Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

SammanfattningGenom historien har det, både i Sverige och i andra västländer, hänt mycket på det psykiatriska vårdområdet. De behandlingsmetoder som stått till buds har växlat, liksom synen på psykiskt sjuka människor. Huruvida vården kan anses ha fungerat tillfredställande eller inte har följt utvecklingen i samhället samt den rådande synen på psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvångsvården kan anses fungera i Sverige idag, men även vad det är som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstå tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvångsvård, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter..

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syfte:Målet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika läs- och skrivsvårigheter. Blir de hjälpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och Mörbylånga lämnade ut inbjudan för synundersökning till barn med läs-och skrivsvårigheter.Synundersökninanra genomfördes på C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika läs- och skrivsvårigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förädrar för en uppföljningsintervju.Resultat: Jämförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

Ett hjärtopererat barn vårdas på barnintensivvårdsavdelningen. Den postoperativa vården kräver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen är specialistutbildad på barn och intensivvård. Arbetstempot är högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjärtopererade barnen är svårt sjuka och det är av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vårdar barnen. Genom vårdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vårdandet kan välbefinnandet öka för människan i olika livssituationer.

Studien är en empirisk studie om sagans betydelse i barnens vardag. Jag har valt att arbeta utifrån kvalitativa metoder och syftet med arbetet är att få vetenskap om sagans betydelse i barnens vardag. Bakgrunden är en oro om att sagan håller på att försvinna från barnen i deras vardagsmiljö. Med barnens vardag och sociala närhet menas barnens vardagliga vistelse i närheten av sin hemmiljö och förskola. Med saga menas i detta arbete muntligt berättande, litterärt framställt verk eller på annat kommunikativt sätt framställd berättelse, ämnad för barn.Jag har gjort tre undersökningar på en förskoleavdelning.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde och en viktig uppgift är att informera och kommunicera med patienter som fått svåra besked. Informationen till patienter om deras sjukdomstillstånd är ofta bristfällig, även om sjukvården har till uppgift att ge korrekt och ärlig information. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som är svårt sjuka och/eller befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes där tre kvantitativa och tolv kvalitativa artiklar, efter kvalitetsbedömning analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att patienter hade rätt till information om sin sjukdom, men upplevde det obekvämt att tala med patienter om svåra besked och om döden och information undanhölls ibland från patienten.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern 0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn på hur de bemöter barn. Vi ville ta reda på om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville även se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de säger att de gör. Vår förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen på det sätt som de säger att de gör. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfällen.

Forskning visar att barn ofta har lite att säga till om vid insatsen umgängesstöd. Barns inställning till umgänget efterfrågas sällan, vilket motiveras med att de är för unga, att de på grund av omognad inte förmår uttala sig på ett tillförlitligt sätt och att de ska slippa välja mellan sina föräldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn på barn som både subjekt med rättigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frågan om umgängesstöd. Den här studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgängesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.