Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och krÀnkande behandling. Undersökningen byggde pÄ tre frÄgestÀllningar: Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet gÄr till? Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om vad de har rÀtt att vara med och pÄverka? Vilket stöd upplever eleverna att de har av pedagogerna pÄ skolan, i arbetet med planerna? Som undersökningsinstrument anvÀndes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt pÄ frÄgorna och det framkom i undersökningen att eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprÀttandet av planerna deltog inte eleverna alls men det framkom i undersökningen att eleverna hade en indirekt pÄverkan genom samtal eller genom att ge förslag pÄ anonyma lappar..

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Syftet med denna studie Àr att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hÀlsa. En kvalitativ ansats har anvÀnts och empirin samlades in med hjÀlp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.MÀnniskans möjlighet att utöva kontroll över sin situation Àr av fundamental betydelse för hÀlsan, vilket innebÀr att delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrÄnvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebÀr sammanfattningsvis följande; NÀr delaktighet Ätföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt vÀlutvecklad kommunikation innebÀr det goda förutsÀttningar för psykosocial hÀlsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet Àr delaktigt med inslag av otydlighet nÀr det gÀller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det Àr snÀllt och trivsamt men med en viss konfliktrÀdsla.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers delaktighet i sina ÄtgÀrdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta pÄ hur pedagoger förhÄller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i sÄ fall ser ut. Jag anvÀnder mig av tvÄ olika metoder. Dels en textstudie av 15 ÄtgÀrdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien Àr endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna.

Studiens syfte var att beskriva Ă€ldre personers erfarenhet av att anvĂ€nda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun. För att fĂ„ syftet besvarat har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Deltagarna var 65 Ă„r och Ă€ldre och anvĂ€nde sig av rollator. Studiens resultat resulterade i tre kategorier: ? Äldres syn pĂ„ samhĂ€llet, AnvĂ€ndbarheten i publika lokaler och KĂ€nslan av delaktighet i samhĂ€llet ?.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av EmeliĂ© Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern pĂ„ barnen Ă€r tre-fem Ă„r. Syftet med denna studie Ă€r att förstĂ„ arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsĂ€tt, samt att vi Ă€ven Ă€r intresserade över hur pedagogerna ser pĂ„ detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. VĂ„ra teoretiska begrepp Ă€r delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gĂ„ng har vi förstĂ„tt det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det Ă€r mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

The aim of our research in this study, which has a qualitative attempt, is to investigate participation concerning to a few co-workers in the old-age care. The co-workers experience of participation and their definition of participation, and how participation is related to our different themes. Our themes are the present and wanted assumptions, to make participation possible. Further more does this study discuss participation in relation to the themes communication, competence education and to physical and psychic health. The method we used was primary semi-structured interviews and some observations.

BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebÀr att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvÄrdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vÄrd och behandling. FörÀldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa Àr bland annat att kÀnna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vÄrdpersonalen och förÀldrar Àr andra behov som mÄste tillgodoses. Detta bidrar till att förÀldrarna kÀnner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gÀllande beslut.

Forskningsintresset i denna studie fokuserar pÄ hur det systematiska kvalitetsarbetet tar sin form pÄ förskolorna. Centrala aspekter i studien Àr hur det sker utifrÄn barnens perspektiv och hur förskollÀrarna ser pÄ arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. För att undersöka detta intervjuade vi Ätta förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ undersökningsmetod, i form av intervjuer, för att fÄ reda pÄ vad respondenterna verkligen anser. Detta för att fÄ en tydligare bild över hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i förskolans vÀrld och för att ta reda pÄ om det Àr, eller kan bli en naturlig del av arbetet inom förskolan.

Kommunikation, lÀrande och sociala relationer Àr tre grundstenar som ingÄr i begreppet delaktighet. Möjligheten att fÄ ta del i sin omvÄrdnad kan pÄverka vÄrden pÄ ett sÀtt som Àr mer gynnsamt för patienten. I omvÄrdnaden Àr begreppet KASAM kÀrnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvÄrd utifrÄn KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven pÄ en vÄrdavdelning. Syftet var Àven att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades.

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande pÄ förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som Àr relevant till vÄrt syfte sÄsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, dÀr vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes bÄde i utemiljö/innemiljö för att fÄ en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes pÄ en förskola som ligger nÄgonstans i SkÄne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar pÄ mÄnga olika sÀtt framförallt med kroppssprÄket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket pÄ pedagogens förhÄllningssÀtt och bemötande..

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.