Sök:

Sökresultat:

4281 Uppsatser om Föräldrars erfarenhet - Sida 50 av 286

Barns attityder till sina jÀmnÄriga i skolan

Studier visar att de flesta barn gillar att gÄ till skolan men det förekommer problem med arbetsron pÄ lektionerna, krÀnkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie Àr att undersöka om 11- 12 Äringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra könsskillnader. Studien genomfördes med enkÀter för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra pÄ ett bra sÀtt och har oftast nÄgon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet frÄn klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn pÄ ett positivt sÀtt.

ABB:S UTVECKLING AV GUANXI - en studie av mellanhÀnder och anstÀllning av lokalbefolkning i Kina

A1215Det har visat sig att skapandet av relationer, guanxi, har en stor inverkan pÄ ett företags prestation pÄ den kinesiska marknaden. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka om och i sÄ fall hur mellanhÀnder och anstÀllning av lokalbefolkning har pÄverkat ABB:s utveckling av guanxi. Vi har genomfört tvÄ intervjuer med anstÀllda pÄ ABB och vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀra kÀllor.Undersökningen visar att bÄde anvÀndning av mellanhÀnder och anstÀllning av lokalbefolkning har pÄverkat ABB:s utveckling av guanxi. MellanhÀnder har genom att förmedla kontakter bidragit till att företaget har utvecklat guanxi. I och med att ABB har anstÀllt lokal befolkning med god insikt och erfarenhet av den kinesiska kulturen har skapandet av guanxi underlÀttats.

Alkoholmissbrukarnas barn: det pedagogiska mötet i förskolan

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Svensk och japansk interaktion - harmoni eller dissonans? : en studie om relationer mellan olika kulturer i affÀrssammanhang

Allt fler utlÀndska företag har under de senaste Ären valt att etablera sig pÄ den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika kulturer allt mer möts inom det svenska nÀringslivet. Olika kulturer medför olika syn pÄ exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare frÄn olika kulturer uppfattar de relationer som uppstÄr dÄ olika kulturer interagerar i affÀrssammanhang, samt att diskutera om detta kan pÄverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgÄngspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat pÄ vad det Àr för kulturkrockar som kan uppstÄ nÀr olika kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det Àr för skillnader pÄ beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som anvÀnts Àr teorin om Schein's olika kulturnivÄer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att bÄde de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de bÄda kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstÄr kulturkrockar.

Befolknings- och landsbygdsutveckling, Tingsryd-RÀvemÄla

Syftet med detta kandidatarbete Àr att beskriva den befolkningsutveckling som pÄgÄr i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanstÀlla metoder frÄn forskning och beprövad erfarenhet som anvÀnds för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i RÀvemÄla, som Àr en tÀtortsnÀra landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som anvÀnds och kan anvÀndas för att försöka nÄ en positiv utveckling. Tingsryds kommun och RÀvemÄla tÀtort lider bÄda av en negativ befolkningsutveckling och en Äldrande befolkning. Den mest anvÀnda metoden för att nÄ en positiv utveckling Àr marknadsföring, vilket Àr den mest anvÀnda metoden i riket för att öka befolkning..

INFORMATIONENS BETYDELSE : en enkÀtstudie om erfarenheten av information hos personer med astma

Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.

Grosz och hunden : En ikonologisk analys av hundens roll i Groszs mÄlningar

Den hÀr uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av nÀr representationen pÄ sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska vÀrlden. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten anvÀndsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som anvÀnds för att beskriva dessa processer kommer frÄnErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen anvÀnds vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet dÀr normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

LÀs- och skrivsvÄrigheter i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.

En studie om arbetsprocess under praktik : Samt en fördjupande undersökning om kritik

Under tvÄ mÄnader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats pÄ ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna pÄ företaget. Arbetet har företrÀdesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm. PÄ min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fÄtt arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men ocksÄ med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men Àven att göra saker som att rotoscopa i Nuke.

Faktorer som pÄverkar andrasprÄksinlÀrning enligt forskare och verksamma andrasprÄkslÀrare

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och vad de anser Àr de viktigaste faktorerna som pÄverkar sprÄkinlÀrning. Syftet Àr att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssÀtt som gynnar andrasprÄkselever, se om andrasprÄkslÀrare anvÀnder sig av de metoder forskning föresprÄkar. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma andrasprÄkslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa andrasprÄkselever. Mina informanter Àr vÀl medvetna om faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrning. Informanterna Àr vÀl överens med vad forskning anser pÄverkar inlÀrning av ett andrasprÄk samt metoder som gynnar andrasprÄksinlÀrning. Sambandet mellan elevens sprÄkliga nivÄ och undervisningens innehÄll och utformning pÄverkar elevens sprÄkutveckling..

Pedagogers uppfattning om pedagogiskt förhÄllningssÀtt

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn i förskolan. Studien bygger pÄ sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet frÄn förskoleverksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka vad ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt mot barn innebÀr för en förskol-lÀrare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhÄllningssÀtt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jÀmfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhÄllningsÀtt har sett ut förr och hur den har förÀndrats.

Erfarenhetsbaserat lÀrande : En intervjustudie utifrÄn sociokulturella perspektiv

The purpose of this essay is to show how or if teachers use different methods working with minority language students, who don?t speak Swedish in lower primary school. By using different socio-cultural perspectives I want to show that learning for both students and teachers is contextual and socially connected and how practical knowledge is significant for many teachers.My working method of this essay is made in a qualitative form by interviews with four preschool teachers. By these interviews I hope to find account for how teachers with or without experience work with immigrant children.The result of my survey shows that perceived experience is significant to most of my informants, which is what deficient in their work with non-Swedish speaking children.    .

Erfarna klÀttrares upplevelse av arousal och hantering av anxiety

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klÀttrare och hur de hanterar (coping) somatisk sÄvÀl som kognitiv anxiety vid traditionell klÀttring. Skiljer sig copingstrategierna mellan mÀn och kvinnor samt Àr det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklÀttring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klÀttrare (mÀn = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 Är (M = 33.4 Är) inom traditionell klÀttring intervjuades. Resultatet visade att alla klÀttrarna anvÀnde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast anvÀndes av ett fÄtal som ett sÀtt att ÄterfÄ fokus och att samla sig.

Ledarskap, syskonposition och locus of control

En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att fÄ svar pÄ om personer med ledaransvar skiljer sig Ät gÀllande syskonplats och locus of control jÀmfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare pÄ en statlig myndighet svarade pÄ en enkÀt gÀllande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control Àn förstfödda vilket kan tyda pÄ en annan typ av sistfödd pÄ denna myndighet. Urvalet var dock bristfÀlligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..

Intervju, urval och allt dÀr emellan - en studie om chefsrekrytering

I denna uppsats har vi undersökt hur processen för chefsrekrytering ser ut via rekryteringsföretag. Vi har ocksÄ undersökt vilken kompetens som vÀger tyngst hos en chef enligt rekryterarna.För att kunna utföra studien genomförde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade tvÄ olika företag. Resultatet visade att rekryteringsprocessen av chefer ser ganska lika ut hos de bÄda företagen samt stÀmmer processens olika delar, som bestÄr av kravprofil, annonsering, urval, första gallringen, intervjuer, tester, referenstagning samt utse slutkandidater, överens med de teorier som vi anvÀnt oss av. Vi fick ocksÄ konstaterat att personlighet Àr det som vÀger tyngst, formel kompetens som akademisk utbildning Àr oftast nÄgot som blir mindre viktigt ju Àldre kandidaten Àr, hÀr gÄr man istÀllet pÄ personlighet samt erfarenhet..

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->