Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur arbetar pedagogerna pÄ en Reggio Emilia förskola med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska sprÄket hos flersprÄkiga barn? Teorin som jag har anvÀnt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken fÄr barnen rÀtt att anvÀnda sina ?hundra sprÄk?.

Barn boende i familjehem Àr en utsatt grupp som fÄr stöd frÄn samhÀllet. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frÄgor, svaren redovisas i resultat delen dÀr barnen uttryckte sina behov. Syftet Àr att studera vilka behov av stöd barnen sjÀlva sjÀlva lyfter fram och om det skiljer sig frÄn det socialtjÀnsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svÄrigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer Àven smÄ barn. Det Àr viktigt att förskollÀrare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske dÄ barn idag vistas en stor del av sin vardag pÄ förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollÀrare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen pÄverkar förskollÀrarnas arbetssÀtt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 7 verksamma förskollÀrare. Vi har i vÄr undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgÄngspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angÄende barns utveckling.RESULTAT: Det rÄder en viss osÀkerhet kring rutinerna nÀr det gÀller barn i sorg. För-skollÀrarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollÀrare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation intrÀffar.

Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.

Familjen Àr i förÀndring. KÀrnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad Àr att barnen fÄtt alltmer utrymme, plats och bestÀmmanderÀtt. Begreppet "curling" har blivit kÀnt och begreppet hÀnvisar till att förÀldrar hjÀlper sina barn i sÄ stor utstrÀckning att det inte blir bra för barnen.Studien avser att belysa hur förÀldraskap och synen pÄ det har förÀndrats (och om det har förÀndrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som pÄverkar till exempel tid? Studien bygger pÄ tio intervjuer med fem förÀldrar med barn födda 1980-1985 och fem förÀldrarna med barn som Àr födda mellan 1995-2000.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, förÀldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vÀgledning förÀldrarna fÄr av vÄrdpersonal. Sökorden som anvÀndes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades pÄ sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och pÄ www.sbu.se och som dÀrefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns instÀllning till mat och fysisk aktivitet Àr beroende pÄ deras Älder.

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur dagens verksamma lÀrare arbetar för att inkludera barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera pÄ hur lÀrare i skolans tidigare Är vÀljer att arbeta samt vilket arbetssÀtt de anser gynnar barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att nÄ vÄrt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lÀrare. PÄ sÄ sÀtt kunde vi jÀmföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att mÄnga lÀrare har kunskap om vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver för att utveckla sin lÀs- och skrivförmÄga.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet pÄ förskolan.All kommunikation mellan sÄvÀl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika Äldrar och barn som kommit olika lÄngt i sin sprÄkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade sprÄket Àr den vanligaste kommunikationsformen bÄde vid fri lek och styrd aktivitet pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna pÄ förskolan anvÀnder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppsprÄk som förstÀrkning och förtydligande av det talade sprÄket sÀrskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men ocksÄ vid andra kommunikationstillfÀllen i fri lek..

AbstractDenna uppsats ska utgÄ frÄn den generella problematiken och komplexiteten om ansvarsfördelningen mellan stat och familj nÀr det gÀller barnets bÀsta. Mer specifikt vill jag nÀrmare titta pÄ vad som kan hÀnda nÀr denna frÄga stÀlls pÄ sin spets: i detta fall nÀr barn befinner sig i nÄgon form av krissituation och frÄgan om ett offentligt ingripande av nÄgot slag aktualiseras. FrÄgor om vad som Àr barnets bÀsta uppstÄr i sÄdana fall och den myndighet som har ansvar för att avgöra detta Àr SocialtjÀnsten. SocialtjÀnstens arbete handlar ocksÄ om att undersöka om barnet fÄr sina behov tillgodosedda i hemmamiljön. UtgÄngslÀget skall vara att familjen ska kunna lösa sina problem pÄ egen hand, men om det bedöms nödvÀndigt ska samhÀllet ingripa.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frÄgor om utbildning, framtid och yrken? Vad Àr det som gör att barn tÀnker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever pÄ en F-6 skola och tre intervjuer med lÀrare. Tidigare forskning visar att det inom detta omrÄde finns sparsamt med undersökningar och att det Àven Àr svÄrt att hitta karriÀrteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begrÀnsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) anvÀnts.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.