Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens närvaro i utomhusleken. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lärande. Pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att vara lyhörd för barns önskemål och behov vad gäller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver närvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lärandet.

Syftet med det här examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med åtgärdsprogram. Uppsatsen består av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsättningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn på föräldrasamverkan. Därefter genomfördes en dokumentanalys av 114 åtgärdsprogram med syfte att undersöka var i åtgärdsprogrammen föräldrarna syns och på vilket sätt. Avslutningsvis intervjuades fyra föräldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med åtgärdsprogram.

Det normgivande organet IASBs konsultation med allmänheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pågående projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersätta IAS 17, har erhållit stor uppmärksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. Ett första utkast av standarden utfärdades år 2010 vilket följdes av ett reviderat förslag år 2013. Samtliga publikationer var öppna för allmänheten att kommentera i form av remissvar.Insikten om den makt som intressentgrupper har i denna process är emellertid liten varpå syftet med studien är att få klarhet i om IASBs normgivningsprocess påverkas av enskilda intressentgruppers makt vid utformningen av den nya redovisningsstandarden för leasing.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares och elevers upplevelser av informellt elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville också undersöka om elever upplevde att elevinflytande skulle kunna förändra deras inställning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom området och genom att genomföra intervjuer med NO-lärare och elever på grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning där deras inflytande är begränsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat elevinflytande. Med utgångspunkt från detta hävdar vi att NO-lärare måste överväga att införa elevinflytande i undervisningen.

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lärande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lärande, sammanhang, tillämpningar, hinder, och barns olika förutsättningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhållningssätt påverkar både medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmärksammade vad mångfaldighet innebär genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bär med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare på två gymnasieskolor. Intervjuerna visar att lärarna är mest nöjda med den individuella ämnesinriktade kompetensutvecklingen. Däremot är de mindre nöjda med den ämnesöverskridande kompetensutvecklingen, speciellt då den sker i form av skolgemensamma studiedagar. Utifrån tidigare forskning kan detta hänga ihop med att de har betydligt mindre inflytande över denna typ av utbildning än de har över sin egen individuella kompetensutveckling. De gjorda intervjuerna visar också att lärarna inte upplever att beslut om kompetensutveckling i skolan fattas utifrån rationella överväganden grundade på genomarbetade utvärderingar och analyser.

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Elevinflytande betraktas på många skolor ofta som någonting nytt som ska in i undervisningen. På andra skolor är det en självklarhet som redan finns där. Att man har olika uppfattningar om elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar åt mellan lärare och elever? Har de samma syn på inflytande? För att få fram ett resultat har vi använt oss av elevenkäter och lärarintervjuer i år 4 och 9. Läroplanen skriver i sina mål att elevinflytande ska finnas på alla åldersnivåer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Syftet med denna uppsats var att utforska möjligheterna en hyresvärd har att höja hyran när denne renoverar en lägenhet. En traditionell juridisk metod användes för att uppnå detta syfte. För att kunna höja hyran måste hyresvärden höja lägenhetens bruksvärde. Detta då bruksvärdessystemet begränsar hur mycket hyra hyresvärden kan debitera hyresgästerna. När hyresvärden renoverar en lägenhet begränsas hyresvärden i stor utsträckning av hyresgästernas samtycke till renoveringen.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut . I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare..

Detta arbetet behandlar smycken från Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? är ett grundbegrepp för denna tidsepok, som är mest känd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergång till det moderna.