvalitativ intervjumetod. Informanterna har alla uttryckt att småbarnsföräldrapolicyn gett dem stöd i de val de gjort angående sin föräldraledighet, dock har den inte haft avgörande betydelse.

Rapporten behandlar upprättandet av rollbeskrivningar för STOMT-T, SAS Technical Services avdelning för planering av ?Line Maintenance? (underhåll som utförs under nattstopp, för att erhålla flygvärdighet).Arbetet syftar till att effektivisera verksamheten inom STOMT-T. Rollbeskrivningarna är även tilltänkta som hjälpmedel då ett nytt datasystem tas i bruk.Under arbetets gång har intervjuer med personalen på STOMT-T genomförts. Materialet har sedan analyserats i samarbete med ledningen och legat som grund för framtagna rollbeskrivningar.Arbetet resulterade i upprättade befattningsbeskrivningar för samtliga roller inom STOMT-T. För att möjliggöra mätning av effektivitet och prestation har nyckeltal inkluderats.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär.

Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra.Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande: Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor samt vilka kommunikationsbarriärer finns det?Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur.

Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas.

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

Den här undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger på empiri insamlad på ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin består av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen är att undersöka under vilka förutsättningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna fråga har jag tagit hjälp av teorier rörande, Koncept & översättning, rollteori och interaktionsritualer.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller..

Den här studien bygger på semistrukturerad intervjuer med föreståndare inom föräldrakooperativa daghem för att analysera vad styrformen har för påverkan på ledarskapet och hur detta utövas. Bakgrunden till studien är en undran i varför föreståndare uppfattar relationen till föräldrar inom den föräldrakooperativa barnomsorgen som problematisk. Det grundläggande antagandet utgår därmed ifrån att själva organisationsformen med dess styrning utgör ett pedagogiskt problem där frågor som roller, makt och social identitet blir aktuellt i utövandet av ledarskapet. Studien har visat att såväl föreståndare som föräldrar innehar multipla roller. Detta leder inledningsvis till problem för föreståndaren som får svårigheter med att läsa av olika sammanhang och vad som förväntas av dem.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes.Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.