Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur fotbollstrÀnare hanterar fotbollsspelare som begÄr disciplinÀra fel och hur de ser pÄ sin egen roll i klubben utifrÄn betydelse och ansvar.FrÄgestÀllningarna Àr följande;Vad betyder disciplin för fotbollstrÀnare? Hur ser fotbollstrÀnare pÄ spelare ur ett disciplinÀrt perspektiv?Hur hanterar fotbollstrÀnare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinÀra fel?Hur betydelsefull anser trÀnaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt till studien genom vilken sex manliga fotbollstrÀnare intervjuades. Samtliga trÀnare har antingen varit eller Àr aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pÄgick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlÀgga relevant material till studien utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansÄg att disciplinen var avgörande för att uppnÄ framgÄng med ett fotbollslag och samma grupp trÀnare sÄg pÄ disciplin som ett verktyg att forma laget med bÄde pÄ och utanför fotbollsplanen.

Att det finns en genomgĂ„ende rĂ€dsla för unga kvinnor att bli vĂ„ldtagna har konstaterats i tidigare studier. FolkhĂ€lsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utstrĂ€ckning undviker att utnyttja grönomrĂ„den pĂ„ grund av rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt och överfall. År 2020 ska SkellefteĂ„s vision om vĂ€rldens tryggaste samhĂ€lle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hĂ€lsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport Ă€r att lyfta fram hur unga kvinnors rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva Ă„tgĂ€rder för att förebygga rĂ€dslan. Studien Ă€r avgrĂ€nsad till SkellefteĂ„ kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 Ă„r som har fĂ„tt besvara en enkĂ€tundersökning vilken rapporten i stort bygger pĂ„.

UtifrÄn arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgÄngspunkt har forskning genomförts i tvÄ klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i Ärskurs nio inom ÀmnesomrÄdet det vita ljuset och dess fÀrgspektrum. Studien Àr en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har dÀrför Àven haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna Àr generaliserbara frÄn en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrÄn styrdokument, skollag, lÀroplan och kursplan för skolÀmnet och lÀraren har Àven riktlinjer för att fÄ en yrkesetisk förankring. Dessa delar Àr viktiga att lÀraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i Àmnet Àr av stor vikt för lÀraren att ta hÀnsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som lÀraren har tÀnkt att de ska lÀra sig.I denna studie kunde Ätta kritiska aspekter identifieras i de tvÄ klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.

TitelSVT och mĂ„ngfalden i rutan ? en kvalitativ innehĂ„llsanalys av SVT VĂ€sts produktioner ur ettmĂ„ngfaldsperspektivFörfattareMariana SorianoKursPĂ„byggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT 2007SyfteSyftet med denna undersökning Ă€r att utvĂ€rdera om mĂ„ngfalden i SVT VĂ€sts produktioner efter sĂ€songen 2002/2003 har utvecklats och Ă€r representativ enligt SVT:s policy för etnisk och kulturell mĂ„ngfald 2006.MetodDen forskningsmetod som har anvĂ€nts kallas för Ethnographic Content Analysis, ECA. ECA Ă€ren kvalitativ innehĂ„llsanalys dĂ€r syftet Ă€r att upptĂ€cka och beskriva pĂ„ vilket sĂ€tt ettundersökningsobjekt framstĂ€lls i olika medietexter. ECA anvĂ€nds med fördel nĂ€r man vill upptĂ€cka och kartlĂ€gga ett fenomen systematiskt och pĂ„ djupet.MaterialÅtta program producerade av SVT VĂ€st sĂ€songerna 2002/2003 och 2006/2007:Debatt SVT1 18 mars 2003 kl. 22.00Mat/Tina SVT1 3 mars 2003 kl.

Denna d-uppsats syfte Àr att förklara varför det existerar en kvinnorabatt gÀllande pÄföljder för vissa typer av vÄldsbrott. Enligt den tidigare gjorda forskning, tenderas kvinnor att sÀrbehandlas nÀr pÄföljden skall delas ut. Detta beror delvis pÄ att de i högre grad uppfyller vissa förlÄtande parametrar sÄsom minskad risk för Äterfall, oftare vÄrdnad om barnen samt minskad skada vid vÄldshandlingar vilket i sin tur leder till annan bedömning och lindrigare pÄföljder. En annan förklaringsmodell till denna divergens Àr olika könsrollsteorier som proklamerar att synen pÄ vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt ligger bakom denna Ätskillnad i pÄföljder. Tre stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med en Äklagare, domare och advokat för att fÄ tre skilda synpunkter pÄ samma fenomen.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur krÀnkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns nÄgot som sÀrskiljer det frÄn krÀnkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förÀndrade förutsÀttningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga krÀnkningar och mobbning stÀlls inför nya utmaningar. DÀrför Àr studien Àven inriktad pÄ hur skolan kan arbeta med dessa krÀnkningar. Enligt en rapport frÄn BRIS ?Barnens RÀtt I SamhÀllet? fÄr de in fler och fler samtal varje Är som handlar om mobbning och annan krÀnkande behandling.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever pÄ grundskolan, och frÄn 2011 Àr det lag pÄ att skolmaten som serveras Àven ska vara nÀringsriktig. SkolmÄltiderna ses som ett lÀrtillfÀlle och kallas pedagogisk mÄltid. Studiens syfte var att belysa hur lÀrare och annan pedagogisk personal som arbetar pÄ högstadieskolor och Àter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar mÄltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frÄgeformulÀr med öppna svarsalternativ anvÀndes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrÄn informanternas bakgrundsfakta.

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkÀnt som ett stort framtrÀdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstÄende tar sig in i företagens system och kommer Ät kÀnslig information, men undersökningar visar att insiders Àr Ànnu större hot, i form av stölder, förlust och lÀckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. UtgÄr man frÄn innovationsprocessen sÄ börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet Àr det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anstÀllda att föda nya idéer till produkter eller tjÀnster, men ocksÄ ha en strategi för att upptÀcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen. En annan viktig del i arbetet, Àr att hantera och skydda idéerna, sÄ de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna fÄr tag pÄ dem.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Bakgrund: DödshjÀlp eller eutanasi innebÀr att ÄtgÀrder vidtas för att skapa en sÄ lÀtt ochfridfull död som möjligt. NederlÀnderna, Luxemburg och vissa stater i USA har en lag somtillÄter dödshjÀlp, dock Àr dödshjÀlp fortfarande olagligt i de flesta delarna av vÀrlden. Antaletstudier kring sjuksköterskors attityder kring dödshjÀlp Àr fÄ. Den tidigare forskning som finnspÄvisar att attityderna kring dödshjÀlp Àr mycket delade. Olika studier visa mycket olikaresultat beroende pÄ vart studien görs och vilka sjuksköterskor som deltar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa bakomliggande faktorer kringsjuksköterskors attityder till dödshjÀlp.Metod: En litteraturöversikt har anvÀnts i denna studie utifrÄn Friberg (2008) föreskrifter.

De idag mest anvÀnda alternativen för sluthantering av slam Àr deponering, spridning pÄ jordbruksmark, och olika former av annan anvÀndning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket hÀnder idag inom ?slamhanteringsomrÄdet? och till följd av nya lagar och mÄl kommer de tillgÀngliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gÀlla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet Àr att kartlÀgga sluthanteringen av slam frÄn avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mÄl och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tÀnkas se ut i framtiden.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.