Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har på läsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav två med emotikoner och två utan emotikoner. Hypotesen är att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som läser e-postmeddelanden än vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehållande emotikoner genererade inte större affektiv respons än de utan emotikoner..

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rådet?, som gav mig en möjlighet att inhämta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande används i praktiken..

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta män och kvinnor, med särskild betoning på om det faktum att paret har barn medför några konsekvenser för arbetslöshetstidens längd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen är att kvinnor i barnfamiljer har en mer än 10 procents längre arbetslöshetstid än män i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej något signifikant inflytande på arbetslöshetstiden..

Syftet med studien är att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frågor som rör dem. Det är en kvalitativ studie med ett explorativt tillvägagångssätt som bygger på gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundära källor av statistiskt material och utredningar från Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgångspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet använts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna själv har ansett viktiga men innehåller inte frågor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten är tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgång till verklig makt och rätten till välfärd.

 I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman På väg utifrån fem grundteman; Att vara på väg; om resandets funktioner, Avvikelse från samhället, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag på hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehåller uppsatsen ett avsnitt där litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning. .

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

Varje dag så äter barn en stor del av dagens måltider på förskolan. Måltiderna där utgör en stor del av dagen tidsmässigt. Syftet med den här studien har varit att titta närmare på de här situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. Måltiderna kan se väldigt olika ut beroende på hur pedagoger väljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de påverkar barnen.

Syftet med studien är att med hjälp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess två olika utgångspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet på en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet på detta i syfte att bidra till en djupare förståelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillämpning undersöks med hjälp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktäriseras av en nära kontakt mellan lärare och elev, en hög andel av interaktion mellan såväl lärare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta på en individualisering med utgångspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar på är god undervisning.  Noterbart är att denna utgångspunkt för individualisering inte är framträdande i Sverige idag där individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet på individualisering och hur det påverkar lärande studeras med hjälp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lärande.  Elever beskriver också en nära relation med läraren som centralt för motivation och lärande.  Elevers syn på ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jämn fördelning är önskvärd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lärande kan vara begränsade till vissa ämnen.  Resultaten från föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgångspunkt för individualisering kan ha positiv påverkan på skolans likvärdighetsuppdrag vilket hotas idag..

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar.Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna.

Bankmarknaderna är inne i en förändringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta ställer nya krav på små retailbanker och de måste hitta nya sätt att skapa relationer med kunderna. Studien jämför fyra små nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de står inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande irevisionen påverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansättning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernaskönsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år somförtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevaldarevisorerna och de sakkunniga biträdena.Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin harvi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp avstandardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna ivarje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi intestatistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi iställetstuderat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testavåra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler harnågon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas.