I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Titel: Unga invånare, gamla medborgare- om förutsättningar för medborgardialogFörfattare: Felicia Hallström och Malin WinaldStudiens intressent: Härryda KommunKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Britt BörjessonSidantal: 65 inklusive bilagorAntal ord: 19 632Syfte: Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för Härryda Kommun att utvecklaformer för kommunikation och medborgardialog med invånarna i bostadsområdet Säteriet, gällande utvecklingen av området kring Råda Säteri.Metod: Kvantitativ frågeundersökning genom enkätMaterial: Studien bygger på 102 enkäterHuvudresultat: Studien har visat på att förutsättningarna för kommunen att utveckla formerför kommunikation och medborgardialog med den specificerade gruppen invånare, gällande detaktuella utvecklingsprojektet, ur flera perspektiv ser goda ut. Det tydligaste resultatet vi fått fram är att ett stort intresse för området kring Råda Säteri återfinns hos gruppen. Trots att den pågående utvecklingen av området kom som en nyhet för personerna i vår undersökning, har en tredjedel av dem uttryckt ett direkt intresse för delaktighet i utvecklingen. Sett till potentiellt intresse för delaktighet ser siffran än högre ut, men då måste kommunen börja informera ochbjuda in till dialog, genom de kanaler och på de sätt som studien visat vara dem som invånarna föredrar. Vidare har resultatet visat att förutsättningarna skiljer sig åt inom den undersökta gruppen, främst beroende på ålder.

Syfte:Syftet med denna studie är att analysera Instrument-X programteori samt undersöka hur bru-karna upplever hjälpprocessen vid användandet av Instrument-X. Metod:För att besvara vårt syfte har vi använt dokumentstudier och kvalitativa intervjuer som hu-vudmetoder. Huvudresultat: Brukarna upplevde i stort hjälpprocessen vid användandet av Instrument-X som positiv. Det som hölls fram som mest gynnsamt med Instrument-X i hjälpprocessen var att informationen blev nedtecknad tillsammans med brukaren, detta gjorde att deltagarna kände att de togs på allvar vilket skapade en känsla av att komma framåt i processen. Vidare menade deltagarna att nedtecknandet av uppgifter gav dem själva en god bild av vad de kunde tänkas arbeta med.

The aim of the study was to investigate the performance of postlingually deaf adults on parts of the swedish dysarthria test Dysartribedömningen, and to compare these results with a matched group consisting of normal hearing speakers without any known speech disorder. The group consisted of 17 participants ranging between 42-86 years of age. Participants were assessed focusing on articulation, prosody, intelligibility and through a self-assessment of communicative participation. There was a statistically significant difference between groups on prosody that manifested primarily as a slower speaking rate in the cochlear implant users. No significant differences between groups as to articulation, intelligibility or communicative participation could be found.

Problemställning: Fler barn och ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar.

The purpose of this study is to describe and understand how children?s participation and influence is described in the curriculum of preschool. The purpose includes how educators perceive, working with and what opportunities and challenges they believe that there is in the process of participation and influence. The methods I used were qualitative text analysis and e-mail interviews. I studied text in the curriculum and interviewed four educators to find out their views on children's participation and influence.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur delaktiga berörda elever är vid utformning av särskilt stöd och extra anpassningar i matematik samt hur de värderar att få vara delaktiga. Syftet är även att belysa skillnaden mellan pojkar och flickor i detta avseende samt även mel-lan olika åldersgrupper. Studien syftar till att belysa dessa förhållanden inom en specifik skola. Frågeställningar studien bygger på är:? Hur organiserar skolan framtagning av underlag för samt genomförande av stödinsatser i matematik?? Hur beaktas och värderas i dessa sammanhang elevernas inflytande?? Hur upplever elevernas sina möjligheter till delaktighet i framtagningen och genomföran-det av stödinsatser?? Hur värderar eleverna att få vara delaktiga?? Skiljer sig dessa uppfattningar mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldersgrupper?Teori: Studien bygger på ett sociokulturellt och socialt perspektiv där samspelet studeras mel-lan skola, elev och vårdnadshavare samt elevernas socialiseringsprocess kring ansvarstagande.

Tillhörighet är ett grundläggande mänskligt behov som bäst kan förstås i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan är alla samhälleliga tillhörighetsarenor för lärande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan främja hälsan och känslan av sammanhang och hur denna känsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, där metoden bestod av ingående intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

Bakgrund: Att vara anhörig till någon som vårdas palliativt innebär ofta en komplicerad livssituation. Inom vården är bemötandet av stor vikt då det är avgörande för den anhöriges upplevelser av omvårdnad, trygghet och delaktighet. Syfte: Studiens syfte var att ur anhörigas perspektiv belysa sjuksköterskans bemötande av anhöriga till patienter som vårdades palliativt på sjukhus, hospice eller i hemmet. Metod: Litteraturstudie där materialet granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell. Resultat: Viktigt för anhöriga var klar och tydlig information, rak kommunikation, delaktighet och en lämplig miljö för patienten.

Syftet med studien är att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsättning samt hos idrottslärare som arbetar dessa elever. Studien har även syftet attställa dessa delstudier mot varandra. Då varken läroplanen eller lärarutbildning ger något konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hälsa så vill vi belysa dennafråga med följande studie. I ett reportage från handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsättning får sämre utbildning än andra elever och får intemöjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen förmåga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svårigheter med att anpassa lärandemiljön efter enskildaelevers behov samt att lärare förlitar sig på att eleverna själva tar ett eget ansvar att informera omsina svårigheter.

Assessment of the level of the pupils´ knowledge and understanding are important parts of teaching. There are diverse ways to do this and many different tools to use.The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, how five teachers work with assessment. The focus lies on both how they work with assessment in general and how they use the assessment tools called »LUS» and »Nya språket lyfter!». The pupils´ participation in their own education is an important part of the Swedish curriculum, which is why the study also focuses on how the informants work to enable the pupils´ participation in the assessment and in their education.The informants all think that both assessment and the pupils´ participation in the assessment are important, since teaching is easier when the pupils are aware of what they need to know and learn. Many of the informants express that time is an issue when it comes to making the assessment trustworthy.

Organisationsförändring och dess effekter är något som många upplever. Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett arbetslivspedagogiskt perspektiv beskriva och analysera individers uppfattning av en organisationsförändring inom sjukvården. Uppfattningarna analyseras huvudsakligen ur ett organisationskulturellt perspektiv.Uppsatsen bygger på en empirisk undersökning, med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre undersköterskor verksamma vid två olika avdelningar på ett sjukhus i Skåne, där verksamhetsledningen beslutat om och genomfört en organisationsförändring, en sammanslagning av två avdelningar.I intervjuerna framkommer att merparten av personalen själva önskat en sammanslagning, inte minst utifrån behovet av en ny chef. Denna önskan är enligt respondenterna, en av avdelningarnas främsta syfte till organisationsförändringen.