Att samarbeta är svårt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sällan har mål som helt överensstämmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mån undvika dem använder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i Stockholmsområdet utifrån ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstå mellan själviska individer, samt nätverksteori och resursberoendeteori.

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsätt på hälso- och sjukvårdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingående delar står i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjära mönster. Detta synsätt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvården som en hierarkisk och linjär organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvårdnad kan påverkas av en organisationsstuktur präglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framträdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mångfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvårdnadsproblem uppmärksammades och åtgärdades snabbare på enheter som organiserats med fokus på medarbetarnas delaktighet och där ledarskapet främjat en hög grad av samverkan inom och mellan vårdens olika professioner samt verkat för ett klimat där alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina åsikter.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Inom jordbrukets primärproduktion pågår idag en utveckling, där företagen blir allt större. En stor del av denna expansion sker inom nuvarande företagsstruktur. Ett allt vanligare sätt är dock att lantbrukare expanderar genom samverkan. Den mest långtgående formen av samverkan är när lantbrukare bildar gemensamma driftsbolag. Detta innebär i många fall att flera tillgångar blir ägda gemensamt samt att investeringar i varierande grad blir relationsspecifika.

SammanfattningEn central uppgift för förskollärarna är att i nära samarbete med vårdnadshavarna stimulera och vägleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. För ett nära samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlämning mellan förskolan och hemmet förväntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollärare och vårdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollärare för att etablera ett gott samarbete med vårdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger på enskilda intervjuer med 4 vårdnadshavare och 4 förskollärare.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som är involverade i projektet. Utmaningen är ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig på institutioner ska kunna få vård och behandlingar på hemmaplan. Projektet riktar sig även mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras på institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade på institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och därefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Studien tog sin utgångspunkt i att äldre som möter äldreomsorgen idag är en alltmer heterogen grupp i fråga om livsstil och sexuell identitet. Trots att även gruppen äldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) är heterogen så visar forskning på att det inom gruppen finns särskilda behov när det kommer till vård och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att växa upp i ett homofientligt samhälle, där homosexualitet har varit både olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. Många har upplevelser av diskriminering grundad på sexuell läggning i kontakten med vård och omsorg, erfarenheter som kan komma att påverka vidare kontakt med sektorn och därmed känslor inför äldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i äldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsättningar, attityder och värderingar hos tillämparna som har potential att påverka implementeringen.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI ? pedagoger.

The aim of the study was to examine collaboration and professional perspectives on the best interest of the child in regards to working with unaccompanied asylum seeking children. Firstly, our result show that counselling is available for the unaccompanied children from case workers, staff, school counsellors and emergency psychiatric care. All of the participants in this study describe the need for long-term counselling for unaccompanied children, however, providing the long-term counselling is not the primary purpose of the organisations in question. Therefore an additional service-provider working with counselling is a necessity. Secondly, the study explores the participants? professional perspectives on the best interest of the child.

The aim for this study is to investigate how the cooperation between teachers from nine-years compulsory school and comprehensive upper secondary school is organized in a Swedish municipality, based on the formulation in the Swedish curriculum. My idea is to see how the cooperation is organized, when it comes to information about pupils who haven?t passed the qualifications to upper secondary school, especially in Mathematics.Lennart Lundquist?s basic ideas about the qualities of the one who is guided, in this case the teacher, underlie my study when it comes to the directions from the school board.I carried out my study in a Swedish municipality, where I interviewed teachers at two different compulsory schools and one upper secondary school. I also let the school board become a part of my study, as they received a minor questionnaire.The results of my study points out that there is much to be done when it comes to cooperation between the teachers from different school levels. The interviewed teachers points out that they lack knowledge about each other and they ask for more physical meetings to start cooperation.