Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀxor ger fördjupad kunskap inom ett Àmne. Vidare vill vi veta vad syftet med lÀxor Àr. Vi har genomfört femton intervjuer, jÀmt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. Resultatet pekar pÄ att lÀxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter Àn de i nulÀget har. Vi genomförde Àven mindre studie pÄ sex av vÄra egna barn för att fÄ veta hur mycket tid de trodde sig lÀgga pÄ sina lÀxor och hur lÄng tid de i verkligheten Àgnade Ät lÀxlÀsning. VÄr slutsats Àr att om lÀxor ges, ska de vara vÀl genomtÀnkta och att det kan skapas utrymme för att göra lÀxorna under skoldagen. Nyckelord: lÀxor, kreativitet, individ, variation.

 Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval pÄ gymnasiet. Uppsatsen Àr baserad pÄ kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval pÄ gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet pÄ frÄnfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte frÄn ett gymnasieprogram var osÀkerhet, dÄlig organisation, boende pÄ annan ort, obekvÀmt boende, Ängrat sitt yrkesval, tröttnat pÄ Àmnen pÄ programmet, ointresse, lÄgt studietempo samt otillrÀcklig kunskap om sig sjÀlv och om programmet. SkÀlen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osÀkerhet och kamrater.

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

BesvÀr i lÀndryggen Àr en vanlig Äkomma som drabbar majoriteten av alla mÀnniskor i vÀstvÀrlden nÄgon gÄng under livet. LÀndryggsbesvÀr delas upp i tre underkategorier ? akuta, subakuta och lÄngvariga. LÄngvariga besvÀr utgör den största av dessa kategorier och bestÄr av en patientgrupp som upplever stort lidande. BesvÀren fÄr stora konsekvenser bÄde för individen och för samhÀllet.

BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.

SammanfattningMÄnga projekt i dagens samhÀlle överskrider sina budgetar och blir försenade. En internationell studie visar att större infrastrukturprojekt underskattar budgeten vid nio av tio fall. Det visar sig Àven att de inte verkar lÀra sig av misstagen dÄ felbedömningarna Àr lika stora idag som för 70 Är sedan.Vi valde att göra en fallstudie pÄ Svenska kraftnÀt. Svenska kraftnÀt Àr ett statligt affÀrsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnÀt för elkraft som omfattar kraftledningar och stationer för 400 kV och 220 kV och utlandsförbindelser. Svenska kraftnÀt ökar investeringstakten, jÀmfört med 2000-talets första hÀlft ökas de Ärliga investeringarna frÄn nivÄn 300-400 miljoner kronor till nivÄn 4000-5000 miljoner kronor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares instÀllning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrÄgestÀllningarVad har grundskolelÀrare för attityder till frÀmmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstÀmmighet bland grundskolelÀrare angÄende hur de ska förhÄlla sig till, och agera i frÀmmande situationer som uppkommer pÄ grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det nÄgra mönster eller samband mellan lÀrares Äsikter relaterat till Älder, kön etc.?.

En skÄnsk kvartsboplats, var det en unik hÀndelse?Hösten 1995 gjordes ett sensationellt fynd i nordvÀstra SkÄne. Den första stenÄldersboplatsen som kvartsen dominerade, bÄde till antalet och till vikt, hittades vid HjÀlmsjöns strand.Uppsatsen kommer att behandla denna plats. Jag kommer att göra en beskrivning av fördelarna och nackdelarna med kvarts respektive flinta. En uppstÀllning pÄ stereotypa bosÀttningar i SkÄne och SmÄland kommer jag ocksÄ att göra, detta för att kunna se vilka influenser som Àr starkast pÄ den hÀr platsen..

Uppsatsen behandlar underskottsavdragsreglerna i 40 kap. IL, med fokus frÀmst pÄ begreppet verkligt och sÀrskilt vÀrde som förekommer i undantagsbestÀmmelsen 40 kap. 16 a § IL. Syftet med uppsatsen Àr att analysera vad som Àr en tillgÄng av verkligt och sÀrskilt vÀrde. Uppsatsen beskriver vad som enligt motiven fÄr anses vara en tillgÄng av verkligt och sÀrskilt vÀrde.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007Författare: Maria Karlsson, Sofia LanebÀck och Fatima SalehHandledare: Helena Forslund och Leif EnarssonTitel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanterasBakgrund: Det har lÀnge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har Àven ökat sedan nytt EU-direktiv frÄn 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa.En Livscykelanalys Àr en metod som belyser miljöpÄverkan frÄn en process, produkt eller aktivitet genom att pÄvisa och kvantifiera anvÀndning av energi och material och miljöutslÀpp.Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys).Metod: VÄr uppsats Àr en fallstudie pÄ Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinstÀllning dÄ vÄrt mÄl har varit att undersöka processerna pÄ ett sÄ objektivt sÀtt som möjligt. Vi anvÀnder oss av bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. VÄra primÀrdata fick vi genom intervjuer och observationer och vÄra sekundÀrdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahÄllet frÄn intervjuobjekten.Slutsatser: Biomals produktionsprocess Àr en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar.

VÄrt syfte med det hÀr arbetet har varit att skapa ett förebyggande och motverkande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. De data vi anvÀnt oss, för att kunna utforma detta ÄtgÀrdsprogram, har varit tidigare forskning inom detta specifika omrÄde, lagstiftningar och förordningar, skolans styrdokument samt annan litteratur som behandlar Àmnet. Vi har fördjupat oss i de delar som har berört mobbningsbegreppet samt studerat de olika modeller som redan finns för att motverka och förebygga mobbning. Detta för att hÀrigenom kunna utforma vÄrt ÄtgÀrdsprogram. Resultatet blev KRAM (namnet symboliserar Kamratskap ? RÀttvisa ? Ansvar ? MedmÀnsklighet) ett ÄtgÀrdsprogram som innehÄller sÄvÀl förebyggande som aktiva ÄtgÀrder mot mobbning..

Sverige har gÄtt frÄn ett monokulturellt samhÀlle till ett mÄngkulturellt samhÀlle. En allt större del av Sveriges befolkning bestÄr av mÀnniskor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en Äldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund stÀllt nytt krav pÄ svensk hÀlso- och sjukvÄrd. Detta innebÀr att sjuksköterskor kommer att trÀffa mÀnniskor frÄn olika kulturer och med olika vÄrd behov. Med detta i beaktande Àr det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvÄrdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.